Daniel

    Om jag har 252.5 meritpoäng och minsta mängd av meritpoäng är 165 och medel meritpoäng är 260 kan jag komma in den gymnasiet?

    • Julia : Vad "medel" är spelar i detta fallet ingen roll... och hela statistiken från föregående år spelar inte (egentligen) ngn roll för framtida möjligheter att komma in. Läs gärna mitt svar, nedan.

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Daniel;

    man bestämmer inte på förhand hur höga grundskolebetyg som kommer ge plats på gymnasiet.
    Antal platser på varje gymnasial utbildning "ställs mot" Behöriga sökande, brukar det heta.
    Alltså, i praktiken funkar det så här - vi säger att man ska ha 2 klasser på ett visst program på en viss gymnasieskola och man kan då max ha 35 elever i varje klass (kanske bestämmer skolan att de ej kan ta in fler än 30 elever i varje klass...). Det är då 60 platser som finns att konkurrera om.
    Av alla som söker väljs först BEHÖRIGA (de som har godkända betyg i de rätta ämnena i sitt slutbetyg från grundskolan). Och listan "skrivs":
    1. Adam Andersson - 340 betygspoäng (Meritvärde)
    2. Bertil Svensson - 320 p.
    3. Svea Jonson - 310 p.
    .....
    60. Kalle Johansson - 170 p.
    ***************************************''
    61. Pia Mårtensson - 160p.
    62. .... och så vidare...
    Gänsen dras efter (i detta fallet) 60 personer/sökande - eftersom det var 60 utbildningsplatser att fördela. Och så ser man hur många betygspoäng (meritvärdet) den sökande hade som kom in sist; att hen som sist kom in förra gången hade just 165 poäng betyder inte att det blir samma antal poäng nästa gång.
    Stora förändringar kan inträffa; t.ex om skolan bestämmer sig för att endast ta in elever till EN KLASS (t.ex pga lärarbrist) - då kommer poängen gå upp ... men om skolan bestämmer sig in ta in i 3 klasser (om de förra året tog in 2 klasser), då kan poängen mycket väl "gå ner" ganska mycket.
    ****
    Jag försökte (ovan) förklara hur konkurrensprincipen fungerar; alltså antal platser som ska fyllas med elever "ställs mot" en lista där hen med flest betygspoäng står på nr.1 i listan ... och hen med lägst antal poäng står som sista namn på listan, längst ner... och så antar man "uppifrån": hen med flest poäng kommer in först... och så vidare, så länge platserna räcker.
    På så sätt kan man ej på förhand svara ang. hur höga betyg som kommer ge plats.
    Hela utbildningen på en viss skola och även hela skolan kan också ibland "läggas ner" (ex. om farlig mögel i skolbyggnaden upptäcks och inga nya lokaler hittas...). Därför är det bra att söka till flera olika skolor.

    Om behörighet till gymnasiet - gymnasieguiden.se/informeras/behoerighet-att-soeka-till-gymnasiet-gymnasiebehoerighet
    Vänligen
    Julia

    Frågor och svar taggade med 'två examina' (2 st.)

    • Diana

      Vad gör de olika högskole/universitet exam för skillnad?

      Vad gör det för skillnad om man plugga till kandidat + evtl. master eller pluggar bara en till högskoleexam? Tänker främst om det på något sätt skiljer sig ifrån varandra och kan påverka en till framtida jobbtillfällen.

      Milla : : Hej,masterprogrammen ligger på Avancerad nivå (till skillnad från de programmen som ligger på grundnivån). På den avancerade nivån fördjupar man sig... Läs hela svaret
    • Olivia

      Dubbelexamina onödigt eller inte?

      Hej! Jag studerar för tillfället till en kandidat i kriminologi med sociologi som breddningsämne. Jag undrar om det skulle gynna mig att ta ut en kandidat i sociologi också eller är det bara dumt eftersom båda utbildningarna är samhällsvetenskapliga? Mvh, Olivia

      Anna: : Hej Olivia; det är inte fel att ha två kandidatexamina (om möjlighet finns och inte tar för mycket resurser från dig) - det kan gynna dig i arbetslivet, tycker jag.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga