Sandra
    Hej! Jag har ett stort dilemma. Jag vill söka till kulturvetarprogrammet eller historiska studier inför vårterminen. Det innebär att jag kommer antingen läsa 90hp litteraturvetenskap och 30hp historia. ELLER 90hp historia och 60hp litteraturvetenskap.


    Jag är även intresserad av att kanske utbilda mig till lärare inom svenska och historia. Först tänkte jag enbart historia men man får ju bättre jobb med två ämnen.... Men jag vill utbilda mig inom kulturvetarprogrammet och få "smakprov" av litteratur och historia, samt kultur. Sen efter det kanske läsa ett år på förlagskunskap.

    Jag mailade syv från deras universitet och frågade om man kan tillgodoräkna kurser, för det blir ju en del av både historia och litteratur jag redan läst inför framtida ämneslärarprogrammet. Hennes svar var kortfattat "vi hanterar inte tillgodoräknande kurser i förväg" (det förstår jag ju)

    Men jag vill veta om det är en dum väg att gå med att börja kulturvetarprogrammet och sen söka till gymnasielärare. Grejen är att jag är inte så säker vad jag vill, just nu vill jag läsa det som intresserar mig.

    Eller är det säkrast att hoppa på ämneslärarprogrammet på en gång? Det krävs en kandidatexamen för förlagskunskap, och ämneslärarprogrammet är ju yrkesexamen om jag förstått rätt (det är ju 300hp).

    Jag vill helt enkelt veta hur man kan vidareutbilda sig till lärare efter ett kandidat inom humaniora/språk/. Eller om man måste tänka igenom noga.


    Allt gott!

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Sandra;
    kika gärna på framtid.se/yrke/larare-i-vissa-amnen - det påminner om att det finns många "små ämnen", som undervisas på gymnasiet (i det avseende att det är kurser som inte är obligatoriska och kanske få kurser och kurserna är små eller väldigt få... men det är ändå så att lärare i de ämnena behövs).
    När det är lärarbrist, som det är nu och prognosen är att det inte blir så jättemycket bättre i framtiden - så kan man få jobb som "obehörig lärare". Inget vi rekommenderar i första hand... men efter några år som obehörig lärare, kan man oftast komma med i ngt projekt som hjälper verksamma lärare att bli behöriga.
    Det finns fördelar i att läsa det man är mest intresserad av, men så länge det inte finns några jobb-garantier i Sverige, så finns det ju risk att bli arbetslös efter sin utbildning.
    Vet man att man vill bli lärare  -  är det säkrast att söka till Lärarprogrammet. Men det finns många lärare som inte gick vägen via lärarprogrammen, utan blev lärare på andra sätt.
    Mvh
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med '#djurvårdare' (2 st.)

    • Linn

      Vägen till att bli djursjukskötare?

      Hejsan! Jag är en student som till Januari räknar med att börja studera till djurvårdare nivå 2 på BYS i Skara. Min tanke var egentligen att jag skulle studera till leg. djursjukskötare på SLU, men insåg att antagningspoängen var aldelles...

      Julia: : Hej Linn,du nämner inte högskoleprovet i din fråga. Jag vill råda dig göra högskoleprovet - för att du i så fall ska prövas även i HP-urvalet om du söker till... Läs hela svaret
    • Camilla

      Har jag behörighet inom Naturkunskap 1a2 eller ej?

      Jag har läst djurvård på en naturbruksskola. Jag har studerat naturkunskap 1a1 och har behörighet inom naturkunskap 2 då jag läst 1a1 och djurhållning, samt djur i naturbruk. MEN jag behöver ha läst naturkunskap 1a1 och 1a2 för att vara behörig till utbildningen jag vill söka. Måste jag studera...

      Milla : : Du är redan nu behörig, anser jag. Detta för att naturkunskap 2 är högre kurs som baseras på nk1a2. Har man godkänt betyg i nk2, anses man vara behörig till utbildning som kräver lägre behörighet i samma ämne. 

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga