Lily

    Jag förstår att om man vill bli revisor så måste man gå på universitet, medan redovisningsekonom räcker det att gå på yrkeshögskola. Men jag tycker inte att det är värt det att man satsar på yrkeshögskola och studerar till redovisningsekonom i 2 år och sedan gå på universitet i några år för att utbilda sig till revisor. Kan man som sagt bli revisor om man har arbetat som redovisningsekonom i ett antal år? Eller finns det en annan väg? Och är det bättre att gå på yrkeshögskola eller universitet för att utbilda sig till redovisningsekonom, finns det någon skillnad? Och dessutom vad är skillnaden mellan ekonomi kandidat programmet och civilekonom programmet på universitet? Man kan väl ändå bli revisor eller redovisningsekonom om man går ekonomi kandidat programmet som är 3 år på universitet? Jag har ingen gymnasieexamen, men däremot har jag godkänta betyg på de flesta kurser, jag blev inte godkänt på min gymnasiearbete. Och jag ser att för att kunna söka till yrkeshögskola som redovisningsekonom så krävs det Engelska 6, matematik 2 och svenska 2 som särskilda förkunskaper. Och jag har alla dessa kurser godkänta. Men inte en gymnasie examen godkänt. Kan jag ändå söka? kommer jag in på utbildningen? är det värt att ändå söka? Och vad är skillanden på internationell redovisningsekonom och en vanlig redovisningsekonom? Innebär det att en internationell redovisningsekonom att jag kan jobba utomlands utöver sverige? t.ex i Frankrike och tyskland?

    • : Och jag kan väl bli företagsekonom efter att jag har gått på affärsinriktad redovisningsekonom på yrkeshögskola?
    • Anna :

      Det finns inga förbud för att kalla sig för t.ex en företagsekonom, om man vill det. Frågan är om arbetsgivare anställer med just den arbetstitel? I anställningsbeviset kan diverse olika benämningar förekomma och de som på företag arbetar med ekonomiska frågor kan kallas för t.ex controller, ekonomiansvarig eller ekonomi- och lönehandläggare, löneansvarig (bara för att ta några exempel). Jobbar med ekonomiska frågor på ett företag, kan man - oavsett titel i anställningsavtalet - säga att man är företagsekonom. Men om man jobbar med samma frågor inom en offentlig organisation (inte på ett företag) då kanske de inte kommer låta trovärdigt att man är "företagsekonom" om man ej jobbar på ett företag. :)

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Lily. Högskola/Universitet (i Sverige) kan inte ta in obehöriga. Och du är utan examensbevis tyvärr - obehörig. dock kan du anses ha grundläggande behörighet på reell kompetens, om du bl.a skaffar dig arbetslivserfarenhet på minst 3 år på halvtid.

    angående yrkeshögskola
    YH gör den så kallade sammantagen bedöming. Bra att ha arbetslivserfarenhet inom den aktuella branschen. Någon garanti på att komma in på ngn utbildning kan tyvärr inte ges på förhand. Alla intresserade är välkomna att söka och så får du sedan besked om du kom in eller inte.

    Uppnå grundläggande behörighet
    Du kan läsa mot examensbevis på komvux. Du kan göra gymnasiearbete på komvux och försöka få ut examensbevis från komvux. Detta om du siktar in på högskoleutbildningar. Men även inför ansökan till yrkeshögskola eller om du söker jobb, så är det inte fel att ha Examensbevis. Om det endast fattas godkänt betyg i GA, som är en kurs som kan på heltid läsas på fem veckor, då är mitt råd att du tar dig den tiden och gör ett försök att få ut examensbevis från komvux (i alla fall till att börja med).

    Ekonomiyrken
    Allra de flesta yrken är inte reglerade. Det betyder att det blir upp till varje arbetsgivare att fritt bestämma vilken utbildning hen anser passande för anställning på just det företaget eller i just den organisationen. Av de ekonomiyrken vill jag uppmärksamma: Civilekonom och Auktoriserad revisor.
    Av tradition kallas endast hen som tar examen från fyra-åriga civileknomprogrammet på högskolenivå - för en Civilekonom.
    Auktoriserad revisor kan man i Sverige bli endast via en auktorisation och för det ställs det strikta krav. För information om vilka krav som ställs för att kunna få auktorisation, var god läs på Revisorsinspektionens hemsida och på hemsidan för Branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer & rådgivare - www.far.se

    Arbetslivserfarenhet
    Det är ofta mycket bra att skaffa sig några års arbetslivserfarenhet, innan man satsar på någon längre utbildning. På så sätt undersöker du hur arbetsmarknaden ser ut och kommer ännu bättre fram om vad du vill satsat på - på lång sikt!

    Högskola eller yrkeshögskola?
    De båda ger eftergymnasiala utbildningar. Men yh-utb är kortare och mer praktiska med mycket praktik och är kända för att snabbt ge jobb.

    Frågor och svar taggade med 'grundnivå' (10 st.)

    • Student

      Vart finns examinationsrätt?

      Jag läser fristående kurser och planerar att kunna ta ut en kandidat inom byggteknik. Vilka lärosäten har examinationsrätt i det ämnet? Försökt leta men hittar ingen bra info angående det…

      Milla : : Hej!att ett lärosäte i grunden har examinationsrätt inom ett visst kunskapsområde betyder inte att det lärosäte också alltid använder sig av den rätten. Hos UKÄ bör du... Läs hela svaret
    • 19 år

      Kan man ta två kandidatexamen inom 180 hp?

      Hej! Jag funderar på att läsa 90 hp i svenska och 90 hp i engelska och därmed få ut en kandidatexamen i båda ämnen, och undrar om det går? Om jag väljer att läsa svenska under utbildningens första 90 hp, kan jag ta en kandidatexamen i ämnet då eller måste jag vänta tills jag har läst 90 hp i...

      Anna: : Hej,inom kandidatexamen måste även en kandidatkurs ingå. Totalt måste man ha 180 högskolepoäng (av dem 90 hp inom sitt huvudämne) för att kunna ta ut kandidatexamen men... Läs hela svaret
    • F

      Skillnad mellan kandidatprogram i företagsekonomi?

      Hej. Jag undrar om det finns någon skillnad mellan kandidatprogrammet i företagsekonomi som ges i Stockholm och det som ges via Uppsala? Det står nämligen på Stockholms universitet att utbildningen leder till Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomi som...

      Julia: : Hej Frida, om en utbildning heter Kandidatprogrammet, då ger den utbildningen kandidatexamen. Annars så behöver inte en 3-årg utbildning (ett program) på högskolenivå... Läs hela svaret
    • Filippa

      Skillnaden på nivå och successiv fördjupning?

      Hej, Jag bifogar med här en kursplan som jag undrar över vad "Nivå" och "Successiv fördjupning" innebär? Är det någon skillnad mellan dem? Klicka in på "kursplan" i länken:...

      Julia: : Hej!råder dig vända dig till de ansvariga för utbildningen på det lärosäte där utbildningen ges. Känner inte till några "generella" svar på din... Läs hela svaret
    • Yesenia

      Studera på grundnivå med CSN efter 40 veckor?

      Hej! Jag undrar vad som gäller för studenter med utländsk gymnasieutbildning som vill komplettera i Sverige för att bli behörig för universitetsstudier här i Sverige? Jag har studerat 40 veckor svenska på grundnivå och sedan svenska som andraspråk 1-3. Men nu när jag ska komplettera min...

      Anna: : Hej!Det är en fråga du måste ta med CSN. och CSN agerar utifrån de fastställda regler. Be om att CSN gör ett undantag, förklara som du gör här och nu.En... Läs hela svaret
    • Ali

      enstaka kurser på högskola?

      Hej! Om man läser enstaka kurser på högskolan kan det underlätta eller öka chansen till att bli antagen till ett specifikt program på högskolan?

      Mikael: : Om du menar till utbildningar på grundnivå, som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, socionom mm så är svar Nej.Master- och magisterprogram, som är högskoleprogram... Läs hela svaret
    • Anderas

      Finans utbildning?

      Hejsan! Jag har jätte svårt att hitta en högskoleutbildning för mig. Jag är väldigt intresserad av ekonomi och finans; och skulle vilja gå någon utbildning inom finans men den utbildning vill att jag ska ha gått någon annan utbildning...

      Anna: : hejsan, länk du skickade till är till Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå = år 4 och 5 på högskolenivå.Innan man kan komma in på år4 ska man ha läst... Läs hela svaret
    • Emina

      Hur bör man lägga ihop program och kurser?

      Låt oss säga att jag hittar ett program på 1 år som ger 60 hp, sedan ett annat på 1 år o sen kanske en kurs. Min fråga är hur lönsamt eller smart är det att lägga ihop utbildningarna på detta vis? Är det bättre att...

      Liselotte: : Hej Emina, På grundnivå finns nog inga program som är på 1 år. Det vanligaste är att program på grundnivå är på 3 år (2åriga program på... Läs hela svaret
    • a.

      behöver jag välja något utav dem eller inte?

      Hej! Jag har tänkt söka till receptarieprogrammet på hemsidan antagning.se men jag undrar ifall man behöver välja grundnivå? Eller jag undrar ifall man behöver välja avancerad nivå? Eller ingen utav dem? d.v.s varken välja avancerad eller grundnivå,så kanske det är?. Tänkte ni på...

      Milla : : Om du är 18 år, så tror jag inte du redan har kandidatexamen från högskola/universitet och Avancerad nivå är magister och masterprogram som kräver att man sedan innan... Läs hela svaret
    • a.

      avancerad /grundnivå?

      Hej jag ska söka till universitetet snart men jag undrar en sak jag märkte på hemsidan när man söker. jag undrar ska jag välja avancerad eller grundnivå eller (ingenting) utav dem? Jag som person tror att man inte ska välja avancerad nivå eller grundnivå.Utan man söker bara till programmet...

      Julia: : Hej A, avancerad nivå på högskolor/universitet i Sverige är magister eller masterprogram som för behörighet kräver att man har kandidatexamen, som motsvarar minst 3 års studier på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga