Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31984 frågor besvarade.
Hur fungerar det med att gå IB?
3Poäng
Emma
Hej! Jag går nu i nian och ska söka gymnasium i vår och är inte riktigt säker på vad jag vill gå. Jag har i flera år tänkt att jag ska gå Natur, men för ett tag sedan blev jag tipsad om att gå IB och efter att ha läst mer om det så tycker jag att det verkar väldigt intressant, dock så förstår jag inte riktigt vad det innebär och jag har några frågor som jag jättegärna skulle vilja få svar på, så jag listar dem nedan.
*Om jag går IB, kommer jag att gå gymnasiet i Sverige eller utomlands?
*Som sagt så har jag länge velat gå natur, och efter det vill jag i så fall vidareutbilda mig till forskare inom farmakognosi. Om jag går naturvetenskapsprogrammet på ett vanligt svenskt gymnasium så kan jag efter gymnasiet läsa till det jag vill på ett svenskt universitet, men kan jag även läsa till det utomlands då? Alltså kan jag fortsätta mina studier utomlands efter att ha gått Naturvetenskap på gymnasiet?
Jag undrar även vad jag har för förutsättningar till att gå på universitet både utomlands och i Sverige för att bli forskare om jag går IB. kommer jag behöva läsa fler kurser för att ta mig in på universitet? Finns det någon speciell kurs jag ska läsa andra och tredje året på IB för att kunna bli forskare?
Det går att komma in på universitet/högskolor i Sverige och på högre utbildningar Utomlands både med examen från "vanlig svensk" gymnasieskola och med diplom från IB.
Det är också jättebra om du kan besöka skolorna som erbjuder IB-diploma program på öppet hus eller prata med personal och elever på de skolorna - på gymnasiemässan, eller helst både och.... Det borde inte heller vara omöjligt att boka "skuggning" i en IB-klass och till och med på flera skolor (under olika dagar). Info om att "skugga" - var god se gymnasieguiden.se/reportage/elev-foer-en-dag
Utökat svar
Ang. bli Forskare Det är en lång väg till att ev. kunna bli forskare; det är svårt att bli forskare. Det är mycket möjligt att du kan bli forskare, men du måste förbereda dig på en lång väg till det målet. Det är sällan så att man kan bli forskare med kortare eftergymnasial utbildning än på 10 år på heltid. alltså, du läser 3 år på gymnasiet och sedan minst 10 år till... och det är då inte alls säkert att kunna bli forskare. Kika gärna på framtid.se/yrke/forskare
Du skriver om att du vill bli forskare i Farmakognosi, som är läran om naturprodukter som används som läkemedel eller vid framställning av läkemedel. Och i så fall behöver du djupa och omfattande kunskaper i kemi och biologi samt också en del - inom medicin (säger jag som inte är expert på område)... men du måste - hur som helst - innan du kommer in på eftergymnasil utiblnding, skaffa dig Gymnasial utbildning och här är frågan om du ska i första hand söka till IB-diploma program eller till Naturvetenskapsprogramets inriktning Naturvetenskap. Kurser man läser första året på de två utbildningar är i mångt samma. På IB läser man på Engelska; på NA - med undervisningsspråk Svenska. IB är en utbildning som passar mycket bra om man efter gymnasiet vill läsa utomlands; detta pga det är en Internationell utibildning som finns i nästan alla länder och är "känd" hos utländska universitet; även det faktum att man läser på engelska är ett stort Plus om man efter gymnasiet söker till universitet utomlands. IB-skolorna finns långt ifrån alla svenska städer. Endast ca 30 skolor (av totalt ca 900 gymnasieskolor) erbjuder IB - räkna procentuellt.. det är inte många %, eller hur? Många elever kan inte läsa IB då det ej finns inom pendlingsavstånd för dem och flytta kan man inte när man är icke-myndig utan vårdnadshavares tillstånd. Det finns väldigt många exempel när eleverna efter IB kom in på svenska universitet; och när eleverna efter "vanliga svenska utbildningar" som t.ex på NA - kommer in på utländska universitet. ****** Du frågar om du på IB skulle behöva läsa "extrakurser"; och mitt svar är att kurserna på IB är minst lika svåra som på NA, ofta svårare; så på IB (om man uppnår godkända betyg) får man möjlighet att uppnå "minst" samma behörighet som på NA, ofta högre. Dock är det också mycket krävande att både börja i en ny skolform (gymnasiet) och byta språk (till undervisningsspråk Engelska) och anamma en "internationell utbildning" - det är då ännu "en skillnad". Det kan bli för mycket på en gång... så, jag råde dig testa bli "elev för en dag" på IB-programmet och på NA-programmet (då får du känna på och jämföra).
Frågor och svar taggade med 'journalistik' (13 st.)
Hej! Jag går just nu i årskurs 3 och läser samhällsvetenskapligaprogrammet med inriktning beteendevetskap. Snart är det dags för ansökan till universitet/högskola och jag är intresserad att bli sportjournalist och därav tänkte jag...
Milla : :
Hej,en intressant fråga du ställer men som också är ganska svår att besvara. Saken är den att utbildningsutbud förändras och utbildningar till... Läs hela svaret
Hej! Jag studerar just nu socionomprogrammet men har även ett intresse för journalistik/kommunikation, är det möjligt för mig att ta en master i tex journalistik med en socionomkandidat? På vissa universitet står det under behörigheten är minst 180 godkända hp inom samhällsvetenskapligt,...
Milla : :
Hej,i det sammanhanget som du skriver om i din fråga så brukar socionomprogrammet som leder till socionomexamen och yrket Socionom "klassas som", i alla fall i första hand,... Läs hela svaret
Jag har en ofullständig gymnasieexamen, har gått början på 2 året av gymnasiet. Har stora matematiksvårigheter och minns inte matematik öht. Jag har konstaterad dyskalkyli och undrar om man kan komma undan matten på nåt vis? Jag har rätt...
Peter: :
Hej Linn,titta på folkhogskola.nu/sok-skolor/Stockholms-lan/Kista-folkhogskola/Kurser/2022ht/grundkurs-i-praktisk-lokaljournalistik - det står att man ej behöver ha några förkunskaper och att de... Läs hela svaret
Hej! Jag vill jobba som journalist. Har tidigare jobbat två år som skribent/journalist (oskyddad titel) samt läst en ettårig journalistutbildning (folkhögskola) och ett år fristående kurser i journalistik på en journalisthögskola....
Julia: :
Hej Josefin!Eftersom det inte finns någon legitimation att söka som journalist i Sverige, så kan alla som vill söka jobb som journalist/skribent och kalla sig för en "journalist", om de... Läs hela svaret
Jag undrar vad man skulle kunna gå för eftergymnasial utbildning om man vill jobba med grävande journalistik, som exempelvis uppdrag granskning gör. Jag vill inte gå den vanliga allmänna journalistutbildningen för reportrar, utan mer specifikt för...
Milla : :
Hej Ida, läs (nedan) svar från Programansvarig på journalistprogrammet vid... Läs hela svaret
Hej! Jag går i folkhögskola. Jag undrar om vilka ämnen behöver jag att kunna läsa journalist Med vänlig hälsning
Mikael: :
Hej Riham,behörighet till journalistprogrammen kan variera något, men oftast krävs det, förutom, grundläggande behörighet till högskolestudier,... Läs hela svaret
Hej!
Funderar på att utbilda mig till journalist. Undrar därmed om det finns någon skillnad och isåfall vilken, när det kommer till att läsa journalistik på universitet (kandidatexamen 1,5 år) respektive en journalistutbildning på en folkhögskola.
Med vänlig hälsning Michelle.
Milla : :
Hej Michelle,
kandidatexamen läser man på 3 år på heltid på högskolenivå.Folkhögskoleutbildningar kan variera i längd och innehåll...
Yrket... Läs hela svaret
Hej!
Jag skulle vilja ha hjälp med att hitta om det finns någon distanskurs inom journalistik?
Anna: :
Hej Martina, du ställer en svår fråga... bland annat för att journalistik finns i väldigt många olika former, ex. kan man betrakta även teknikinformatör som en sort journalist och... Läs hela svaret
Hej!
Jag har från gymnasiet ett samlat betygsdokument, med F i några ämnen samt F i gymnasiearbetet. Jag har egentligen aldrig haft några problem med skolarbete i sig, mitt stora problem har varit motivation. Nu, några år senare, så har jag börjat plugga upp de ämnen jag fick F i på komvux. Det...
Mikael: :
Hej Bea;
Grundläggande behörighet till högskolestudier kan man få på olika sätt. Ett sätt är att ha godkända betyg i några få kurser + 3... Läs hela svaret
Jag funderar på att söka in till en journalist utbildning. Såhär står det:
”För att vara behörig till journalistprogrammet krävs också historia A och samhällskunskap A eller historia 1B alternativt historia 1A1 plus 1A2 och samhällskunskap 1B alternativt 1A1 plus 1A2.”
Jag har betyg i...
Anna: :
hej Veronica, du behöver komplettera med godkända betyg i kurser samhällskunskap 1a2 och i historia 1a2. Det är två st. 50-poängskurser som sammanlagt kan läsas på heltid på fem veckor.Vänligen
ANNA
Hej! Vad finns det för utbildningar inom journalistik och/eller kommunikation/PR på distans? Alltså inte fristående kurser utan kandidatprogram, finns det?
Mvh Stina
Anna: :
Hej Stina, utbildningsutbud - vad som kommer att starta på högskolenivå i Sverige till hösten 2018, kommer att fastställas till 15 mars; den dagen börjar... Läs hela svaret
Alla program har ju olika inriktningar och tex EK finns inriktningen Juridik, men finns det någon linje där man kan ha både juridik och journalistik?
Julia: :
Hej Kristina!
Du är intresserad att läsa en gymnasial utbildning med både juridik och journalistik.
Det finns följande gymnasiala "juridiska" kurser: Affärsjuridik,... Läs hela svaret
Hejsan!
Jag tänkte söka till högskolan till hösten och funderar på att söka programmet "Digitala kulturer" på Lunds universitet.
I framtiden har jag velat bli copywriter, art director, bildproducent eller jobba på reklambyrå. Hade det funkat med det programmet?
Lena: :
Hejsan, när jag läser om programmet så tycker jag det kan vara en grundplattform till alla de yrken du nämner - men det beror ju lite på vad arbetsgivaren söker när du väl är klar. Kanske kan du söka upp på olika Platsbanker... Läs hela svaret