Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31955 frågor besvarade.
Hej Emma,
du borde inte "hamna" i kompletteringsgruppen - om du i ditt EXAMENSBEVIS kommer ha godkända betyg i alla de kurser som krävs för särskild behörighet till just den högskoleutbildning som du söker till.
Hur ditt examensbevis kommer att se ut, kan inte jag veta om, eftersom det kan bero på...
- om rektor fattade beslut om Individuellt anpassat program för dig eller inte;
- om du går om samma kurser som du förra året fick godkända betyg i eller om du inte gör det.
Allmänt gäller
Om eleven har flera betyg i samma eller i motsvarande kurser, är det det högre betyg som gäller.
Om eleven har under gymnasiet fått betyg i fler än 2500 poäng, kommer någon eller några av kurserna markeras med "U" i elevens examensbevis. "U" står för "utökat".
U-kurser räknas in i jämförelsetal i två fall: om kursen krävs för särskild behörighet eller om den ger meritpoäng >>. I andra fall räknas inte betyg i U-kurser in; det blir som om eleven inte har läst dem /i alla fall när det gäller att konkurrera om plats på svenska högskolor/universitet/.
Boka tid hos SYV på din nuvarande utbildning. Fråga om det finns beslut om Individuellt anpassat program för dig. Om inte - då bör ditt examensbevis följa "den vanliga" strukturen som gäller för ditt program:
Vilka kurser som måste eller får ingå i "block" (se bild ovan) - kan du se i Programplanen för NA >>.
Ang. "hamna" i BII, kompletteringsgruppen
Det är i fall du i ditt examensbevis från gymnasiet saknar godkända betyg i alla de kurser som krävs för behörighet till just "din" högskoleutbildning /Särskild behörighet/ - och är i så fall tvungen att komplettera efter gymnasiet, som du endast prövas i BII-urvalsgruppen.
I fall du redan direkt efter gymnasiet är behörig, men väljer ändå att komplettera (för att höja ditt meritvärde), prövas du sedan i så fall både i BI (med det lägre meritvärde) och i BII (med det högre, upplästa, meritvärde).
Jag har läst IB programmet när jag gick i gymnasiet. Jag fick inte diplomen och försökte läsa upp ett år. Det har jag inte klarat men har nu börjat med att läsa svenskt program genom att läsa enstaka kurser på komvux genom distans. Det jag...
Hej!om du vill bli en Civilekonom, behöver du läsa civilekonomprogrammet på ett av svenska lärosäten. För att bli behörig behöver du få grundläggande... Läs hela svaret Hej! Jag funderar på att studera ekonom, men behöver läsa in matte3 och har inte meritbetyget som krävs. Kommer det vara svårt att komma in? Vad skiljer en ekonom och civilekonom? Är studierna svåra om man kommer direkt från gymnasiet?
Hej Linda, kika gärna på yrkespresentationerna Ekonom<< och Civilekonom<<. Civilekonom har längre utbildning. Ekonom kan man även bli på gymnasienivå -... Läs hela svaret Tja, det står i kriterierna att man måste läst minst steg 2 i moderna språk för att bli utbildad gymnasieekonom. Jag läste Steg 1&2 på högstadiet och läste sedan steg 3 i spanska på gymnasiet och året efter pluggadejag steg 4 med fick ej godkänt i steg4. Min fråga lyder följande, räknas inte min...
Hej! Om du menar info här>> så står det att En av Kriterier är att man har Iäst minst t o m steg 2 i moderna språk på gymnasiet... just "Iäst"... det står... Läs hela svaret Hej! Jag undrar om det gör stor skillnad att bli diplomerad gymnasieekonom? Jag undrar också vad det är man läser till som extra för att bli det? För jag håller just nu på att vela mellan olika skolor, och en av dem ger elever möjlighet att bli diplomerade gymnasieekonomer, men är det värt det...
Hejsan, någon väldig skillnad från att gå "vanligt" Ekonomiprogram är det nog inte. Det som är bra är att de diplomerade gymnasieekonomiutbildningarna ofta erbjuder praktik - och det tycker jag är bra. Till... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga