Daniel

    Om jag har 252.5 meritpoäng och minsta mängd av meritpoäng är 165 och medel meritpoäng är 260 kan jag komma in den gymnasiet?

    • Julia : Vad "medel" är spelar i detta fallet ingen roll... och hela statistiken från föregående år spelar inte (egentligen) ngn roll för framtida möjligheter att komma in. Läs gärna mitt svar, nedan.

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Daniel;

    man bestämmer inte på förhand hur höga grundskolebetyg som kommer ge plats på gymnasiet.
    Antal platser på varje gymnasial utbildning "ställs mot" Behöriga sökande, brukar det heta.
    Alltså, i praktiken funkar det så här - vi säger att man ska ha 2 klasser på ett visst program på en viss gymnasieskola och man kan då max ha 35 elever i varje klass (kanske bestämmer skolan att de ej kan ta in fler än 30 elever i varje klass...). Det är då 60 platser som finns att konkurrera om.
    Av alla som söker väljs först BEHÖRIGA (de som har godkända betyg i de rätta ämnena i sitt slutbetyg från grundskolan). Och listan "skrivs":
    1. Adam Andersson - 340 betygspoäng (Meritvärde)
    2. Bertil Svensson - 320 p.
    3. Svea Jonson - 310 p.
    .....
    60. Kalle Johansson - 170 p.
    ***************************************''
    61. Pia Mårtensson - 160p.
    62. .... och så vidare...
    Gänsen dras efter (i detta fallet) 60 personer/sökande - eftersom det var 60 utbildningsplatser att fördela. Och så ser man hur många betygspoäng (meritvärdet) den sökande hade som kom in sist; att hen som sist kom in förra gången hade just 165 poäng betyder inte att det blir samma antal poäng nästa gång.
    Stora förändringar kan inträffa; t.ex om skolan bestämmer sig för att endast ta in elever till EN KLASS (t.ex pga lärarbrist) - då kommer poängen gå upp ... men om skolan bestämmer sig in ta in i 3 klasser (om de förra året tog in 2 klasser), då kan poängen mycket väl "gå ner" ganska mycket.
    ****
    Jag försökte (ovan) förklara hur konkurrensprincipen fungerar; alltså antal platser som ska fyllas med elever "ställs mot" en lista där hen med flest betygspoäng står på nr.1 i listan ... och hen med lägst antal poäng står som sista namn på listan, längst ner... och så antar man "uppifrån": hen med flest poäng kommer in först... och så vidare, så länge platserna räcker.
    På så sätt kan man ej på förhand svara ang. hur höga betyg som kommer ge plats.
    Hela utbildningen på en viss skola och även hela skolan kan också ibland "läggas ner" (ex. om farlig mögel i skolbyggnaden upptäcks och inga nya lokaler hittas...). Därför är det bra att söka till flera olika skolor.

    Om behörighet till gymnasiet - gymnasieguiden.se/informeras/behoerighet-att-soeka-till-gymnasiet-gymnasiebehoerighet
    Vänligen
    Julia

    Frågor och svar taggade med 'projektledning' (2 st.)

    • Farid

      Måste man studera innan?

      Hej! Jag har ju haft planer kring projektledare. Har sett dels på jensens yrkeshögskola att man behöver även ha 1års erfarenhet inom ledning och jag tänker då, behöver man studera något i högskolan innan man söker till projektledare...

      Milla : : Hej Farid,du verkar vara intresserad av yrkeshögskoleutbildningar inom projektledning. Det finns många olika inriktningar inom projektledning. Yrkeshögskola kan ta in obehöriga, så du bör söka till... Läs hela svaret
    • Karin

      Vad ska jag läsa?

      Jag är en person med väldigt spridda intressen. På gymnasiet läste jag teknik med designinriktning där vi jobbade projekt baserat i grupper och skapade tex en leksak eller en högtalare tillsammans. Det passade mig bra men kände inte att jag bidrog med...

      Peter: : Hej Karin,det finns tusentals yrken och hundratusentals utbildningar om man tittar även på andra eftergymnasiala utbildningar förutom endast högskola-universitet, t.ex finns det yrkeshögskola och KKU, om man... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga