Julia
    Hejsan!

    Jag går i andra årskurs på gymnasiet på det Humanistiska Programmet, med inriktning språk. Jag skulle vilja fråga lite om ämnet historia.
    Just nu så vet jag ej riktigt vad jag skulle vilja hålla på med inom framtiden, men det jag vet är att jag väldigt mycket tycker om kulturhistoria. :)

    Jag har själv kollat runt lite och jag är intresserad av yrket mathistoriker, och möjligtvis dräkthistoria. Men som jag har förstått så är dessa inriktningar inom historia ämnet ovanliga. Jag använder mig mycket av studera.nu för att få direkt och smidig information, men jag kan absolut inte hitta något om dessa.
    Efter några googlingar så verkar det som att Stockholms Universitet erbjuder en kurs i dräkthistoria.

    Min fråga är alltså om ni råkar veta lite mer om ämnet, och även vilket det bästa tillvägagångssättet är?

    Jag vet även att det nog är omöjligt att endast bli mathistoriker (om det är en officiell titel), som exempel Edward Blom som är inblandad inom många olika gångar inom mat. Så en andra fråga är om det skulle vara möjligt att kanske väga ihop mathistoria och dräkthistoria? Och om det inte går, vad de annars skulle vara bäst att kombinera med?


    Jag förstår att ni ej blir ställda dessa frågor särskilt ofta, men har ni en liten gnutta av ett svar så är jag väldigt nyfiken av att veta lite mer :)

    /Julia
    • Liselotte : Mat- och dräkthistoria är kanske mer en fråga för etnologer och kulturvetare än historiker...?

    4 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Julia,

    börja med att kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se:

    >>yrke/modevetare 

    >>yrke/mathistoriker 

    och på >>yrke/etnograf och >>yrke/etnolog

    Vill du studera mathistoria och dräkthistoria - så är det "områden" inom "historia" och det är yrke Historiker som du i första hand bör rikta in dig på, tycker jag.

    Sedan kan man som historiker bli en forskare > och/eller högskolelärare > och/eller författare >: skriva både läröböcker och "vanliga böcker" (populär-historiska) för allmänheten.

    Kika gärna också på flera yrken:
    museipedagog>

    Kulturarvspedagog>>

    HEJ! FICK NU SVAR FRÅN PROFESSOR I HISTORIA, VAR GOD LÄS NEDAN:

    Eftersom mathistoriker eller dräkthistoriker, på samma sätt som kvinnohistoriker eller medeltidshistoriker, inte är en avskild profession så är det antagligen så att det inte finns en enda väg till att få den kunskap som gör att man kan kalla sig för mathistoriker eller dräkthistoriker.
    Historiker kan ju vara dels en person som har genomgått forskarutbildningen och klarat alla tentor och därmed blivit filosofie doktor i historia och därefter fått anställning vid ett universitet eller någon annan forskningsinstitution för att ta fram ny kunskap om det förgångna. Men det kan också vara en person som skriver artiklar och böcker om historia, och som håller föredrag, men som inte för den skull har en universitetsutbildning i historia. I det senare fallet kan personen ha skaffat sig kunskap om historia och om hur ny kunskap i historia produceras genom att på egen hand läsa mycket. Om en historiker sen specialiserar sig på frågor om mat i  det förflutna och tar fram ny kunskap på området då kan man säga att den personen är mathistoriker. Jag tror att en person som kallar sig dräkthistoriker snarare kan ha börjat med att läsa och utbilda sig i konsthistoria för att sedan specialisera sig i kläder. Det finns ju också här vid Stockholms universitet något som heter modevetenskap. Men det är inte alls otänkbart att en historiker specialiserar sig på kläder i det förflutna och därmed kallar sig för dräkthistoriker.
    Summan av detta resonemang är väl att den som vill bli historiker, oberoende av specialisering, antingen läser på universitet och högskola och väljer att specialisera sig på ett område, eller skaffar sig denna kunskap på något annat sätt.
    Jag har aldrig sett något jobb som vare sig mathistoriker eller dräkthistoriker utlyst men jag vet att vissa forskningscentrum eller museer kan vilja ha personer som är specialiserade liknande frågor. I det fallet är det arbetsgivaren som bestämmer vem som ska anses vara den bäst lämpade att leverera kunskap om mat eller kläder genom historien.
    Hoppas detta var klargörande.
    Med vänlig hälsning
    Professor i historia
    Stockholms universitet

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hejsan, vi fick idag svar från en sakkunnig som jobbar idag inom samma kunskapsområde som du är intresserad av. Var god läs nedan:

    "Hej,

    tack för din fråga. Det är intressant. Och som Julia mycket väl vet så är det svårt att vara "bara" mathistoriker. Men de finns. För att bli mathistoriker eller dräkthistoriker behöver man i övrigt först och främst väldigt mycket tålamod, dessvärre. Historia är ett ämne som kräver långa studier för att förstå, vad en historiker egentligen gör, när hen skriver och forskar om historia. Det är det roligaste jag vet - jag är historiker med hull och hår. Men det tar tid. Först gäller det att läsa historia, sedan ska man så småningom specialisera sig, inom ramen för en masteruppsats eller en doktorsavhandling. Sedan ljusnar det, när man har lyckats få ett jobb.
    Jag har dock inte riktigt klart för mig, vad Julia vill göra, när hon är mathistoriker. Forska, undervisa, skriva böcker, jobba på tv?
    Mitt tips är att hon ska läsa historia på universitetet. Då upptäcker hon nog ganska snart om hon gillar historia "inifrån", alltså som ett yrke. Det är en sak att läsa om historia. Det är roligt. Men i mina ögon är det ännu mycket roligare att göra det själv, skriva historia. Att gräva ner sig i ett arkiv, läsa på vad andra har gjort, utveckla en egen fråga, ett eget perspektiv, ett eget intresse. Väldigt roligt.
    Sedan...

    Hoppas att det här svaret hjälper."

    Liselotte

    Hej igen, jag fick nu ännu ett svar - var god läs nedan:

    "...om man utbildar sig till historiker> kan man inrikta sig på de ämnen man intresserar sig för, t ex mode- och klädhistoria eller mathistoria.

    Första stegen för att bli historiker är att ta en kandidat i historia (180 högskolepoäng, dvs tre års studier), varav 90 hp ska vara i ämnet historia (grund-, fortsättnings- och fördjupningskurs).

    Därefter läser man ett eller två år på avancerad nivå och skriver en magister- eller masteruppsats. Därefter är man behörig att söka forskarutbildningen. På forskarutbildningen skriver doktoranden sin doktorsavhandling, vanligtvis under fyra år.

    M v h
    Studievägledare
    Institutionen för historiska studier
    Göteborgs universitet".

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    I denna bok får vi en levande och ny bild av den svenska matkulturen i början av 1500-talet. Utgångspunkt är biskop Brasks hushållspraktika, som är en unik och rikhaltig källa från tiden att ösa ur. Vi får inte bara veta vad man åt och hur man tillagade maten utan också hur man sörjde för sin personal och om tidens handel och tekniska innovationer..... - fick tips från en sakkunnig om en bok som kan bli av intresse för dig, som heter BISKOP BRASKS MÅLTIDER.
    Boken är resultatet av ett forskningsprojekt med deltagande av 13 forskare från olika discipliner.

    Liselotte
    • : Så bra då att jag extra jobbar på ett bibliotek där jag bor, då kan lätt få tag i den! Tack för tipset
    • Anna : Bra! låna boken och lycka till! :)
    SYV-besökare SYV

    Hej

    jag har tipset att det går att inrikta sig på olika praktiska former av utövning kring matlagning med utgångspunkt i kännedom om mat och/eller dräkt i förfluten tid (inom arkeologin kallas grenen för experimentell arkeologi, en arkeologi där man prövar olika praktiska lösningar på t ex hus, kläder, mat, transporter, djurhållning etc).

    Det finns mycket kunskap att hämta både inom mat-temat och dräkt-temat. Det är vanligt att mat och dräkt från olika historiska epoker förekommer t ex i samband med rekonstruktioner av förfluten tid.

    Rekonstruktioner i praktiken görs ofta på marknader, festivaler och andra arrangemang som tar sin utgångspunkt i historiska skeden såsom vikingatid eller medeltid.

    "Mat och dräkt" är mycket specifika delar av arkeologin och historien, och det kan vara lite svårt att livnära sig på ett jobb som enbart tar fasta på dessa båda delar av historien.

    Mitt råd är att inleda med breda studier i historia eller arkeologi, eller också mode/dräkthistoria eller etnologi, för att från de bredare kunskaperna skapa sig en plattform som det sedan går att specialisera sig utifrån.

    Hej igen, jag fick nu ett kort svar från en annan person som är rätt bra insatt i ämnet... se om hans svar också blir till hjälp:


    Hej,

    Eleven väljer att studera historia eller etnologi och inriktar sig på önskat område. Örebro universitet ger kurser i måltidskunskap och där ingår mathistoria, Stockholms universitet ger kurser i modevetenskap, http://www.ims.su.se/modevetenskap, och där ingår mycket om klädernas kulturhistoria.

    Hej igen, var god se ännu ett annat svar, nedan:

    Mathistoria är fortfarande ett ganska outforskat område...

    ... ämnet materiell kultur kan "snudda vid" sådant som mat och dräkt.

    "Materiell kultur" brukar oftast vara en del av en större kurs. Annars är både mathistoria och dräkthistoria ämnen som man kan välja att rikta in sig på när det är dags att skriva uppsats.

    Den rakaste vägen att gå är att helt enkelt studera historia på universitetet.

    Konstvetenskap är ett ämne som kan vara värt att komplettera historiestudierna med om man är intresserad av mat och dräkt.

    Slutligen kan jag nämna att det finns forskare som specialiserat sig på mathistoria men är i grunden etnologer>.
     
    Vänligen
     
    PhD student (doktorand)
    Department of History

    Och ännu ett svar, var god läs nedan:

    Man får läsa historia eller idéhistoria och under studiernas gång orientera sig mot de områden som man finner intressanta.

    Typiskt kan det göras inom ramen för uppsatskurserna som t.ex. på Universitetet i Stockholm börjar under andra terminen där man mera fritt väljer sina ämnen (särskilt på de högre nivåerna).

    Därutöver kan man bläddra lite i utbildningskatalogerna och se om det erbjuds mer specialiserade kurser eller utbildningar någonstans kring de teman som man tycker är särskilt spännande.

    På Stockholms Universitet, om jag inte missminner mig, kan man läsa modevetenskap, och det är väl inte omöjligt att det ges någon kurs om mathistoria på något läroverk någonstans i Sverige.

    Är man mycket målmedveten kan man också välja institution efter lärarnas inriktning. Möjligen finns det någon historiker som ägnar sig åt mat- eller dräkthistoria. Då kan man välja att söka sig dit. Dels ökar chanserna för att ens egna intresseområden finns med i kursutbudet, dels kan man få tillgång till bra och kunnig handledning när det blir dags att ägna sig åt egen forskning.

    Sedan är det bara att kämpa på! :)
    Hoppas detta besvarade din fråga.
    De bästa hälsningar och Lycka till!

    Hej!
    Vad roligt med frågor om att bli historiker. För att studenten ska nå sitt mål behöver hen först och främst ansöka till ett kandidatprogram i historiska studier.

    Stockholms Universitet har två stycken som startar så väl HT/VT. Det ena programmet heter Kulturvetarprogrammet, det är på 180 högskolepoäng och det går att läsa mer om programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kulturvetarprogrammet-kandidatprogram-180-hp-1.28219
    Det andra programmet heter kandidatprogram i historiska studier, och du hittar mer information om det programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kandidatprogram-i-historiska-studier-180-hp-1.28243
     
    Efter att studenten läst något av dessa program, eller läst fristående kurser inom historia motsvarande 180 hp, kan personen ta ut en filosofie kandidatexamen. Därefter går det att söka en rad olika arbeten på exempelvis museum som är inriktade på mat eller kläder, exempelvis Etnografiska museet.

    Om personen vill forska och på så vis arbeta som historiker är det en tvåårig masterutbildning som gäller efter avslutade studier på grundnivå.
     
    Med vänlig hälsning
    Studie- och karriärvägledare

     
    >>Stockholms universitets Historiska institutionen

    Och så här svarar en sakkunnig från Göteborgs Universitet:

    Det finns mig veterligen ingen regelrätt utbildning på detta område (mathistoriker eller dräkthistoriker) eller någon entydig kravspecifikation för att man ska kunna kalla sig det ena eller andra. I grund och botten handlar det om att man är historiker med en tydlig specialisering på ett visst område (mat/dräkt). Om man sedan behöver ha en kandidat, magister, master eller doktorsexamen beror ju på vilken tyngd man vill ha i sin utbildning.
     
    Jag tror därmed att man kan skaffa sig utbildning på många olika sätt för att kalla sig detta.
    Ämnen som jag tänker kan vara bra att läsa är kost- och idrottsvetenskap, historia, ekonomisk historia, etnologi.
     
    Om man på www.antagning.se fritextsöker ”mat måltid” får man en hel del träffar på regelrätta kurser inom området redan på ht17, se https://www.antagning.se/se/search?period=HT_2017&freeText=mat+m%C3%A5ltid&semesterPart=0
     
    Om dräkthistorker, jag tror att historia liksom etnologi kan vara bra. Även om de inte har regelrätta kurser i dräkthistoria kan man inom säkert profilera sig i detta område, liksom andra områden, när man kommer till de uppsatser man vanligen skriver när man kommit en bit på väg i ämnet.
     
    Sök på www.antagning.se  på samma sätt, ex med sökord dräkt, textil, kläder o.s.v. så kanske ni hittar kurser i området. Jag kan tänka att Högskolan i Borås har en del åt det hållet.
     
    Vänliga hälsningar

    Frågor och svar taggade med 'intagningsprov' (15 st.)

    • Engelbrekt

      Matematik 1b när behörigheten 1a redan finns?

      Kan man läsa matematik 1b om man redan har behörigheten matematik 1a? Kan man läsa så man får två (eller tre) behörigheter i matematik 1 med olika bokstavsbeteckningar (a,b,c)?

      Milla : : Hej!Jag undrar varför skulle man velat läsa matematik 1a och 1b eller 1a och 1c eller alla tre kurser på nivå 1? Vad skulle vara syfte med det, förutom en situation:om en elev har i... Läs hela svaret
    • Elev23

      Går det att skriva LSAT i Sverige?

      Hej! Påbörjar snart min kandidatexamen och drömmer om att sedan kunna börja på law school i USA efter jag är klar med studierna i Sverige. För att komma in på de bättre amerikanska skolorna krävs ett högt resultat på just LSAT, ett typ av test likt högskoleprovet som uppskattar ens förmågor...

      Milla : : Hej,kika gärna på informationen som finns på webbplatsen lsac.org - där man bland annat läser följande: " Most test takers can choose whether to test in person or remotely... Läs hela svaret
    • Karin

      Går det att tenta av programmering 1?

      Jag vill läsa vidre till Fullstack, backend eller frontend developer. Dock har jag inte läst programmering 1 men har testat på prov som jag klarat av. Går det att tenta av programmering 1 någonstans för att snabbt få ett betyg i kursen?

      Anna: : Hej!för att få betyg måste du hitta var du kan göra en särskild prövning***, vilket kan bli svårt.Annars så kan du fråga en utbildningsansvarig på den utb. dit du... Läs hela svaret
    • Anna-Karin

      Hur svåra är inträdesproven till pre-IB year?

      Kan provet vara olika svårt för olika skolor som erbjuder IB-programmet eller skall alla prov ligga ungefär på samma nivå även om de är individuella fö varje skola? VI fick information av en skola i en medelstor svensk stad att nivån på...

      Anna: : Hej Anna-Karin,IB är en internationell utbildning och står under IB-organisationen och inte under Skolverket.Det finns IB-skolorna som antar endast på betygen från årskurs 9, och ej... Läs hela svaret
    • Anonym

      Hur svåra är intagningsproven till IB?

      Hej! Jag vill söka till IB linjen på Borgarskolan i Malmö. Jag är dock rädd för att inte komma in på grund av intagningsproven. Jag har A i både engelska och matematik och min merit ligger i nuläget på 332,5. Jag vet inte hur svåra...

      Milla : : Om du är folkbokförd i en kommun utanför ”upptagningsområde” blir du till en Kommunal gymnasieskola - en ”andrahandssökande”, alltså alla Egna behöriga elever... Läs hela svaret
    • Mathias

      Vad ska/kan jag göra ( angående södra latins teaterlinje)?

      jag står inför en väldigt jobbig situation gällande södra latins teaterlinje, och jag vet inte riktigt vad jag ska/kan göra. Jag ska försöka vara så kortfattad som möjligt, om det går.

       

      Jag har alltid haft som...

      Liselotte: : Hej Mathias,jag tycker Danielas förslag är bra.Du förlorar inget på att prata med kurator - du kan i första hand prata med kurator på din egen grundskola. Du kan... Läs hela svaret
    • isabella

      Andra chans på intagningsprov?

      Gjorde intagningsprovet till IB idag och allt förutom matte provet gick jättebra. Finns det möjlighet att fortfarande komma in och om inte kan jag komplettera matten eller göra om provet under typ sommarlovet?

      Anna: : Hej Isabella, det är precis som Mikael skriver i sin kommentar - att du måste fråga ang. omprovet på den IB gymnasieskola där du gjorde provet. Det är där du kan få svar på din... Läs hela svaret
    • Alex

      Söka till gymnasiet igen?

      Hej. Jag går just nu i ettan och trivs inte särskilt bra med min skola och ångrar mitt val. Därför har jag kollat på en annan skola som jag verkligen skulle vilja byta till, men de har inga platser kvar i år 1 så därför tänkte jag att jag skulle söka till ettan igen i år. Problemet är att den...

      Julia: : Hej Alex,mitt förslag är att du tar kontakt med Ditt Antagningskansli (precis det som Marina skriver i sin kommentar) - om du ej vet vilket gymnasieantagningskansli till tillhör - se på... Läs hela svaret
    • Kevin

      Hur räknas provpoängen ut från intagningsprovet?

      Hej! Jag har nyss varit på en del intagningsprov för estetiska programmet - teater (det har gått bra!!) och jag har nu fått reda på mina svar, men hur räknar jag ut provpoängen med mina betyg så att jag får en merit? Jag hade tyvärr glömt bort hur och jag har letat överallt men hittar...

      Peter: : Hej Kevin, oftast gör man 3 uppvisningar - och kan få 160 poäng på första och 80 poäng på andra och tredje som högst. på så sätt kan man få... Läs hela svaret
    • Anna

      Vad händer om man inte söker i februari?

      Hej, min son har gjort sitt gymnasieval men inte lämnat in blankett till SYV. Hans mentor säger att han måste göra det, annars kommer han att hamna "utanför systemet". Vad betyder "att hamna utanför systemet" - generellt eller för honom personligen? Är det ändå inte det kommande valet som...

      Julia: : Hej Anna! För din son (personligen) är det viktigaste att det senast sista dagen i omvalsperioden ligger ett giltigt ansökan i "systemet", det antagningssystemet som används i ert län eller... Läs hela svaret
    • Marie

      Passar denna linje mig?

      Hejsan. Jag vill gå estetisk spetsutbildning animation och spelgrafik på törnströmska. Har de något intagningsprov? Jag spelar inte så mycket, men tycker om att rita. Har aldrig ritat i datorn men tror att detta kan vara kul. Tror du att linjen passar mig? Om inte har du några andra förslag?

      Mikael: : Hej Bella! Om jag förstår dig rätt, så är du intresserad av att söka till http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/tornstromska-gymnasiet och du undrar ang. antagningsprov. Får jag ge dina kontaktuppgifter till de ansvariga på... Läs hela svaret
    • Shakar

      Hur smart ska man vara för IB?

      Hej Jag tänker söka till IB programmet när man ska söka till gymnasium och min fråga är hur bra betyg ska man ha för IB? på vissa skolors hemsidor står det att de bara bedömer inträdesprovet när man söker till IB är det sant?

      Anna: : Hej Shakar! Det är sant att till IB gör man inträdesprov som är mycket viktigt att "klara av", d v s få tillräckligt god resultat på - för att kunna antas till IB, men de vid antagning inte får frånse från betyg från... Läs hela svaret
    • A

      Tidigare intagningsprov-kallelse?

      Jag kommer söka till en skola som kräver musikintagningsprov, denna skola kommer då skicka ett par noter (som jag ska lära in) till mig tillsammans med intagningsprov kallelsen; det är ganska självklart att jag därför vill ha kallelsen så fort som möjligt. Hemsidan stänger den 17:de, vi måste...

      Lena: : Hejsan, de skolor som skickar ut kallelser är inte beroende av att du lämnar in din kvittens - det får veta vilka som sökt efter den 17/2 så systemet stänger. Allt sköts centralt och sen är det upp till skolorna när de skickar sina kallelser. /Lena, Syv
    • Hanna

      Byta linje utan att ha gjort intagningsprov?

      Hej. Jag började naturlinjen för tre dagar sedan. Efter mycket tänkande så har jag insett att jag inte tror att naturlinjen är något för mig. Däremot är jag väldigt sugen på antingen estet bild, estet teater eller ester musik. Problemet är dock att jag inte har gjort något intagningsprov till...

      Lena: : Hejsan, hör av dig till skolan så fort du kan. Nu är inte antagningspoängen aktuell eftersom skolorna nu har hand om den egna reservantagningen. Däremot kanske de vill att du kommer och gör ett litet prov bara för att se att du har rätt motivation till programmet. /Lena, Syv
    • Magnus

      Kan man gå om nian för att kunna göra om intagningsprovet?

      Jag är 14 år och har sökt till IB-programmet. Jag gjorde intagningsprov men fick ett nej... fast jag går i en väldigt dåligt skola i Rågsved. Jag vill gå om nian för att kunna göra om provet nästa år, är det okej?? Eller om jag går på ett svenskt gymnasium kan jag söka till universitet...

      Fråga: : Om du vill gå om nian så får du prata med din skola om det är en bra lösning - det är sedan något ni bestämmer tillsammans med dina föräldrar. Visst kan du plugga utomlands om du gått svenskt... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga