Borttagen
    Hej! Jag har några frågor om hur skillnaden på utbildningen är på olika skolor. Jag har ganska så höga meritpoäng, just nu ligger den på 322.5, och i den linje jag vill gå på gymnasiet är teknik, helst med inriktningen teknikvetenskap, men information och media samt design och produktutveckling skulle också fungera.

    Nu är det så att i Stockholm så har alla tekniklinjer en antagningsgräns och median på under 300 poäng, och jag har varit på flera öppet hus på olika skolor. Den skolan som verkade trevligast (Stockholms science and innovation school) har en låg antagningsgräns och en mellan låg/hög median. En av de skolor som har högre antagingsgräns och median är Bromma gymnasium. En annan är Thorildsplans gymnasium, men problemet är att jag inte riktigt är lika lockad av de skolorna för de är så stora och har lite sämre rykte. Min fråga är om utbildningen är olika även fast de har ungefär samma kurser på skolorna, och om Stockholm science and innovation school skulle vara sämre för att den har lägre merit? Jag vet ju att meriten påverkas av vem som går på skolan nu, men jag är alltså nervös över att inte kunna hålla högre betyg för att skolan har låg antagningsgräns? Borde jag söka till en annan skola?

    3 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Wilma,
    de siffrorna som finns är för "då-tiden"; hur det blir framöver - är det ingen som vet... :)
    Om du tycker att >>>stockholm-science-innovation-school-ssis är den skola som du kommer att trivas bäst på - då tycker jag det är rätt skola för dig.
    Alla Obligatoriska kurser läses ju exakt samma kurser på alla skolor; det är då samma kursinnehåll och kursmål och betygskriterier i alla de kurserna - det är centralt fastställt och du kan läsa om det på Skolverkets hemsida.
    >>Programplan för Teknikprogrammet kan du se här. och de kurser som är Valbara är då 1. Inriktning /som ett paket/ - man väljer alla de olika kurser som ingår i en inriktning, för att samtliga kurser inom en inriktning måste läsas;

    2. tillräckligt antal poäng inom Programfördjupningen - och på TE är det 400 p., oavsett inriktning;

    3. 200 p. inom Individuellt val
    och

    4. tema för Gymnasiearbete.
    Det som skiljer gymnasieskolorna åt, förutom att de kan vara Stora eller Små - är Vilka Valbara kurser som skola har för avsikt att erbjuda. Och just det (vilka valbara kurser...) tycker jag är viktigare än att titta på var antagningsgräns låg i fjol.
    Antagningsgränsen kan ändras rätt mycket... - år vilket håll som helst; och medianen visar "medelbetyg" - det finns på varje skola några som har mycket högre än de betygen - ... sedan kan det vara rätt trevligt att vara "bäst i klassen" kanske?! :)

    Betygskriterier är nuförtiden Absoluta, dvs läraren bör inte jämföra elver med varandra, utan endast jämföra elevernas kunskaper med kursmålet och sätta betyg utifrån det - därför bör det inte spela någon som helst roll (för hur höga betyg du kommer att få) om de övriga elever i klassen har på grundskolan haft högre eller lägre betyg.


    Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp för dig i ditt beslut om gymnasieval!

    Lycka till!

    ANNA

    Daniel SYV

    Hej Wilma, vi har fått svar från rektor på en av Stockholms gymnasieskolor. Läs gärna rektors svar nedan; hoppas det blir till hjälp för dig i ditt gymnasieval:

    "Rykten är något som ofta bygger på det som hänt längre tillbaka i tiden och behöver inte alls stämma med hur en skola är just nu. Det är viktigt att gå på öppna hus, prata med elever och lärare och försöka ta reda på hur skolan är nu och om det är en skola som kan passa dig.

    När det gäller intagningspoängen så är de kopplade till både elevers intresse för skolan och hur många klasser som skolan tar in, fler klasser ger lägre intagspoäng. Intagningspoängen säger egentligen inte så mycket om hur skolan och lärarna är men så klart en del om vilka förkunskaper ens klasskompisar kommer att ha. Jag vet att ungdomar gärna vill gå på skolor med höga intagningspoäng och det kan säkert vara bra för vissa. Glöm inte att det också kan finnas fördelar att gå på skolor med lite lägre intagningspoäng, t ex lägre stress och lättare att få hjälp eftersom skolor med lite lägre intagningspoäng ofta har lärare som är vana att hjälpa och stötta för höga betyg och också ofta fler specialpedagoger och resurspedagoger.”

    Hej igen,
    jag har samrått med kollegorna och vi kom fram till att vi vill råda dig prova-på /skugga/ på de skolorna som du är intresserad av; de flesta gymnasieskolor erbjuder möjlighet att "skugga", bli elev för en dag - eller i alla fall en halvdag /för- eller eftermiddag i så fall/. boka "skuggning" kan man ofta själv med den gymnasieskola som det gäller; du kan också få hjälp på din grundskola - SYV på din grundskola kan kontakta gymnasieskolan och boka "skuggning" för dig.
     

    Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!

    Daniel

    • : Tack så mycket för ditt svar!
    • Daniel : Hoppas mitt och andra SYV-arnas svar blir till hjälp för dig & även för andra elever, som står i "valet och kvalet" inför gymnasievalet! LYCKA TILL D:
    My SYV

    Hej Wilma, vi har fått svar från rektor på >>>den skola som du är intresserad av, var god läs hans svar nedan;

    Hej,
    Jag skulle svara 3 saker:
    1.    Ser man på skolan antagningsprofil så är ca 40% elever med mycket höga antagningspoäng. Det finns en skolkultur att prestera men även en att kunna samarbeta och ha kul.
    2.    Det som är härligt med SSIS är att skolan får elever som är skoltrötta/hemmasittare att ”boosta” och få nytt mål med slutet av grundskolan. Det gör att flera av dessa, som har bra kapacitet och förmåga, faktiskt kommer in på en utbildning som leder vidare till högre studier.
    3.    Skolan fördubblade antalet antagningsplatser inför 2017, lade till en inriktning, och gick från 64 till 128 elever i åk1. Det ger fler elever möjlighet att läsa på SSIS men även att antagningspoängen sjunker lite under något år.
     
    Vänliga hälsningar
    Rektor
    Stockholm Science & Innovation School, SSIS
    Borgarfjordsgatan 6C, 16455 Kista

    • : Tack så mycket för ditt svar!
    • My : Bra om mitt svar hjälper dig att göra gymnasieval som blir rätt för dig! Lycka till! :)

    Frågor och svar taggade med 'audionom' (7 st.)

    • Sara

      Audionom programmet vid Örebro universitet (distans)?

      Hej jag är student och vill söka till Örebro universitet och söka till audionom programmet som är på distans och det står att kravet på fysiska närvaro 20 veckor, varav 15 veckor på studieorten och 5 veckor på campus Men...

      Milla : : Hej!Distansupplägget av Audionomprogrammet som ges "från Örebro Universitet" finns, vad jag kan se på följande studieorter: Örebro, Luleå, Umeå och... Läs hela svaret
    • Carl123

      Söka i urval BI med tidigare 2500 poäng trots ny kompleterad kurs?

      Hej! Jag har nu efter gymnasiet läst Naturkunskap 2 för att ha behörighet till audionomprogrammet. Jag undrar om jag trots denna kompleterade kurs kan söka med mina 2500 poäng från gymnasiet och därför ingå i urvalsgrupp BI?

      Milla : : Hejsan,svenska utbildningar som leder till yrket Audionom kräver, för särskild behörighet bland annat godkänt betyg i gymnasial kurs naturkunskap 2 (eller i kurser... Läs hela svaret
    • Fidan

      Från Audionom till Audiolog?

      Hej på denna hemsida https://www.framtid.se/yrke/audiolog står det att om man vill bli Audiolog man kan ta en akademisk examen från Audionom programmet + magister + forskning eller läsa till läkare och sen speciallisera sig inom hörseln. Jag har frågat...

      Mikael: : Hej, är du i första hand intresserad av att ha en ”titel” eller av att jobba med vissa saker, ha vissa specifika arbetsuppgifter och i så fall vilka? Det är flera olika yrkeskategorier som på... Läs hela svaret
    • Paulina

      Audionomprogrammet?

      Var kan man utbilda sig till audionom?

      Julia: : Hej Paulina!Audionomer utbildas i Sverige på Audionomprogrammet inom högskolan/universitet. Utbildningen är 3 år lång vid normal studietakt (om man läser på heltid, alltså). Var olika... Läs hela svaret
    • Martina

      Vidareutbildning audionom?

      Hej! Jag är intresserad av att läsa till audionom men är fundersam över utvecklingsmöjligheterna inom yrket. Har försökt söka på magister/master utbildningar för audionomer, men inte hittat några. Har ni några tips på program på avancerad nivå som passar audionomer? Det behöver inte vara inom...

      Anna: : Hej Martina, det tar några år att läsa till Audionom. Och utbildningsutbud förändras. De program på avancerad nivå som finns idag kanske inte finns om 3 år och tvärtom: helt nya... Läs hela svaret
    • Erik

      Dansk logopedutbildning?

      Hej, jag funderar på att läsa till logoped men i Sverige kräver det fyraåriga logopedprogrammet att man läst Naturkunskap 2, vilket jag ej har. I Danmark krävs det inte Naturkunskap 2 för att läsa det treåriga "Bachelor" i audiologopædi. För mig hade det i så fall varit "smidigast" att läsa i...

      Milla : : Hej Erik,det är Socialstyrelsen som fattar beslut om legitimation för personal inom Hälso- och sjukvården. Du får läsa på socialstyrelsens hemsida och också ställa frågor till... Läs hela svaret
    • Joudy

      Mer förklaring om( Områdesbehörighets A14,16 )?

      Hej, jag vill läsa Audionom och har särskild behörighet som Biologi 2,Fysik 1a, Kemi 1,Matematik 4 och Naturkunskap 2 är jag behörig eller behöver jag läsa mer ämne . Min andra fråga är vad betyder områdesbehörighets är den en ämne som man behöver att studera eller inte .Jag förstår inte vad...

      Anna: : Hej Joudy, Områdesbehörigheterna kan man se info om i Tabellen på uhr.se/globalassets/_uhr.se/studier-och-antagning/tilltrade-till-hogskolan/tabell-for-omradesbehorigheter-2015.pdf och där... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga