Hej! Jag tycker att det kan vara roligt att jobba som SFI lärare. Jag har examen i rysk filologi och är en diplomerad lärare i ryska. Men den utbildningen fick jag utomlands, i Ryssland. Här är jag klar bara med SVA3. Nu tänker jag - hur kan jag bli en lärare här? Vad behöver man för att ansöka till SFI lärare utbildning? Räknas min tidigare pedagogisk utbildning från Ryssland? Det ser ut som det finns fortfarande en brist på SFI lärarna i Stockholm. Tack alla på förhand!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31984 frågor besvarade.
Hur blir jag SFI lärare?
1 Svar
Hej Ksenia,
kika gärna på framtid.se/yrke/sfi-larare
Behöriga och obehöriga lärare
Vill man bli Behörig SFI-lärare, kan det för dig ta några år. Pga lärarbrist, är det inte omöjligt att du kan få jobb som obehörig lärare.
SFI- eller SAS lärare?
Antal personer som läser SFI går upp och ner. Om antalet sfi-elever ligger "nere", kan det bli svårt få jobb som SFI-lärare om du precis har tagit din examen (utan längre erfarenhet inom just det yrket); kanske är det smartare att satsa på att bli SAS-lärare, alltså lärare i Svenska som Andraspråk... detta pga det ämnet undervisas det i både på grund-, gymnasieskolorna och inom komvux, men även på folkhögskolorna och inom olika projekt.
Du kan också testa söka jobb som SFI-lärare redan nu. Det är inte omöjligt för dig att få "tillfällig anställning" (kanske på en termin eller ett läsår och/eller på deltid - alternativt "timmar vid behov" när ordinarieläraren är sjuk, t.ex).
Om du får en chans att testa jobba som SFI-lärare eller SAS-lärare, vet du sedan mer om hur motiverad du blir att skaffa dig behörighet (examen och legitimation).
****
Behörig lärare i Sverige idag är hen som har Lärarlegitimation. För utfärdande av Lärarleg. är det Skolverket som ansvarar. Läs gärna skolverket.se/regler-och-ansvar/lararlegitimation
Lärare är behöriga att undervisa i vissa ämnen på vissa nivåer, exempelvis SAS-gymnasielärare är behörig att undervisa i SAS på gymnasiet och på högstadiet (årskurser 7-9 i grundskolan).
Om man tänker långsiktigt, så är det kanske smart att - om du bestämmer dig för att bli Lärare i Sverige - satsa på att bli behörig i ännu ett annat ämne, exempelvis att få lov att undervisa i engelska eller i historia, samhällskunskap eller matematik. Detta för att bredda sin kompetens och "säkra upp" för framtida (eventuella) förändringar i "elevunderlaget".
Det är ju ingen som idag kan säga hur många elever som ska läsa SAS i Sverige i framtiden. Blir det få - så finns det redan många behöriga SAS-lärare...
Om du blir behörig lärare i SAS och Samhällskunskap, t.ex och antal SAS-elever blir få, kan du i så fall undervisa huvudsakligen i samhällskunskap. Jag hoppas du förstår hur jag tänker.
Förslag på en "kreativ lösning"
Om du är behörig lärare i ett annat land (vilket, jag förstår, är fallet - utifrån info i din fråga), kanske kan du få legitimation som lärare i ryska av Skolverket. Som legitimerad lärare, kan det sedan bli lättare för dig att utöka din legitimation.
Exempelvis - om du får legitimation som lärare i ryska, men sedan arbetar även som lärare i SAS och/eller i andra ämnen som t.ex samhällskunskap, historia, religionskunskap (vilket på grund av lärarbrist är möjligt att få göra) i några år, kan sedan Skolverket besluta att utöka din legitimation med motiveringen att du genom praktisk erfarenhet har skaffat dig tillräcklig kompetens.
Reglerna kring lärarlegitimation är i vissa fall rätt så krångliga. De kan också förändras över tid. Du kan därför, med fördel, vända dig direkt till avdelningen för lärarlegitimationer inom Skolverket.
Gör allt samtidigt! :)
Att reda ut om du kan få ut legitimation (som lärare i ryska) och att läsa för att bli behörig SFI eller SAS lärare kan ta tid; sök därför jobb som obehörig lärare redan nu, är mitt råd.
Vänligen och lycka till!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'högskolenivå' (9 st.)
-
Vad är en icke-programmärkt examen och hur ser folk på en sådan?
Och vad avgör att man får en programmärkt eller icke-programmärkt examen?
Hej E,om din fråga gäller högskolestudier, då vill jag be dig kika på svaret som KTH ger på frågan:... Läs hela svaret -
Hur ser kurser på universitetet ut?
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret -
Hur bestämmer man vad man ska läsa?
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret -
Naturvetenskapligt basår?
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret -
Skillnaden på sociologi 1 & 2?
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret -
Hur fungerar det?
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret -
Hur stora språkkunskaper krävs för diplomatprogrammet?
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Hej L, diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret -
Skillnad på beteendeutbildning på grundnivå och magisterutbildning?
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Hej Elin, magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen. Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret -
Vilka behörigheter ger ekonomiprogammet?
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå? Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en? Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga