Sandra
    Hej! Jag har ett stort dilemma. Jag vill söka till kulturvetarprogrammet eller historiska studier inför vårterminen. Det innebär att jag kommer antingen läsa 90hp litteraturvetenskap och 30hp historia. ELLER 90hp historia och 60hp litteraturvetenskap.


    Jag är även intresserad av att kanske utbilda mig till lärare inom svenska och historia. Först tänkte jag enbart historia men man får ju bättre jobb med två ämnen.... Men jag vill utbilda mig inom kulturvetarprogrammet och få "smakprov" av litteratur och historia, samt kultur. Sen efter det kanske läsa ett år på förlagskunskap.

    Jag mailade syv från deras universitet och frågade om man kan tillgodoräkna kurser, för det blir ju en del av både historia och litteratur jag redan läst inför framtida ämneslärarprogrammet. Hennes svar var kortfattat "vi hanterar inte tillgodoräknande kurser i förväg" (det förstår jag ju)

    Men jag vill veta om det är en dum väg att gå med att börja kulturvetarprogrammet och sen söka till gymnasielärare. Grejen är att jag är inte så säker vad jag vill, just nu vill jag läsa det som intresserar mig.

    Eller är det säkrast att hoppa på ämneslärarprogrammet på en gång? Det krävs en kandidatexamen för förlagskunskap, och ämneslärarprogrammet är ju yrkesexamen om jag förstått rätt (det är ju 300hp).

    Jag vill helt enkelt veta hur man kan vidareutbilda sig till lärare efter ett kandidat inom humaniora/språk/. Eller om man måste tänka igenom noga.


    Allt gott!

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Sandra;
    kika gärna på framtid.se/yrke/larare-i-vissa-amnen - det påminner om att det finns många "små ämnen", som undervisas på gymnasiet (i det avseende att det är kurser som inte är obligatoriska och kanske få kurser och kurserna är små eller väldigt få... men det är ändå så att lärare i de ämnena behövs).
    När det är lärarbrist, som det är nu och prognosen är att det inte blir så jättemycket bättre i framtiden - så kan man få jobb som "obehörig lärare". Inget vi rekommenderar i första hand... men efter några år som obehörig lärare, kan man oftast komma med i ngt projekt som hjälper verksamma lärare att bli behöriga.
    Det finns fördelar i att läsa det man är mest intresserad av, men så länge det inte finns några jobb-garantier i Sverige, så finns det ju risk att bli arbetslös efter sin utbildning.
    Vet man att man vill bli lärare  -  är det säkrast att söka till Lärarprogrammet. Men det finns många lärare som inte gick vägen via lärarprogrammen, utan blev lärare på andra sätt.
    Mvh
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'kursomdöme vs betyg' (2 st.)

    • Ebrar

      Komvux eller folkhögskola?

      Jag är utlänning här och går olika kurser på Komvux för att gå på universitetet. Nyligen har några av mina vänner börjat gå på folkhögskola och jag funderar på det. Men jag känner inte till...

      Milla : : Hej och tack för din fråga om skillnader i studier på komvux och på folkhögskolorna! Om studieformen Folkhögskola får du gärna läsa... Läs hela svaret
    • Malva

      Väger kursomdömen lika starkt som betyg?

      Jag funderar på att gå ett naturvetenskapligt basår på folkhögskola och undrar om man därefter, med sina (godkända) kursomdömen har samma prioritet som någon med konkreta betyg från gymnasium/komvux om man vill söka in på högskola. Är det så att man hamnar i en annan urvalsgrupp om man läst...

      Melina: : Hej Malva! Som student från folkhögskola söker du ur en egen urvalsgrupp, den s.k folkhögskolegruppen. Då jämförs du bara med andra som söker i samma grupp dvs du... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga