Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32095 frågor besvarade.
Hej Emma,
du borde inte "hamna" i kompletteringsgruppen - om du i ditt EXAMENSBEVIS kommer ha godkända betyg i alla de kurser som krävs för särskild behörighet till just den högskoleutbildning som du söker till.
Hur ditt examensbevis kommer att se ut, kan inte jag veta om, eftersom det kan bero på...
- om rektor fattade beslut om Individuellt anpassat program för dig eller inte;
- om du går om samma kurser som du förra året fick godkända betyg i eller om du inte gör det.
Allmänt gäller
Om eleven har flera betyg i samma eller i motsvarande kurser, är det det högre betyg som gäller.
Om eleven har under gymnasiet fått betyg i fler än 2500 poäng, kommer någon eller några av kurserna markeras med "U" i elevens examensbevis. "U" står för "utökat".
U-kurser räknas in i jämförelsetal i två fall: om kursen krävs för särskild behörighet eller om den ger meritpoäng >>. I andra fall räknas inte betyg i U-kurser in; det blir som om eleven inte har läst dem /i alla fall när det gäller att konkurrera om plats på svenska högskolor/universitet/.
Boka tid hos SYV på din nuvarande utbildning. Fråga om det finns beslut om Individuellt anpassat program för dig. Om inte - då bör ditt examensbevis följa "den vanliga" strukturen som gäller för ditt program:
Vilka kurser som måste eller får ingå i "block" (se bild ovan) - kan du se i Programplanen för NA >>.
Ang. "hamna" i BII, kompletteringsgruppen
Det är i fall du i ditt examensbevis från gymnasiet saknar godkända betyg i alla de kurser som krävs för behörighet till just "din" högskoleutbildning /Särskild behörighet/ - och är i så fall tvungen att komplettera efter gymnasiet, som du endast prövas i BII-urvalsgruppen.
I fall du redan direkt efter gymnasiet är behörig, men väljer ändå att komplettera (för att höja ditt meritvärde), prövas du sedan i så fall både i BI (med det lägre meritvärde) och i BII (med det högre, upplästa, meritvärde).
Hej! Undrar om utbildning i offentlig förvaltning vs. rättsvetare är likvärdiga i arbetsmarknaden eller skiljer de sig? Om skillnad, hur skiljer de sig åt när det gäller att söka jobb? Undrar även om ni vet några utbildningar helt på...
Hej!Utbildning i offentlig förvaltning och utbildning i rättsvetenskap är båda ämnesområden som kan leda till olika typer av jobb inom både offentlig och privat sektor, men de har olika fokus... Läs hela svaret
Hej! Jag skulle gärna vilja studera någonting som ger mig möjligheten att bli fondförvaltare eller investerare på en bank eller fond. Jag vill gärna studera i stockholm och kollar på SU. Det finns bland annat företagsekonomi (kandidatexamen) samt...
Hej Ali,för att få lov att jobba som Fondförvaltare, så krävs det högre utbildning inom ekonomi. Ofta är man i grunden Civilekonom eller Ekonom, utbildad... Läs hela svaret Hej, hade tänkt läsa högskola/universitet hösten 2018. Undrar om det finns andra vägar till att bli ekonom. Jag menar, det finns ju självklart andra program man kan läsa men där man kanske kommer behöva att lägga till extra kurser för att få en ekonom examen. Varför jag frågar är för att jag...
Hej Melinda, vem som blir en "ekonom" är inte helt klart... det är inte ett legitimationsyrke. Man kan t.ex ta yrkeshögskoleexamen som Ekonom; på gymnasiet kan man bli "diplomerad... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga