Nu är det så att i Stockholm så har alla tekniklinjer en antagningsgräns och median på under 300 poäng, och jag har varit på flera öppet hus på olika skolor. Den skolan som verkade trevligast (Stockholms science and innovation school) har en låg antagningsgräns och en mellan låg/hög median. En av de skolor som har högre antagingsgräns och median är Bromma gymnasium. En annan är Thorildsplans gymnasium, men problemet är att jag inte riktigt är lika lockad av de skolorna för de är så stora och har lite sämre rykte. Min fråga är om utbildningen är olika även fast de har ungefär samma kurser på skolorna, och om Stockholm science and innovation school skulle vara sämre för att den har lägre merit? Jag vet ju att meriten påverkas av vem som går på skolan nu, men jag är alltså nervös över att inte kunna hålla högre betyg för att skolan har låg antagningsgräns? Borde jag söka till en annan skola?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31987 frågor besvarade.
Gå en skola med lägre meritpoäng?
Nu är det så att i Stockholm så har alla tekniklinjer en antagningsgräns och median på under 300 poäng, och jag har varit på flera öppet hus på olika skolor. Den skolan som verkade trevligast (Stockholms science and innovation school) har en låg antagningsgräns och en mellan låg/hög median. En av de skolor som har högre antagingsgräns och median är Bromma gymnasium. En annan är Thorildsplans gymnasium, men problemet är att jag inte riktigt är lika lockad av de skolorna för de är så stora och har lite sämre rykte. Min fråga är om utbildningen är olika även fast de har ungefär samma kurser på skolorna, och om Stockholm science and innovation school skulle vara sämre för att den har lägre merit? Jag vet ju att meriten påverkas av vem som går på skolan nu, men jag är alltså nervös över att inte kunna hålla högre betyg för att skolan har låg antagningsgräns? Borde jag söka till en annan skola?
3 Svar
Hej Wilma,
de siffrorna som finns är för "då-tiden"; hur det blir framöver - är det ingen som vet... :)
Om du tycker att >>>stockholm-science-innovation-school-ssis är den skola som du kommer att trivas bäst på - då tycker jag det är rätt skola för dig.
Alla Obligatoriska kurser läses ju exakt samma kurser på alla skolor; det är då samma kursinnehåll och kursmål och betygskriterier i alla de kurserna - det är centralt fastställt och du kan läsa om det på Skolverkets hemsida.
>>Programplan för Teknikprogrammet kan du se här. och de kurser som är Valbara är då 1. Inriktning /som ett paket/ - man väljer alla de olika kurser som ingår i en inriktning, för att samtliga kurser inom en inriktning måste läsas;
2. tillräckligt antal poäng inom Programfördjupningen - och på TE är det 400 p., oavsett inriktning;
3. 200 p. inom Individuellt val
och
4. tema för Gymnasiearbete.
Det som skiljer gymnasieskolorna åt, förutom att de kan vara Stora eller Små - är Vilka Valbara kurser som skola har för avsikt att erbjuda. Och just det (vilka valbara kurser...) tycker jag är viktigare än att titta på var antagningsgräns låg i fjol.
Antagningsgränsen kan ändras rätt mycket... - år vilket håll som helst; och medianen visar "medelbetyg" - det finns på varje skola några som har mycket högre än de betygen - ... sedan kan det vara rätt trevligt att vara "bäst i klassen" kanske?! :)
Betygskriterier är nuförtiden Absoluta, dvs läraren bör inte jämföra elver med varandra, utan endast jämföra elevernas kunskaper med kursmålet och sätta betyg utifrån det - därför bör det inte spela någon som helst roll (för hur höga betyg du kommer att få) om de övriga elever i klassen har på grundskolan haft högre eller lägre betyg.
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp för dig i ditt beslut om gymnasieval!
Lycka till!
ANNA
Hej Wilma, vi har fått svar från rektor på en av Stockholms gymnasieskolor. Läs gärna rektors svar nedan; hoppas det blir till hjälp för dig i ditt gymnasieval:
"Rykten är något som ofta bygger på det som hänt längre tillbaka i tiden och behöver inte alls stämma med hur en skola är just nu. Det är viktigt att gå på öppna hus, prata med elever och lärare och försöka ta reda på hur skolan är nu och om det är en skola som kan passa dig.
När det gäller intagningspoängen så är de kopplade till både elevers intresse för skolan och hur många klasser som skolan tar in, fler klasser ger lägre intagspoäng. Intagningspoängen säger egentligen inte så mycket om hur skolan och lärarna är men så klart en del om vilka förkunskaper ens klasskompisar kommer att ha. Jag vet att ungdomar gärna vill gå på skolor med höga intagningspoäng och det kan säkert vara bra för vissa. Glöm inte att det också kan finnas fördelar att gå på skolor med lite lägre intagningspoäng, t ex lägre stress och lättare att få hjälp eftersom skolor med lite lägre intagningspoäng ofta har lärare som är vana att hjälpa och stötta för höga betyg och också ofta fler specialpedagoger och resurspedagoger.”
Hej igen,
jag har samrått med kollegorna och vi kom fram till att vi vill råda dig prova-på /skugga/ på de skolorna som du är intresserad av; de flesta gymnasieskolor erbjuder möjlighet att "skugga", bli elev för en dag - eller i alla fall en halvdag /för- eller eftermiddag i så fall/. boka "skuggning" kan man ofta själv med den gymnasieskola som det gäller; du kan också få hjälp på din grundskola - SYV på din grundskola kan kontakta gymnasieskolan och boka "skuggning" för dig.
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!
Daniel
Hej Wilma, vi har fått svar från rektor på >>>den skola som du är intresserad av, var god läs hans svar nedan;
Hej,
Jag skulle svara 3 saker:
1. Ser man på skolan antagningsprofil så är ca 40% elever med mycket höga antagningspoäng. Det finns en skolkultur att prestera men även en att kunna samarbeta och ha kul.
2. Det som är härligt med SSIS är att skolan får elever som är skoltrötta/hemmasittare att ”boosta” och få nytt mål med slutet av grundskolan. Det gör att flera av dessa, som har bra kapacitet och förmåga, faktiskt kommer in på en utbildning som leder vidare till högre studier.
3. Skolan fördubblade antalet antagningsplatser inför 2017, lade till en inriktning, och gick från 64 till 128 elever i åk1. Det ger fler elever möjlighet att läsa på SSIS men även att antagningspoängen sjunker lite under något år.
Vänliga hälsningar
Rektor
Stockholm Science & Innovation School, SSIS
Borgarfjordsgatan 6C, 16455 Kista
Frågor och svar taggade med 'jobba som obehörig lärare' (8 st.)
-
Bli lärare via KPU och sedan utöka sin behörighet?
Hej jag går i 3an på gymnasiet. Jag vill jobba som lärare på en 4-9 skola i Spanska och SO. Hur kan jag få behörighet snabbt, jag tänker att jag vill jobba som obehörig lärare och läsa kurser i samhällskunskap/historia och spanska medan jag arbetar som obehörig lärare eller vikarie. Om...
Hej,du frågar vad är det enklaste sättet att få någon form av lärarbehörighet men samtidigt vill du börja jobba som lärare så fort som... Läs hela svaret -
Bildlärare 7-9?
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret -
företagsekonomi = samhällskunskap?
Hej, Har en master i nationalekonomi, vilket också inkluderar ganska många poäng företagsekonomi. Jag funderar på vad jag skulle behöva göra för att kunna bli gymnasielärare inom samhällskunskap via en kompletterande pedagogisk utbildning...
Hej D,nu jobbar inte vi här på FRåGA SYV med antagning till KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, så du får gärna fråga dem som gör det men... företagsekonomi och... Läs hela svaret -
Vilka kurser ska en fritidspedagog läsa för att få undervisa i matte?
Hej, fritidspedagog som utbildade sig 2000-2003 vill få behörighet att undervisa i matte upp till åk 6. Hon vill samtidigt arbeta deltid så det är distans som gäller, är inte heller aktuell för VAL. Vad ska hon läsa in? Hon har 180 hp...
Hej Emma!När det är lärarbrist, får även obehöriga undervisa (här gäller det i så fall rektors/arbetsgivarens bedömning). Om man i... Läs hela svaret -
masterexamen 30 hp i spanska?
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret -
Gymnasielärare till grundskolelärare?
Om jag är ämneslärare på gymnasiet i pedagogik och sociologi men senare vill arbeta i grundskolan, f-3 eller 4-6 och undervisa i ett ämne som t.ex matematik, svenska, SO, NO. Vad behöver jag då komplettera med?
Hej Therese,det är Skolverket som både beviljar lärarlegitimationer och som också kan Utöka dem. Reglerna och bestämmelserna kan ändras över tid. Och man kan även ibland... Läs hela svaret -
Arbeta som obehörig lärare?
Hej! Jag har läst grundlärarprogrammet f-3 i Uppsala. Jag har läst 140hp av 240hp. Jag flyttade till en annan stad och tog en paus från studierna. Jag har nu till hösten arbetat som obehörig lärare i f-3 under nästan 3 år. Hur ska jag bli behörig lärare?
Hej Hanna,du kan fundera på att återuppta studierna på ditt "gamla" program - kanske på ett nytt lärosäte men på samma program. Vänd dig annars till studievägledare... Läs hela svaret -
Hur Blir jag behörig lärare?
Hej, jag heter Ulrika och har tre gamla utbildningar, en i arbetsterapi från 1993, en kandidatexamen i form på Beckmans designhögskola och en Magisterexamen i Industridesign från 2004 på Konstfack. Jag har de senaste 15 åren undervisat i estetiska ämnen...
Hej Ulrika!Jag vill råda dig att titta på alternativet Yrkeslärarprogrammet, som omfattar 90 hp men brukar inte ges på heltid, utan på halvtid eller på 75% av studietakt, alltså tar det 2... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga