Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Hur fungerar det med behörighet för ämneslärarutbildningarna?
1Poäng
Anthony
Hej!
Jag har lite svårt att förstå hur det är med ämneslärarprogrammens behörigheter.
Om jag exempelvis vill bli ämneslärare med inriktning 7-9 i två ämnen blir jag alltså behörig att undervisa de ämnena i årskurserna 4-9.
Om jag efter högstadieutbildningen även vill bli gymnasielärare, kan jag då läsa upp mina ämnen så att de är 120+90 hp och alltså bli behörig i årskurserna 4-9 och gymnasiet i mina ämnen?
Men om jag skulle läsa till gymnasielärare på en gång på ett sådant program, då faller mellanstadiet bort och jag blir endast behörig för högstadiet och gymnasiet. Stämmer det här?
Hej Anthony, det som Skolverket uppger är att "gymnasielärare är även behörig att undervisa i samma ämnen på Grundskolan" - det tolkar jag som att det är ok att undervisa på alla stadier i grundskolan, både mellanstadiet och högstadiet inkluderat.
Ämneslärarprogram för grundskola/högstadiet dvs åk7-9 inkluderar oftast 3 undervisnings-ämnen. Ämneslärarprogram för gymnasiet inkluderar oftast 2 undervisnings-ämnen.
Angående lärarlegitimation Det är skolverket som bestämmer. Reglerna kan också ändras i framtiden. Det som Skolverket svarar när man frågar är att - i fall man får Lärarlegitimation /i vilka ämnen som helst/ kan man senare Utöka/bredda legitimationen; enligt vad behövs för att kunna göra det, svarar Skolverket många ggr rätt så "undvikande", typ "beror på vilka ämnen det är" och att det även andra saker än "ren utbildning", dvs annat än högskolepoäng som kan ligga till grund för att få lov att utvidga behörighet i sin lärarlegitimation, ex. erfarenhet av att undervisa i det "aktuella ämnet" (exempelvis om man är behörig lärare men som har under lång tid undervisat även i något ämne i vilket man ej är behörig - kan man få lov att bli behörig även i det ämnet, efter det att man har undervisat under "lång tid" - vad lång tid är en tolkningsfråga, men de exempel vi känner till är att lärare har undervisat i sina "obehöriga ämnen" 10 respektive 15 år, och fick lov att bli behöriga även i de ämnena, utan att de har läst några högskolepoäng i "sina ämnen").
Det är alltså rätt krångligt med lärarutbildningar. Det enklaste för dig är att välja ett ämneslärarprogram och läsa det. Och se sen vad som händer. Vid sidan av programmet kan man försöka på deltid /t.ex på halvtid eller på 25% av studietakt - kanske på distans - läsa kurser i de "nya ämnen" - för att bli behörig, i alla fall på sikt, i ännu fler ämnen/. Vi råder också att vända sig till studievägledare på lärarutbildningar och till Skolverket - med frågor om lärarutbildningar och lärarebehörighet. Vänligen Julia syv
Frågor och svar taggade med 'olika urvalsgrupper' (3 st.)
Jag skrev hp i år fick 102 poäng tror jag +- . Kommer det räcka för att komma in på juristprogrammet? 1.15 minst…
Milla : :
Hej,antagningsgränserna går upp och ner. Hur högt gränsen kommer hamna i HP-urvalet vet man när antagningen är genomförd. Konkurrerar du endast i HP-urvalet eller har du även... Läs hela svaret
Har högskoleprovets resultat en påverkan när jag också ansöker till universitetet med mina betyg? Ex. Om mitt hp-resultat är dåligt medan mina betyg har över genomsnittlig merit?
Milla : :
Hej,du kan inte försämra dina chanser genom att göra högskoleprovet; endast förbättra eller så blir det ingen skillnad. Meritvärde från gymnasiet... Läs hela svaret
Hej,
Jag läser för tillfället till Matte 3 eftersom jag planerade att läsa statsvetenskap med inriktning nationalekonomi och då behövde den kursen. Nu såhär ett par veckor innan ansökan stänger har jag ändrat kurs och vill istället läsa till psykolog, allra helst i Göteborg. Jag har 22,2 i...
Peter: :
Hej Agnes,
det spelar ingen roll om du får godkänt betyg i matte 3 elle inte. Eftersom du redan är behörig utan kompletteringar, kommer du hur som helst prövas i BI-gruppen.
Det... Läs hela svaret