Hej Daria,
med utländska betyg från grundskolan, söker man i "fri kvot" - det vill säga man konkurrerar inte med sitt meritvärde (detta på grund av att det finns ingen möjlighet att "översätta" nivå i kunskaperna/betyg från andra länder till svenska mått... eller i alla fall så görs det inte idag... kanske i framtiden, men inte än...).

Man kan med fördel vända sig till gymnasieantagningen i den delen av Sverige där eleven söker till gymnasiet. Kontaktuppgifter till alla antagningskanslier finns att hitta på Antagningskanslier.se. Personal på det "aktuella antagningskansliet" kan förklara hur ansökan med utländska gymnasiebetyg går till - det kan vara lite olika i olika delar av Sverige. Det kan t.ex vara rektor på det programmet dit eleven söker som fattar beslut om eleven bedöms som behörig; och på vissa andra kanslier är det Studie- och yrkesvägledare anställda på gymnasieantagningskanslier, som fattar det beslutet.
*****
Jag tänker på flera saker
1. svenska språket? eleven måste uppnå en viss miniminivå i svenska språket (lägst E betyg från vårterminen i åk9 i den svenska grundskolan i Svenska eller i SAS, svenska som andraspråk) ELLER så kan eleven söka till gymnasiala utbildningar som ges på engelska - exempelvis på IB-programmet, där undervisning är på engelska och man behöver, över huvudet taget, inte kunna svenska för att läsa på IB.

2. tillräckliga förkunskaper i alla de ämnen som är grundämnena i det programmet som eleven vill söka till? Exempelvis ska man ha tillräckliga förkunskaper i fysik, kemi, biologi, bland annat, och så klart i matematik - för att ha en rimlig chans att klara studier på Naturvetenskapsprogrammet.

Även om eleven kanske kan matematik (på sitt hemspråk) men om uppgiften är att "räkna ut gaveln på huset"... och eleven ej vet vad "gavel" är - då blir det problem med matten, fast eleven kan ju räkna... inom de flesta ämnen så baseras mycket på språk-förståelse, att man förstår vad uppgiften är och kan också själv förklara hur man har tänkt (och göra det på "undervisningsspråket" - som kan vara svenska eller engelska).
Vi känner till många fall när eleverna hade för bråttom & kom in på gymnasiets nationella program, men sedan fick stora problem, för att de förstod inte riktigt allt som läraren sa och kände inte till förhållandena i Sverige i tillräcklig utsträckning - så det blev för tufft för dem ... och i så fall riskerar man inte vara få många F betyg i gymnasiala kurser, utan även bli för stressad (och kan t o m bli sjuk av överansträngning), så vi avråder från att ha för bråttom.
Det är bra att skaffa sig ordentlig grund både språkligt och "samhälls-kännedom" (få lära sig exempelvis vad Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är för någonting, exempelvis... och andra svenska "institutioner" - vad de gör och var och hur man kan få hjälp med olika saker...), innan man kommer in på gymnasiet.

vänligen
ANNA