Hej! Jag har läst samhällsprogrammet och har totalt 3100 poäng, varav 600 poäng är från utökade kurser. För att bli behörig till de utbildningar jag vill söka till behöver jag läsa Fysik 1, Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4 i komvux. Jag förväntar mig att få 350 ytterligare poäng från dessa extra kurser utöver min exam. Hur kommer dessa nya poäng att påverka mitt meritvärde om jag får låga betyg i dem? Jag har hört att meritvärde vanligtvis beräknas genom att inkludera de 17 bästa betygen, inklusive eventuella meritpoäng. Eftersom vissa av dessa kurser är nödvändiga för att uppfylla behörighetskraven, undrar jag om de ändå måste räknas bland de 17 bästa betygen för meritvärdesberäkningen? Alltså, kan kurser som inkluderas i behörighetskraven också räknas som obligatoriska kurser för meritvärde, även om betygen är låga? En till fråga: Jag är också intresserad av en arkitektur utbildning där naturkunskap 2 är nödvändig för att uppfylla behörighetskraven. Kan man ersätta ett dåligt betyg i naturkunskap 2 med betyg från kurserna Fysik 1, Fysik 2 och Kemi 1 för att förbättra sitt meritvärde? Eller är det nödvändigt att behålla naturkunskap 2-betyget för att uppfylla behörighetskraven?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32039 frågor besvarade.
Hur kommer komvux kurser att påverka mitt meritvärde?
1 Svar
Hej,
du planerar läsa Fysik 1a (150poäng), Fysik 2 , Kemi 1 och Matematik 4 i komvux. Fysik 1a är en 150poängskurs; de övriga är på 100poäng/styck. Det är Fysik 2 (inte fysik 1a) som krävs för särskild behörighet till "din utbildning"; fysik1a kommer du läsa som förberedande grund inför kursen Fysik 2. Så här blir det - alla kurser/betyg i ditt examensbevis från gymnasiet som inte är U-markerade kommer räknas in i ditt snittbetyg. Av de U-markerade kurser kommer de som krävs för särskild behörighet eller de som ger dig meritpoäng också räknas in + betygen i fysik2, kemi1 och matte 4 kommer också räknas in. På så sätt får man fram ditt Snittbetyg som kallas för Jämförelsetal. Sedan (om man har har några meritpoäng) plussar man på de meritpoängen. Har man inga meritpoäng, blir Jämförelsetal (snittbetyget, alltså) = Meritvärdet och det är med meritvärdet som du konkurrerar om plats på universitetet (i betygsgruppen). Du kan samtidigt också konkurrera i flera urvalsgrupper, t.ex i HP-urvalet, om du gör högskoleprovet.
Det där med 17 bästa betyg gäller vid antagning till Gymnasiet, inte vid antagning till Universitetet.
***
Vad gäller behörighet i naturkunskap 2 (som, generellt sett, kan ersättas av fysik 1a, kemi1 och biologi 1 - tre kurser i kombination), så räknas betyget i naturkunskap 2 in (eftersom den kursen krävs för särskild behörighet till Arkitektutbildningen). Just Arkitektutbildningen brukar ej kräva Biologi, så det går (om inte det blir ändrat i reglerna) att skippa biologi och "ersätta" naturkunskap 2 med Fysik 1a + Kemi 1. Betygen i fysik 1a och kemi1 kommer i så fall räknas in i ditt "snitt" (för att de kurserna krävs för särskild behörighet).
Om du skaffar dig godkända betyg i både naturkunskap 2 och i fysik 1a + kemi1, då kommer det vid antagning till arkitektutbildningen bli så att man räknar på det sättet som blir fördelaktigt för dig, alltså om inräknande av nk2-betyget och uteslutande av fysik1a och kemi1 gör att ditt meritvärde blir högre, så räknas det så, men i annat fall räknar man in fysik1a och kemi1 betygen (och utesluter nk2) om det sättet ger dig högre meritvärde.
Det är många och krångliga regler och kan vara svårt att förstå sig på dem.
Man måste hur som helst bli Behörig. Och jag tycker du bör sträva efter så bra kunskaper och så höga betyg som möjligt i alla kurser du läser. Och om du gör ditt bästa, så gör du så gott du kan. Det finns, liksom, ingen anledning att med avsikt försöka få lägre betyg än man kan få! Gör också högskoleprovet, är mitt råd.
Och till arkitektutbildningen - finns också Arkitektprovet.
Och sist, men inte minst, vill jag tipsa om utbildningar inom Yrkeshögskola. Kika gärna på några exempel:
utbildning/hermods-yrkeshogskola/automations-och-robotingenjör-4.0
utbildning/teknikhogskolan/anlaggningsingenjör
utbildning/nbi-handelsakademin/anlaggningsprojektor-ingenjor-med-BIM-kompetens
utbildning/nbi-handelsakademin/anlaggningsingenjor-med-BIM-och-hallbarhet
utbildning/campus-molndal/cad-konstruktör
utbildning/ec-utbildning/cad-konstruktör
***
Fler hänvisningar/lästips:
framtid.se/yrke/CAD-konstruktör
framtid.se/yrke/arkitektyrken
arkitektprovet.se
gymnasieguiden.se/reportage/meritpoäng
utbildning/yrgo-hogre-yrkesutbildning-goteborg/arkitekturvisualisering
framtid.se/yrke/arkitekt
framtid.se/studier/komvux
Frågor och svar taggade med 'matteboken.se/högskoleprov' (3 st.)
-
Räcker det med att repetera E-frågor inför högskoleprovets mattedel?
Hej! Jag vill repetera matematik 1 inför högskoleprovet och undrar om det är nödvändigt att göra frågor på alla svårighetsnivåer (E-C-A), eller räcker det med att göra mattebokens E-frågor? Tack på förhand!
Hejsan!kika gärna på matteboken.se/lektioner/högskoleprovDu kan också ställa din fråga i Pluggakuten på pluggakuten.seMitt förslag... Läs hela svaret -
Bra betyg på högskoleprovet?
Hej, Jag har fått höra att högskoleprovet är på matte, svenska och engelska, som tur har jag alltid haft enkelt för mig på svenska och engelska. Jag har oerhört bra grammatik och ordförråd då jag läser mycket och kollar på...
Hej T!Det är inte "ren matematik" som ingår i högskoleprovet utan högskoleprovet är konstruerat så att de kvantitativa delarna avser att mäta olika förmågor som t.ex... Läs hela svaret -
Högskoleprov åldersgärns??
Hej jag har gått med inställningen i flera år att göra högskoleprov jag går just nu i 3an och ska söka högskola tills hösten 2022 allstå söker jag våren 2022. Jag visste att det var nu nån gång som man skulle...
Hej Elle,för inte alls länge sedan, "innan corona", kunde man vara hur ung som helst och göra högskoleprovet hur många gånger som helst. Sedan dess har reglerna tyvärr ändrats. De... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga