Anna
    Jag går i ettan på naturprogrammet och ska nu välja inriktning. Mina val är natur-natur eller natur-sam. Själv tycker jag lite bättre om de samhällsvetenskapliga ämnena och skulle gärna ha lite variation i naturämnena. Men natur-natur ger ju bättre behörighet Jag vet inte vad jag vill bli men eventuellt något inom forskning om miljö och då kanske behörigheten från natur-natur behövs.

    Jag har hört att de är svårare att komma in på universitet om man har läst extra kurser efter gymnasiet för att få behörighet. Stämmer det? Isåfall vore det mer taktiskt att välja natur-natur trots att jag skulle ha roligare med natur-sam?

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Anna,

    när man söker till högskoleutbildningar i Sverige prövas man i Olika Urvalsgrupper. 
    Ex. om man har ett giltigt resultat av högskoleprovet, prövas man i HP-urvalsgruppen och samtidigt prövas ofta också i ett av Betygsgrupper - 

    BI - direktgruppen, utan kompletteringar;
    BII - kompletteringsgruppen;
    BF - de som har grundläggande behörighet enligt ett Omdöme från en Folkhögskola.

    Direktgruppen har fler antal platser per antal sökande, därför är det ofta (men inte alltid) så att det är lättare att komma in i direktgruppen. 
    Ännu mer fördelaktigt är det att kunna prövas i båda grupperna samtidigt i BI och i BII, men det kan man inte göra när man söker direkt efter gymnasiet. Så, om du på gymnasiet blir behörig till de högskoleutbildningar som du vill söka till och söker direkt efter gymnasiet, men om du inte kommer in - kan du försöka på komvux få betyg i nya kurser som ger dig möjligt att även prövas i BII-gruppen /med högre meritvärde på dina betyg/. 
    OBS! ibland blir det, av en slump, så att det är lättare att komma in i BII-urvalsgruppen. Men oftast är det lättare att komma in i BI-gruppen, därför är det bra att försöka bli behörig till "sin" högskoleutbildning redan på gymnasiet.

    Bästa hälsningar

    ANNA

     

    Frågor och svar taggade med 'gymnasiesystem' (1 st.)

    • Karolina

      Det här med gymnasiepoäng?

      Jag förstår i helhet inte vad som menas med 2500 poäng. Kan nån förklara i grund och botten vad detta innebär och hur detta betygssystem funkar? Och om man t.ex. fått godkänt i en kurs, t.ex. engelska, får man 100 poäng oavsett vilket betyg man fått (alltså E-A)? För att isåfall blir det lite...

      Anna: : hej Karolina, 2500 gymnasiepoäng handlar om "volum" eller storlek på kurserna, inte vilka betyg man har. 100 gymnasiepoäng = 100 undervisninstimmar. 50 gymnasiepoäng = 50 undervisningstimmar. För att... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga