och hur mycket komma troligen få en elev som har haft 270 p i grundskolan.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31989 frågor besvarade.
hur räkna man gymnasie snitt?
och hur mycket komma troligen få en elev som har haft 270 p i grundskolan.
2 Svar
På gymnasiet räknar man in betyg från alla årskurser, inte bara betyg i sista kursen. Här är det stor skillnad från grundskolan.
På gymnasiet läser man 2500 poäng för att få examen.
Om man läser fler kurser (extra kurser) så räknas de betygen in ibland, men inte alltid. Men det där med extra kurser (utökade kurser) är ett undantag.
Oftast läser man 2500 poäng på gymnasiet, sammanlagt under 3 år.
Gymnasiearbete är en 100 poängskurs som man inte kan få högre betyg än E. Så det betyget räknas inte in i elevens Jämförelsetal.
Jämförelsetal kan max bli 20.0 (det är om man har alla A-betyg i alla kurser på gymnasiet under alla 3 år). Om man har alla E betyg, blir Jämförelsetal 10.0.
Om man har alla C betyg, blir Jämförelsetal 15.0.
Om man har hälften A och hälften E betyg, blir Jämförelsetal också 15.0.
Sedan kan man "plussa på" Meritpoängen - som inte alls är obligatoriska utan man väljer att läsa de kurser som ger meritpoäng, om man vill höja sitt meritvärde. Läs om Meritpoäng på http://www.gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng-meritkurser-omradeskurser
Vi tar några exempel:
- en elev har alla E betyg i alla kurser på gymnasiet men har läst alla kurser som ger max meritpoäng. Då blir elevens Meritvärde: 10.0 + 2.5 = 12.5
- en elev har alla C betyg i alla kurser på gymnasiet och har läst meritpoängskurserna (men inte alla utan de som ger 1.5 i merit). Då blir elevens Meritvärde: 15.0 + 1.5 = 16.5
- en elev har alla A betyg i alla kurser men har bara en kurs som ger 0.5 meritpoäng. Då blir elevens Meritvärde: 20.0 + 0.5 = 20.5
- en elev har alla D betyg i alla kurser och har uppnått 1.5 i merit. Meritvärde: 12.5 + 1.5 = 14.0
- en elev har alla B betyg i alla kurser och inga meritpoäng. har man inga meritpoäng, blir Jämförelsetal = Meritvärde: 17.5 + 0 = 17.5
Återkom om du har fler frågor.
Lycka till med dina studier!
Mvh Milla SYV
Det är extremt svårt att svara på den frågan!
Det beror väldigt mycket på vilket program eleven läser - om det är ett program som man gillar, trivs med och/eller som innehåller kurser som man har lätt för. Då kan det bli alla A betyg i alla kurser.
Går man ett program på gymnasiet som är för svårt, för tråkigt och man känner sig inte motiverad och tycker att man går fel program, då ska man vara glad om man får E betyg i alla kurser.
På grundskola läser alla elever i princip samma kurser. Liten variation är det angående Moderna språk och Modersmål, men annars så läser alla samma ämnen.
Så är det INTE på gymnasiet. Visst är en del ämnen - samma: svenska/svenska som andraspråk, engelska, matte, samhällskunskap, idrott och hälsa och några andra kurser - men, för det första, så läser man inte alls lika mycket i samma ämne på olika program:
på yrkesprogrammen läser man en kurs i svenska och på högskoleförberedande - tre kurser i svenska.
Ang. matte är det väldigt stor skillnad: på yrkesprogrammen läser man Matte 1a, en kurs bara.
Och på Teknik och Naturvetenskapsprogrammet läser man på en av inriktningarna Matte 1c, 2c, 3c och 4 - som obligatoriska kurser (inte bara fyra gånger mer utan även C-spår som är avancerat spår i matte).
Jag kan därför inte ens på ett ungefär göra någon "prognos" för betyg på gymnasiet.
Tips och råd:
välj ett program som innehåller kurser som du tycker är roliga och viktiga för din framtid (förbereder dig till ett yrke som du vill ha http://www.framtid.se ) och gör ditt bästa i varje kurs under alla 3 år på gymnasiet.
Mer än så kan du inte göra.
Gör du det, så måste du vara nöjd med dina prestationer.
Man kan inte göra bättre än man kan. Alla vi har våra styrkor och begränsningar. Alla kan inte bli professorer i matematik t.ex. - men alla kan och förhoppningsvis kommer att hitta en plats där de trivs och känner att de gör nytta.
Det finns olika vägar att gå - om man vill bli läkare eller tandläkare.
Den snabba vägen är via Naturvetenskapsprogrammet.
Den andra vägen är via Vård- och omsorgsprogrammet + komplettera för behörighet under ett år på Komvux eller på ett Naturvetenskapligt basår.
Om du idag känner stress över att behöva prestera så mycket på gymnasiet och ha alla A-betyg i alla kurser så kanske Vård/omsorgsprogrammet ett bättre val för dig. På VO http://www.gymnasieguiden.se/program/VO kan du välja till en skola som erbjuder läsa som Lärling http://www.gymnasieguiden.se/informeras/att-vara-laerling där man läser alla yrkeskurserna på en arbetsplats + har man lärlingskontrakt, får man 1000 kr. extra i månaden, utöver Studiebidraget som är på 1050 kr.
Man blir inte lika skoltrött om man är på arbetsplatser halva tiden.
Det är då också lättare att få högre betyg.
Det finns många olika valmöjligheter efter ett yrkesprogram. Det finns många påbyggnadsutbildningar på en Yrkeshögskola www.yhguiden.se och du kan jobba samtidigt som du kompletterar för behörighet på Komvux. Ekonomiskt är det ganska fördelaktigt att börja jobba direkt efter gymnasiet. Du börjar tjäna pengar och även "pensionspoäng", dvs din framtida pension blir högre.
Jag kan varmt rekommendera Vård/omsorgsprogrammet och på den välja de kurser som gör att du direkt efter gymnasiet blir behörig att söka till Sjuksköterska på högskola. Vilka kurser du bör i så fall välja kan du se på http://www.fragasyv.se/info/sjukskoeterska-efter-vo
Gör du så, har du väldigt många olika bra alternativ efter gymnasiet, inklusive att söka till sjuksköterska, söka påbyggnadsutbildningar Specialistundersköterska på yrkeshögskola, börja jobba direkt efter gymnasiet och samtidigt komplettera för behörighet till läkare/tandläkare.
Som en duktig undersköterska kan du vinna Europamästerskap - YrkesEM. Info om den finns på http://www.euroskills2016.se
Att läsa på Naturvetenskapsprogrammet (eller ett annat högskoleförberedande program) och få halv-bra/halv-dåliga betyg kan många gånger bli återvändsgränd, tyvärr. Med medelbra betyg kommer man inte in på Läkare eller Tandläkare. Man har inte heller något yrke. Det är svårt att få jobb efter ett högskoleförberedande program för att de programmen förbereder för vidare studier på högskola och inte inför något jobb.
Komvux tar ofta inte in personer som redan har läst på gymnasiet. På komvux kan man bara läsa några få kurser, men om man redan har godkända betyg i dem, så får man ett Nej på Komvux. Då är det prövningar. Självstudier + att betala 500 kr. för varje prövning. Ibland behöver man göra prövningar i 20 kurser och det kostar 10 000 kr. Efter det är det inte alls säkert att man höjde sina betyg till A-nivå i alla kurser och har en chans att komma in på Läkare eller Tandläkare. Det är väldigt tråkigt att se ungdomar i en sådan situation. Många av de säger att om de visste innan gymnasiet att det kan bli så här, skulle de definitivt välja ett yrkesprogram.
Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig och att du gör ett bra val till gymnasiet, som du kommer att vara nöjd med och får bra grund inför din framtid!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'särskilda behov' (7 st.)
-
NPF nekas distansundervisning?
Hej Ungdom med NPF samt ångest som råkat illa ut under skolgången och nu inte orkar vara i skolmiljö längre vill kunna plugga hemma åtminstone ett tag och få återkoppling via skoldator (är på IM-programmet) men enligt skolan skulle det...
Hej!På uppdag av skolverket genomförs distansundervisning på Korrespondensgymnasiet men den skolan erbjuder inga IM-program, endast några få högskoleförberedande gymnasieprogram.I den... Läs hela svaret -
Npf anpassningar?
Hej, har en dotter med båda ADD och Språkstörning - vilken hjälp finns att tillgå? Vad är skolorna skyldiga att hjälpa till med? Skiljer det sig mellan kommunala skolor och friskolor?
Hej,jag vill direkt säga att jag kommer inte kunna ge dig ett konkret och fullständigt svar. Jag kan endast förklara vilka olika sätt eller vägar det finns att komma fram till vilken skola och utbildning som passar... Läs hela svaret -
Gymnasium med mindre klasser eller grupper för adhd eller dyslexi?
Hej, Finns det gymnasieskolor som har mindre klasser eller grupper om man har adhd och/eller dyslexi? Där man får extra stöd samtidigt som man kan läsa högskoleförberedande gymnasielinje?
Hej Moa,ja, sådana alternativ finns på gymnasieskolorna. Vi samlar information om gymnasiestudier för elever med särskilda behov - på gymnasieguiden.se/gymnasiestudier-foer-elever-med-saerskilda-behov -
Vilket gymnasieval?
Hej! Jag har en son som nu går i 9:an i södra Sverige med autism. Han har behörighet för ett nationellt program men vi är osäkra på att han klarar att bibehålla sina betyg i en större klass, nu går han i en liten skola med många...
Hej Kajsa!"Autism" används som ett samlingsnamn för många rätt olika tillstånd och det skiljer sig också i grad och omfattning, prognos för utveckling samt i vilka stödbehov eleven... Läs hela svaret -
Möjligheter om poängen inte räcker till för gymnasieprogram?
hej! Min son har haft en knagglig tid på högstadiet och våren -20 fick vi diagnosen (äntligen) adhd. Tyvärr togs den extra anpassning och resurs han haft bort lagom till start av 9:an, pga resursbrist i skolan, trots att det stod klart och tydligt i utredning att...
Hej Cecilia!Jag antar att behovet av rätt stöd för din son inte har försvunnit (i alla fall inte ännu) och då gäller det att inte bara "komma in på... Läs hela svaret -
Hur kommer man in på ett distansgymnasium?
Hej! Min dotter går sista året nu på höstterminen i 9:an. Hon studerar via kunskapsskolan, fast på distans på grund av särskild anledning. Hon har social fobi & även väldigt svårt för att jobba i skolmiljö då det...
Hej Linda!Här, nedan, beskriver jag vad som gäller enligt de vanliga regler:Korrespondensgymnasiet har riksrekrytering och alla får söka - via sitt gymnasieantagningskansli. "Korr" erbjuder... Läs hela svaret -
Personlig assistent på gymnasiet?
Om en elev behöver en personlig assistent i grundskolan finns det då möjlighet att han får det även på gymnasiet?
Hej Mats! Det är ingen fråga som en Studie- och yrkesvägledare kan svara på. Biståndsbedömare på Socialtjänsten eller andra personer som är anställda för att just göra sådana bedömningar - får fatta beslut. Jag hoppas att... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga