Varje gymnasieskola får erbjuda vilka kurser som helst från listorna på vilka kurser som Får Erbjudas som PROGRAMFÖRDJUPANDE på just varje specifik svenskt nationellt program. Vilka kurser som gymnasieskolorna väljer beror många ggr på tillgång till lärare (det är ju lärarbrist). Vidare kanske en gymnasieskola vill skapa en viss "profil" eller ge möjlighet till en viss yrkesutgång.
Sedan spelar också roll vilka kurser eleverna önskar läsa - i alla fall i viss mån. Exempelvis kan vi titta på VO, Vård- och omsorgsprogrammet (bara för att ta ett konkret exempel).

Vård och omsorgsprogrammet>> har inga inriktningar men ger möjlighet till specialisering.

Yrkesutgångar som är möjliga på VO är:
- Undersköterska inom äldreomsorg
- Undersköterska inom Psykiatri
- Hälso och sjukvård (undersköterska på sjukhus eller vårdcentral)
- Funktionshinder (personlig assistent eller undersköterska inom funtionshinderområdet)

- och det är >> 500 poäng kurser som bör läsas inom programförjupningar - och vi säger att det exempelvis finns det på skolan lärare som kan undervisa i de kurser som bör läsas inom yrkesutgångar "Äldreomsorg", "Psykiatri" och "Funktionshinder", då erbjuder skolan att eleverna ska välja vilka kurser som de vill läsa - men sedan kanske det tyvärr inte kan bli så att alla elver får läsa just de kurser som de önskar sig, ex. om majoritet av elever väljer kurser inom psykiatri och minoritet (några få elever) väljer kurser inom en annan yrkesingång - och det är inte ekonomiskt möjligt för skolan att ha ex. 55 elever i en undervisningsgrupp och 5 elever i en annan - då blir det antingen så att alla elever får (i 2 undervisningsgrupper) läsa de kurser som majoritet har valt (då blir de fem elever missnöjda som velat något annat) eller så får 25 elever av de 55 som valde samma kurser men där platserna ej räcker för alla (för att det går ju inte ha 55 elever i en undervisningsgrupp med en lärare), läsa de kurser som de ej valde att läsa ihop med de 5 elever som valde de kurserna.
Hur urvalet (vad gäller vilka elever som får sitt förstahandsval till valbara kurser) går till på varje gymnasieskola är lite olika. Det som är vanligt är att elever som lämnade önskemål om valbara kurser i tid (innnan "deadline" som var satt av skolan) - prioriteras högre, dvs de som lämnade sina önskemål för sent - får "ta det som finns kvar". Om det är för många elever som inom rätt tid önskade en kurs där det ont om platser, kan gymnasieskola prioritera elever som sedan innan hade högre betyg och/eller hade bättre närvaro (dvs hade mindre olovlig frånvaro). Hänsyn kan också tas till elevernas förklaring ang. Varför de vill läsa en viss kurs, ex. om den kursen krävs för särskild behörighet till den eftergymnasial utbildning som eleven vill söka till, kan den eleven få plats, medans en elev som ej kunde förklara varför hen vill läsa den kursen, kanske får läsa en annan kurs i stället).
Att ha undervisning i mycket små grupper eller individuellt går tyvärr inte ihop, ekonomiskt sett.
Det kan också i undantagsfall /enligt rektors beslut/ tillåtas att en elev bediver självstudier och gör en prövning i en kurs som eleven behöver men som ej ges på skolan. Dock har inte eleven rätt att kräva det, det ingår ej i elevens rättigheter. Rektors beslut gäller.

Sammanfattning
Gymnasieskolorna kan på förhand skapa vissa "profiler" och välja kurser åt elever. Eleven kan då kanske välja hela PROFILEN, om det är fler än en profil som erbjuds.
Annars så försöker gymnasieskolorna ta hänsyn till vad eleverna önskar att läsa för valbara kurser. Tyvärr kan det inte garanteras att alla elever får läsa alla de kurser som de önskar att läsa.

Vänliga hälsningar

Milla SYV