Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32167 frågor besvarade.
Hur läser man utökat program på gymnasiet?
1 Svar
Hej,
att läsa ett utökat program är inte elevens rättighet utan det kan erbjudas om skolan har möjlighet + om rektorn gör bedömning att eleven kan klara det. Allmänt sett, så vill jag avråda från att läsa utökat program "i onödan"; det ger i sig inga fördelar. Nackdelarna finns: eleven läser på mer än heltid och bör lägga mer än 40 timmar per vecka på sina studier och riskerar både få sämre kunskaper i flera av kurser hen läser, lägre betyg i kurserna och att överanstränga sig "i onödan". På tal om "bredare behörighet" så vad gäller kemi och fysik, till exempel, så i fall de ämnena krävs för en viss universitetsutbildning så krävs det oftast godkända betyg i fysik2, kemi2, biologi2 och matte 4 (alltså i alla de kurserna och inte endast i fysik1a och kemi1...). Så, eleven som har godkända betyg i fysik1a och kemi1 är ändå obehörig till utbildningar som leder till yrken som Läkare, Tandläkare, Veterinär eller Marinbiolog. Så hen kommer ändå behöva komplettera för behörighet efter gymnasiet.
Vidare är det också så att på en gymnasieskola som erbjuder EK-programmet så kanske inte ens lärare i fysik och kemi finns, över huvudet taget. De ämnena läses på NA och TE. Så, du får i så fall söka till en gymnasieskola som bl.a har (i sitt utbildningsutbud) NA och/eller TE.
I praktiken brukar det gå til så här: under år 1 läser alla elever "som vanligt", ej utökat. Inför år2 kan eleven som vill läsa utökat program ansöka om det och rektorn tittar på elevens närvaro och prestation i form av kunskaper och betyg och beslutar om eleven får läsa en eller flera U-kurser. Vidare kommer det bero på hur schemat för hela skolan kommer se ut. Exempel: om lektionerna i kemi1-kursen ligger på samma tider som obligatorisk kurs, t.ex svenska 2 går för dig, så kan du ju inte missa obligatorisk kurs för att läsa en U-kurs och du kan inte klona dig heller... så du kan i så fall inte läsa den U-kurs som du vill, även om rektorn "i princip" godkänner det.
Att satsa på för mycket och sprida sin tid och energi på för många kurser är sällan en fördel. Det är oftast mycket bättre att läsa endast på heltid, 40 timmar per vecka, och satsa på mycket goda kunskaper och höga betyg. Och om du då har tid över, så kan du t.ex försöka få ett extrajobb eller läsa skönlitteratur som inte har med skolan (inte direkt i alla fall) att göra, eller engagera dig i någon förening eller lära dig ett nytt språk... bara några förslag...
Att överanstränga sig "i onödan" och riskera sin hälsa för lång tid framöver vill jag avråda från.
Studier på gymnasiet är svårare än på grundskolan. Man dyker mycket djupare in på ämnena och det går fortare med mer eget ansvar. Att ha fler inlämningsuppgifter, prov och annat som måste redovisas mot "dead-lines" kan medföra mer stress och oftast ger det inga formella fördelar inför eftergymnasiala studier... jag menar om man får betyg i fler kurser än det som krävs för examensbevis från gymnasiet.
Med det sagt, så finns det elever som läst utökat (ofta en U-kurs men även flera kurser) och tycker att de fick någon fördel av det; t.ex kan det vara så att det inte går att rymma en viss kurs inom programmets 2500poäng och den kursen krävs för särskild behörighet inför just den eftergymnasial utbildning som eleven vill komma in på. I så fall tycker jag det är befogat att läsa en U-kurs.
Nu blev det ett långt svar som går ut på att jag argumenterar emot att satsa på Utökat program. Min mening är att det är mycket bättre att försöka rymma alla de kurser som man vill och behöver läsa inom programmets 2.500 poäng.
Du kan annars höra med gymnasieskolorna... du får fråga om de brukar erbjuda läsa utökat eller inte. Om rektorn byts ut - en ny rektor tillkommer så kan mycket ändras. På varje skola är det rektorn som är ytterst ansvarig. När det är lärarbrist, så kan skolan sluta erbjuda läsa utökat. Skolorna måste inte erbjuda läsa utökat, det är inte elevens rättighet.
Frågor och svar taggade med 'högskolenivå' (9 st.)
-
Vad är en icke-programmärkt examen och hur ser folk på en sådan?
Och vad avgör att man får en programmärkt eller icke-programmärkt examen?
Hej E,om din fråga gäller högskolestudier, då vill jag be dig kika på svaret som KTH ger på frågan:... Läs hela svaret -
Hur ser kurser på universitetet ut?
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret -
Hur bestämmer man vad man ska läsa?
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret -
Naturvetenskapligt basår?
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret -
Skillnaden på sociologi 1 & 2?
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret -
Hur fungerar det?
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret -
Hur stora språkkunskaper krävs för diplomatprogrammet?
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Hej L, diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret -
Skillnad på beteendeutbildning på grundnivå och magisterutbildning?
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Hej Elin, magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen. Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret -
Vilka behörigheter ger ekonomiprogammet?
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå? Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en? Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga