Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32167 frågor besvarade.
Hej Adrian!
Om du får E i alla dina kurser på gymnasiet, uppfyller du kraven för gymnasieexamen och får Examensbevis och eftersom Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande - kommer du att ha Grundläggande behörighet till högskolestudier.
Om du höjer dina betyg efter gymnasiet, t.ex. genom att läsa på Komvux eller genom Prövningar, kommer du (i fall du väljer att söka till högskola) konkurrera i BII gruppen med de betyg som du får genom kompletteringar, men du kanske konkurrerar även i icke-kompletteringsgruppen, BI - om du blir Behörig på gymnasiet.
Tips: förutom högskola/universitet, finns det även andra studier som du kan söka efter gymnasiet - t.ex. på folkhögskolor och påyrkeshögskola.
Hälsningar
Mikael SYV
Hej, Adrian,
jag tycker det är många gånger smartare att välja ett yrkesprogram (även om man är duktig och har höga betyg i många ämnen på grundskolan). Detta pga man lär sig ett yrke och har därför en stabil Grund att så på - under hela livet framöver.
Är man duktig, dirven och målmedveten - kan man läsa vidare efter ett yrkesprogram - på yrkeshögskola eller på högskola/universitet. Under studier på eftergymnasial nivå kan man jobba extra (på sommarlovet och kvällstid/helger). Då har man extrainkomst och skaffar sig arbetslivserfarenhet.
Numera kan man på alla yrkesprogram läsa kurser för grundläggande behörighet till högskola. Det är din rättighet & det är bara att säga till om på skolan, så får du det.
Det finns 12 yrkesprogram och jag råder dig att "kasta ett öga" på dem. Det kan i alla fall inte skada att ta in lite info om vad som finns inom gymnasiet.
Är man intresserad av teknik, kan man läsa EE, dvs bli elektriker eller datatekniker. Eller IN och lära sig ett yrke: svetsare eller drifttekniker, som exempel.
På FT, inriktning Transport kan man få körkort för många olika sortens fordon, inkl personbil, truck, lastbil och buss. Det är ett stort plus att ha körkort (gäller för många olika yrken: t.ex. är det ett krav för att kunna söka vissa utbildningar, t.ex. om man vill bli Polis; för att kunna få jobb som Arbetsförmedlare, krävs det också körkort för personbil.) Även om körkort inte är ett krav i många yrken, är det oftast ett stort PLUS.
På RL lär man sig "allt om mat" och om man senare vill bli Dietist eller Kostekonom, är det ett stort plus att kunna allt om matlagningen, från grunden.
Efter gymnasiet finns det många påbyggnadsutbildninga på yrkeshögskola men man kan även söka till högskola. Kanske behövs det komplettering på komvux (kan räcka med en terminsstudier på komvux) eller att man kompletterar för behörighet på deltid, samtidigt som man arbetar och tjänar pengar.
Jag vill förklara nu varför jag försöker "pusha för" yrkesprogrammen :). Det är så tråkigt att svara på frågor från f d gymnasieelever som gick högskoleförberedande program men kom sedan på att inte vill eller kan läsa vidare och vill få jobb direkt, men får inga jobb pga de inte kan ngt. yrke. De vänder sig till Komvux för att söka yrkesutbildning men får oftast Nej på Komvux (därför att de redan har en gymnasial utbildning i bagaget). Det är, alltså, mycket svårt och i vissa fall näst till omöjligt att skaffa sig ett yrkesutbildning t.ex. bli Elektriker) om man kommer på det i vuxen ålder, efter att man avslutade sin gymnasieutbildning. Då tvingas jag och mina kollegor svara på en sådan fråga att vi ej kan ge något förslag på lösning och respons man ofta får från ungdomar: "Jag önskar att jag visste det innan jag sökte till gymnasiet... :(". Därför försöker vi nu i god tid förklara hur det kan bli, om man efter ett högskoleförberedande program inte vill eller kan läsa vidare, det kan bli ganska tråkigt att vara arbetsllös eller tvingas ta "timanställning vid behov" i vilken bransch som helst (inte där man vill jobba utan där man får jobb - om man får jobb, alltså).
Det är, alltså, mycket lättare att komplettera för behörighet efter gymnasiet om man gick ett yrkesprogram - då komvux ger möjlighet att läsa fristående kurser för behörighet till vidare studier (men ej yrkesutbildning för dem, som redan har gymnasiekompetens).
Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig och förhoppningsvis till några andra, som läser det! Se det som "information för kännedom", dvs allmänbildande info från SYV. :)
Vänligaste och bästa hälsningar och lycka till!
Julia Syv
Hej! Jag funderar på att gå matematik 4 på folkuniversitetet. Jag hittade den men man måste betala. Det som jag ät ute efter är endast behörigheten, jag vill INTE ha betyg i den. På deras hemsida står det såhär: Om du avser att...
Nej, du kommer inte kunna påvisa behörighet genom kursbeviset. Du måste ha ett betyg från gymnasiet, från komvux, från prövningen eller från basåret... Läs hela svaret
Hej! Hur fungerar naturvetenskapligt basår på göteborgs universitet? om man inte klarar något ämne så kan man fortfarande bli godkänd men måste söka fristående kurs? Och vad innebär fristående kurserna? Kan man söka in...
Hej,basår (och basterminer) på högskolor och universitet är så kallade "för"-utbildningar för att innehåll ligger mestadels på gymnasienivå men för att komma... Läs hela svaret
Hej! Jag har funderat på att bli arkitekt men eftersom jag har 20,48 i meritpoäng har jag bara en chans att komma in på Umeås arkitektlinje. Där behöver man dock matte 3c vilket jag inte har läst. Jag vill inte läsa det på konvux då jag...
Hej Ella,se listan på studera.nu/jamfor-utbildning/?q=&f=9%5Bf*7%5BV21 - det är basterminer med start VT-21. Innehåll i varje bastermin måste du se själv; det kan vara olika. Kan vara... Läs hela svaret
Hej! Jag har eventuellt tänkt läsa naturvetenskapligt basår till hösten, helst i Stockholm. Tycker att det är väldigt få som erbjuder naturvetenskapligt basår just där. När jag är inne på tex studera.nu och söker efter denna...
HEJ E,MENAR DU DE HÄR UTBILDNINGARNA: ? "Temin två" började i januari 2020, det är alltså andra delen av basåret. Till hösen 2020 finns det endast en utbildning "tekniskt basår" på... Läs hela svaret
Hej! Har två frågor: 1) vad är skillnad mellan teknisk bastermin och tekniskt basår? 2) Vilket av dem (tekniks bastermin och tekniskt basår) ger en garanterad plats? 3) Undrar också vem har rätt till att söka till teknisk bastermin och tekniskt...
Hej Rema, du har ju redan den behörighet som man annars läser på tekniska terminer eller basår; då antar jag att du vill "komma åt" platsgarantin.Platsgarantin ges ibland till... Läs hela svaret Hej! Jag vill studera till dataingenjör men behöver först läsa ämnen som kemi, fysik och matte 4. Efter att ha kollat runt lite så ser jag att det finns basterminer och basår. Min första fråga är, vad är skillnaden mellan dessa? Min plan är att gå en bastermin på ~20 veckor till våren 2019...
Hej Sara,utbildningsutbud på högskolor och universitet i Sverige fastställs (utbildningar med start våren 2019) till 15 september då ansökningsperiod börjar. Men kika... Läs hela svaret Hej, jag har nu till våren kommit in på en bastermin och läser 30 hp på ett universitet. Jag undrar om jag klarar av alla kurser tar jag då med mig studieresultat vidare till en utbildningen på högskolenivå. Ett exempel: Säg att jag får godkänt i alla ämnen nu under basterminen som är på...
Hej Mathias, om din bastermin innehåller gymnasiala kurser, vilket den borde göra - så är det inte högskolekurser, utan gymnasiala kurser. Högskolepoäng och gymnasiala... Läs hela svaret Hejsan! jag undrar lite över det här med basår. Om jag skulle välja att läsa ett naturvetenskapligt basår. Vad händer då om jag redan har läst vissa kurser som ingår i basåret. Om jag exempelvis läser kemi 1 i gymnasiet, kommer jag då behöva läsa om de eller kan jag bara skippa det då? Jag...
Hej Soran! Se om du hittar en bastermin att söka till. Om du har godkända betyg i steg 1, t.ex i Kemi 1 och Fysik 1a och Biologi 1 - då kan du bli behörig att söka Bastermin i stället... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga
