och hur mycket komma troligen få en elev som har haft 270 p i grundskolan.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31873 frågor besvarade.
hur räkna man gymnasie snitt?
och hur mycket komma troligen få en elev som har haft 270 p i grundskolan.
2 Svar
På gymnasiet räknar man in betyg från alla årskurser, inte bara betyg i sista kursen. Här är det stor skillnad från grundskolan.
På gymnasiet läser man 2500 poäng för att få examen.
Om man läser fler kurser (extra kurser) så räknas de betygen in ibland, men inte alltid. Men det där med extra kurser (utökade kurser) är ett undantag.
Oftast läser man 2500 poäng på gymnasiet, sammanlagt under 3 år.
Gymnasiearbete är en 100 poängskurs som man inte kan få högre betyg än E. Så det betyget räknas inte in i elevens Jämförelsetal.
Jämförelsetal kan max bli 20.0 (det är om man har alla A-betyg i alla kurser på gymnasiet under alla 3 år). Om man har alla E betyg, blir Jämförelsetal 10.0.
Om man har alla C betyg, blir Jämförelsetal 15.0.
Om man har hälften A och hälften E betyg, blir Jämförelsetal också 15.0.
Sedan kan man "plussa på" Meritpoängen - som inte alls är obligatoriska utan man väljer att läsa de kurser som ger meritpoäng, om man vill höja sitt meritvärde. Läs om Meritpoäng på http://www.gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng-meritkurser-omradeskurser
Vi tar några exempel:
- en elev har alla E betyg i alla kurser på gymnasiet men har läst alla kurser som ger max meritpoäng. Då blir elevens Meritvärde: 10.0 + 2.5 = 12.5
- en elev har alla C betyg i alla kurser på gymnasiet och har läst meritpoängskurserna (men inte alla utan de som ger 1.5 i merit). Då blir elevens Meritvärde: 15.0 + 1.5 = 16.5
- en elev har alla A betyg i alla kurser men har bara en kurs som ger 0.5 meritpoäng. Då blir elevens Meritvärde: 20.0 + 0.5 = 20.5
- en elev har alla D betyg i alla kurser och har uppnått 1.5 i merit. Meritvärde: 12.5 + 1.5 = 14.0
- en elev har alla B betyg i alla kurser och inga meritpoäng. har man inga meritpoäng, blir Jämförelsetal = Meritvärde: 17.5 + 0 = 17.5
Återkom om du har fler frågor.
Lycka till med dina studier!
Mvh Milla SYV
Det är extremt svårt att svara på den frågan!
Det beror väldigt mycket på vilket program eleven läser - om det är ett program som man gillar, trivs med och/eller som innehåller kurser som man har lätt för. Då kan det bli alla A betyg i alla kurser.
Går man ett program på gymnasiet som är för svårt, för tråkigt och man känner sig inte motiverad och tycker att man går fel program, då ska man vara glad om man får E betyg i alla kurser.
På grundskola läser alla elever i princip samma kurser. Liten variation är det angående Moderna språk och Modersmål, men annars så läser alla samma ämnen.
Så är det INTE på gymnasiet. Visst är en del ämnen - samma: svenska/svenska som andraspråk, engelska, matte, samhällskunskap, idrott och hälsa och några andra kurser - men, för det första, så läser man inte alls lika mycket i samma ämne på olika program:
på yrkesprogrammen läser man en kurs i svenska och på högskoleförberedande - tre kurser i svenska.
Ang. matte är det väldigt stor skillnad: på yrkesprogrammen läser man Matte 1a, en kurs bara.
Och på Teknik och Naturvetenskapsprogrammet läser man på en av inriktningarna Matte 1c, 2c, 3c och 4 - som obligatoriska kurser (inte bara fyra gånger mer utan även C-spår som är avancerat spår i matte).
Jag kan därför inte ens på ett ungefär göra någon "prognos" för betyg på gymnasiet.
Tips och råd:
välj ett program som innehåller kurser som du tycker är roliga och viktiga för din framtid (förbereder dig till ett yrke som du vill ha http://www.framtid.se ) och gör ditt bästa i varje kurs under alla 3 år på gymnasiet.
Mer än så kan du inte göra.
Gör du det, så måste du vara nöjd med dina prestationer.
Man kan inte göra bättre än man kan. Alla vi har våra styrkor och begränsningar. Alla kan inte bli professorer i matematik t.ex. - men alla kan och förhoppningsvis kommer att hitta en plats där de trivs och känner att de gör nytta.
Det finns olika vägar att gå - om man vill bli läkare eller tandläkare.
Den snabba vägen är via Naturvetenskapsprogrammet.
Den andra vägen är via Vård- och omsorgsprogrammet + komplettera för behörighet under ett år på Komvux eller på ett Naturvetenskapligt basår.
Om du idag känner stress över att behöva prestera så mycket på gymnasiet och ha alla A-betyg i alla kurser så kanske Vård/omsorgsprogrammet ett bättre val för dig. På VO http://www.gymnasieguiden.se/program/VO kan du välja till en skola som erbjuder läsa som Lärling http://www.gymnasieguiden.se/informeras/att-vara-laerling där man läser alla yrkeskurserna på en arbetsplats + har man lärlingskontrakt, får man 1000 kr. extra i månaden, utöver Studiebidraget som är på 1050 kr.
Man blir inte lika skoltrött om man är på arbetsplatser halva tiden.
Det är då också lättare att få högre betyg.
Det finns många olika valmöjligheter efter ett yrkesprogram. Det finns många påbyggnadsutbildningar på en Yrkeshögskola www.yhguiden.se och du kan jobba samtidigt som du kompletterar för behörighet på Komvux. Ekonomiskt är det ganska fördelaktigt att börja jobba direkt efter gymnasiet. Du börjar tjäna pengar och även "pensionspoäng", dvs din framtida pension blir högre.
Jag kan varmt rekommendera Vård/omsorgsprogrammet och på den välja de kurser som gör att du direkt efter gymnasiet blir behörig att söka till Sjuksköterska på högskola. Vilka kurser du bör i så fall välja kan du se på http://www.fragasyv.se/info/sjukskoeterska-efter-vo
Gör du så, har du väldigt många olika bra alternativ efter gymnasiet, inklusive att söka till sjuksköterska, söka påbyggnadsutbildningar Specialistundersköterska på yrkeshögskola, börja jobba direkt efter gymnasiet och samtidigt komplettera för behörighet till läkare/tandläkare.
Som en duktig undersköterska kan du vinna Europamästerskap - YrkesEM. Info om den finns på http://www.euroskills2016.se
Att läsa på Naturvetenskapsprogrammet (eller ett annat högskoleförberedande program) och få halv-bra/halv-dåliga betyg kan många gånger bli återvändsgränd, tyvärr. Med medelbra betyg kommer man inte in på Läkare eller Tandläkare. Man har inte heller något yrke. Det är svårt att få jobb efter ett högskoleförberedande program för att de programmen förbereder för vidare studier på högskola och inte inför något jobb.
Komvux tar ofta inte in personer som redan har läst på gymnasiet. På komvux kan man bara läsa några få kurser, men om man redan har godkända betyg i dem, så får man ett Nej på Komvux. Då är det prövningar. Självstudier + att betala 500 kr. för varje prövning. Ibland behöver man göra prövningar i 20 kurser och det kostar 10 000 kr. Efter det är det inte alls säkert att man höjde sina betyg till A-nivå i alla kurser och har en chans att komma in på Läkare eller Tandläkare. Det är väldigt tråkigt att se ungdomar i en sådan situation. Många av de säger att om de visste innan gymnasiet att det kan bli så här, skulle de definitivt välja ett yrkesprogram.
Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig och att du gör ett bra val till gymnasiet, som du kommer att vara nöjd med och får bra grund inför din framtid!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'prognos för yrken' (8 st.)
-
Inköpare/Upphandlare?
Hej, Jag är antagen till en yh-utbildning som inköpare/upphandlare och jag har några frågor angående jobbet. •Hur ser tillgängligheten för jobb ut i hela Sverige samt Uppsala & Gävle regionen(min region) eller är de flesta jobben...
Hejsan,yrkeshögskoleutbildningar inom Inköp och Upphandling brukar vara i lite drygt 2 år; t.ex utbildning/affarshogskolan/inkoepare-upphandlare är på 415 yrkeshögskolepoäng - alltså läses... Läs hela svaret -
Hur svårt är det egentligen att få ett jobb som personalvetare?
Hej! Jag har läst lite på nätet och blir helt förvirrad av alla motsatta påståenden. Så jag undrar hur svårt är det egentligen att få ett jobb med en personalvetarkandidatexamen, mer specifikt i Stockholm län men även över...
Svaret från Vägdelaren ser bra ut, tycker jag, men det stämmer inte att det endast är 3 annonsen för Personalvetare. Jag har hittat 148 annonser för Stockholms... Läs hela svaret -
Hur ser arbetsmarknaden ut för dietister?
Hej, som rubriken lyder! Har kollat runt och läst på att det finns stor men också liten konkurrens på dietister. Vilket stämmer egentligen? Behöver man ha några egenskaper för att kunna arbeta som dietist? Kan man välja att arbeta med barn...
Hejsan,det vi vet om yrket Dietist, uppger vi på Framtid.se/yrke/dietist och vad vi fick uppgifter om från de källor som vi bedömer som pålitliga så är det "liten konkurrens om... Läs hela svaret -
Systemvetenskap eller ekonomi?
Hej, jag har länge varit intresserad av ekonomi och företagande. Fram till nyligen var jag säker på att jag vill plugga ekonomie kandidat på universitetet, men nu lutar det mot systemvetenskap. Som jag har förstått det är systemvetenskap nära...
Hej Carl; du ställer några olika frågor och jag ska försöka svara på dem. Ang. magister och masterprogramDet är utbildningar på avancerad nivå och man måste ta... Läs hela svaret -
Är det lättast att få jobb som ekonom, jurist eller systemvetare?
Är det som det ser ut just nu, och på fem års sikt enligt prognoser lättast att få jobb som ekonom, jurist eller systemvetare? Kan någon av dessa yrkens arbetsmarknad försämras av datoriseringen/automatiseringen till viss del enligt prognos?
Hej felicia, för ekonomer och jurister - är det balans på den svenska arbetsmarknaden; för systemutvecklare - goda möjligheter på arbetsmarknaden. Av de tre... Läs hela svaret -
Jobba innan specialistutbildning och framtidsutsikter psykologyrket?
Hej, jag har två frågor. Undrar om man måste jobba något mellan lärarutbildningen och seciallärarutbildningen? Alltså om jag först måste läsa en lärarutbildning, sedan jobba som lärare x antal år och efter det kan...
Hej Alba,idag krävs det för behörighet till speciallärarprogrammen följande:grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen,... Läs hela svaret -
Folkhälsovetare om 3 år?
Hej Jag är 22 år, har börjat att läsa till folkhälsovetare, så länge tycker jag att programmet är väldigt roligt att läsa men ibland för jag typ en ångestattack med tanken typ vad om jag inte hittar ett jobb efter examen om 3 år när jag är klar med utbildningen, för att det står ju ”svårt att...
Prognoser kan slå fel. Och även om det blir svårt att hitta jobb, kommer ju några att hitta, så varför inte du i så fall? Så, jag tycker definitivt inte man ska hoppa av utbildningen som man gillar! -
Industridesigner?
jag undrar om arbetsmarknader för industridesigner.
Hej Beheshta! En industridesigner http://www.framtid.se/yrke/industridesigner är oftast en del i produktutvecklingsteamet & samverkar med andra kompetenser. Hen arbetar med att utveckla nya produkter, tjänster, processer & miljöer. En... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga