Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31987 frågor besvarade.
Hur fungerar det med att gå IB?
3Poäng
Emma
Hej! Jag går nu i nian och ska söka gymnasium i vår och är inte riktigt säker på vad jag vill gå. Jag har i flera år tänkt att jag ska gå Natur, men för ett tag sedan blev jag tipsad om att gå IB och efter att ha läst mer om det så tycker jag att det verkar väldigt intressant, dock så förstår jag inte riktigt vad det innebär och jag har några frågor som jag jättegärna skulle vilja få svar på, så jag listar dem nedan.
*Om jag går IB, kommer jag att gå gymnasiet i Sverige eller utomlands?
*Som sagt så har jag länge velat gå natur, och efter det vill jag i så fall vidareutbilda mig till forskare inom farmakognosi. Om jag går naturvetenskapsprogrammet på ett vanligt svenskt gymnasium så kan jag efter gymnasiet läsa till det jag vill på ett svenskt universitet, men kan jag även läsa till det utomlands då? Alltså kan jag fortsätta mina studier utomlands efter att ha gått Naturvetenskap på gymnasiet?
Jag undrar även vad jag har för förutsättningar till att gå på universitet både utomlands och i Sverige för att bli forskare om jag går IB. kommer jag behöva läsa fler kurser för att ta mig in på universitet? Finns det någon speciell kurs jag ska läsa andra och tredje året på IB för att kunna bli forskare?
Det går att komma in på universitet/högskolor i Sverige och på högre utbildningar Utomlands både med examen från "vanlig svensk" gymnasieskola och med diplom från IB.
Det är också jättebra om du kan besöka skolorna som erbjuder IB-diploma program på öppet hus eller prata med personal och elever på de skolorna - på gymnasiemässan, eller helst både och.... Det borde inte heller vara omöjligt att boka "skuggning" i en IB-klass och till och med på flera skolor (under olika dagar). Info om att "skugga" - var god se gymnasieguiden.se/reportage/elev-foer-en-dag
Utökat svar
Ang. bli Forskare Det är en lång väg till att ev. kunna bli forskare; det är svårt att bli forskare. Det är mycket möjligt att du kan bli forskare, men du måste förbereda dig på en lång väg till det målet. Det är sällan så att man kan bli forskare med kortare eftergymnasial utbildning än på 10 år på heltid. alltså, du läser 3 år på gymnasiet och sedan minst 10 år till... och det är då inte alls säkert att kunna bli forskare. Kika gärna på framtid.se/yrke/forskare
Du skriver om att du vill bli forskare i Farmakognosi, som är läran om naturprodukter som används som läkemedel eller vid framställning av läkemedel. Och i så fall behöver du djupa och omfattande kunskaper i kemi och biologi samt också en del - inom medicin (säger jag som inte är expert på område)... men du måste - hur som helst - innan du kommer in på eftergymnasil utiblnding, skaffa dig Gymnasial utbildning och här är frågan om du ska i första hand söka till IB-diploma program eller till Naturvetenskapsprogramets inriktning Naturvetenskap. Kurser man läser första året på de två utbildningar är i mångt samma. På IB läser man på Engelska; på NA - med undervisningsspråk Svenska. IB är en utbildning som passar mycket bra om man efter gymnasiet vill läsa utomlands; detta pga det är en Internationell utibildning som finns i nästan alla länder och är "känd" hos utländska universitet; även det faktum att man läser på engelska är ett stort Plus om man efter gymnasiet söker till universitet utomlands. IB-skolorna finns långt ifrån alla svenska städer. Endast ca 30 skolor (av totalt ca 900 gymnasieskolor) erbjuder IB - räkna procentuellt.. det är inte många %, eller hur? Många elever kan inte läsa IB då det ej finns inom pendlingsavstånd för dem och flytta kan man inte när man är icke-myndig utan vårdnadshavares tillstånd. Det finns väldigt många exempel när eleverna efter IB kom in på svenska universitet; och när eleverna efter "vanliga svenska utbildningar" som t.ex på NA - kommer in på utländska universitet. ****** Du frågar om du på IB skulle behöva läsa "extrakurser"; och mitt svar är att kurserna på IB är minst lika svåra som på NA, ofta svårare; så på IB (om man uppnår godkända betyg) får man möjlighet att uppnå "minst" samma behörighet som på NA, ofta högre. Dock är det också mycket krävande att både börja i en ny skolform (gymnasiet) och byta språk (till undervisningsspråk Engelska) och anamma en "internationell utbildning" - det är då ännu "en skillnad". Det kan bli för mycket på en gång... så, jag råde dig testa bli "elev för en dag" på IB-programmet och på NA-programmet (då får du känna på och jämföra).
Frågor och svar taggade med 'prognos för yrken' (8 st.)
Hej, Jag är antagen till en yh-utbildning som inköpare/upphandlare och jag har några frågor angående jobbet. •Hur ser tillgängligheten för jobb ut i hela Sverige samt Uppsala & Gävle regionen(min region) eller är de flesta jobben...
Julia: :
Hejsan,yrkeshögskoleutbildningar inom Inköp och Upphandling brukar vara i lite drygt 2 år; t.ex utbildning/affarshogskolan/inkoepare-upphandlare är på 415 yrkeshögskolepoäng - alltså läses... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst lite på nätet och blir helt förvirrad av alla motsatta påståenden. Så jag undrar hur svårt är det egentligen att få ett jobb med en personalvetarkandidatexamen, mer specifikt i Stockholm län men även över...
Personalvetare: :
Svaret från Vägdelaren ser bra ut, tycker jag, men det stämmer inte att det endast är 3 annonsen för Personalvetare. Jag har hittat 148 annonser för Stockholms... Läs hela svaret
Hej, som rubriken lyder! Har kollat runt och läst på att det finns stor men också liten konkurrens på dietister. Vilket stämmer egentligen? Behöver man ha några egenskaper för att kunna arbeta som dietist? Kan man välja att arbeta med barn...
Anna: :
Hejsan,det vi vet om yrket Dietist, uppger vi på Framtid.se/yrke/dietist och vad vi fick uppgifter om från de källor som vi bedömer som pålitliga så är det "liten konkurrens om... Läs hela svaret
Hej, jag har länge varit intresserad av ekonomi och företagande. Fram till nyligen var jag säker på att jag vill plugga ekonomie kandidat på universitetet, men nu lutar det mot systemvetenskap. Som jag har förstått det är systemvetenskap nära...
Mikael: :
Hej Carl;
du ställer några olika frågor och jag ska försöka svara på dem. Ang. magister och masterprogramDet är utbildningar på avancerad nivå och man måste ta... Läs hela svaret
Är det som det ser ut just nu, och på fem års sikt enligt prognoser lättast att få jobb som ekonom, jurist eller systemvetare? Kan någon av dessa yrkens arbetsmarknad försämras av datoriseringen/automatiseringen till viss del enligt prognos?
Julia: :
Hej felicia,
för ekonomer och jurister - är det balans på den svenska arbetsmarknaden; för systemutvecklare - goda möjligheter på arbetsmarknaden.
Av de tre... Läs hela svaret
Hej, jag har två frågor. Undrar om man måste jobba något mellan lärarutbildningen och seciallärarutbildningen? Alltså om jag först måste läsa en lärarutbildning, sedan jobba som lärare x antal år och efter det kan...
Julia: :
Hej Alba,idag krävs det för behörighet till speciallärarprogrammen följande:grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen,... Läs hela svaret
Hej
Jag är 22 år, har börjat att läsa till folkhälsovetare, så länge tycker jag att programmet är väldigt roligt att läsa men ibland för jag typ en ångestattack med tanken typ vad om jag inte hittar ett jobb efter examen om 3 år när jag är klar med utbildningen, för att det står ju ”svårt att...
Mikael: :
Prognoser kan slå fel. Och även om det blir svårt att hitta jobb, kommer ju några att hitta, så varför inte du i så fall? Så, jag tycker definitivt inte man ska hoppa av utbildningen som man gillar!
jag undrar om arbetsmarknader för industridesigner.
Anna: :
Hej Beheshta!
En industridesigner http://www.framtid.se/yrke/industridesigner
är oftast en del i produktutvecklingsteamet & samverkar med andra kompetenser. Hen arbetar med att utveckla nya produkter, tjänster, processer & miljöer. En... Läs hela svaret