Jag har tog student nu i somras i samhällsvetenskap med inriktning på beteende och har nu bestämt mig för att plugga igen. Jag funderar på att läsa till ämneslärare med ingång/första ämne idrott. Jag förstår då att jag måste välja ett andra ämne som går att kombinera med detta. Men vad är det för skillnad mellan att välja gymnasienivå eller åk.7-9? Kan man även arbeta med de yngre åldrarna eller är man "fast" i den ålder man väljer att studera i? T.ex om jag väljer gymnasienivå kan man även går ner till åk.1-6 och hålla idrottslektioner eller gäller det bara t.o.m 7-9 eller enbart gymnasiet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31895 frågor besvarade.
Hur långt sträcker sig behörigheten?
Jag har tog student nu i somras i samhällsvetenskap med inriktning på beteende och har nu bestämt mig för att plugga igen. Jag funderar på att läsa till ämneslärare med ingång/första ämne idrott. Jag förstår då att jag måste välja ett andra ämne som går att kombinera med detta. Men vad är det för skillnad mellan att välja gymnasienivå eller åk.7-9? Kan man även arbeta med de yngre åldrarna eller är man "fast" i den ålder man väljer att studera i? T.ex om jag väljer gymnasienivå kan man även går ner till åk.1-6 och hålla idrottslektioner eller gäller det bara t.o.m 7-9 eller enbart gymnasiet?
1 Svar
Hej Mimmi;
som det är i Sverige nu, när det är stor lärarbrist, så jobbar "vem som helst" med "vad som helst" inom skolans värld ibland - tyvärr! :(
Men egentligen är tanken att Gymnasielärare är även behörig att i samma ämne undervisa på Högstadiet (alltså år 7-9 i grundskolan).
*****
För tidigare åldrar är det tänkt att en annan sort pedagogik bör användas - och en gymnasielärare är inte behörig att undervisa tidigare åldrar än årskurs 7.
Men, när man får sin lärarlegitimation, kan man senare ansöka om "utökning" - ex. om man i några år jobbar som lärare i "fel ämne" eller för "fel ålder", kan Skolverkets avdelning för legitimationer bedöma att man har genom praktisk erfarenhet skaffat sig de nödvändiga kunskaper och utöka lärarens legitimation att även bli behörig i fler ämnen och/eller för fler åldrar.
Frågor och svar taggade med 'svensk högskoleutbildning' (3 st.)
-
Jag undrar om B1 och B2?
Hej Jag läser i samhällsprogram tredje året jag har funderat på att fixa naturkunskap2 efter gymnasiet i Komvux för att kommer in till den program som jag vill i så fall när jag ska söka till högskolan blir jag som B2, Om jag blir B2 kan jag...
Hej,om den högskole-universitetsutbildning du vill komma in på kräver Naturkunskap 2, då är du utan godkänt betyg i den kursen obehörig. Går du ut gymnasiet utan det betyget, behöver du... Läs hela svaret -
Matte 3c - drar ner snittbetyget?
Hej! Jag tänkte läsa in matte 3c. Jag gissar att det betyget kommer att läggas in i och påverka mitt allmänna snittbetyg? Dvs att om jag får ett lågt betyg i den kursen, så blir mitt generella snittbetyg lägre? Tack!
Hej,svar på din fråga beror på om matematik 3 (3b eller 3c) krävs för särskild behörighet till den utbildning du vill söka till på en svensk högskola eller universitet. Om... Läs hela svaret -
En f d elev på IB vill söka till högskoleutbildning?
Hej! jag har konfronterats med följande situationen: en f d elev på IB gjorde retakes och väntar på svar, vilket lär dröja (varför dröjer det att få svar? - är första frågan). Nästa fråga blir: om hen tyvärr inte får tillräckligt resultat för att få ut diplom från IB, och hen kan väldigt lite...
Hej Tim!vi har nyligen fått svar från en sakkunnig. Var god läs nedan: Varför tar det så... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga