Hej! Jag har hört att man lägger till kurser om man går i samhällbeteende. Vilken årskurs lägger man till kurser? Går det att lägga till företagsekonomi?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32110 frågor besvarade.
När lägger man till kurser i samhällbeteende?
1 Svar
Hejsan,
titta gärna på Programplan för Samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/SA/programplan/Programplan_SA.pdf
Om man läser nationell inriktning Beteendevetenskap, då väljer man till 300 poäng som Programförjupdning. Och alla gymnasieelever på de nationella programmen väljer 200poäng som Individuellt val.
Så, det är 300poäng + 200poäng = 500 poäng (som motsvarar studier på heltid i 25 veckor) som är valbara kurser på den utbildningen som du undrar över.
De flesta valbara kurser brukar läsas i årskurserna 2 och 3 men några kan läsas även under årskurs 1. Det är upp till gymnasieskola att förlägga obligatoriska och valbara kurser under de 3 åren som utbildningen "sker". Varje 100poängskurs brukar (ofta) läsas på ett läsår men olika lokala varianter förekommer, t.ex kan en gymnasieskola införa den så kallade "koncentrationsläsning" då 2 kurser läses samtidigt i snabb takt och sedan nästa 2 eller 3 kurser läses samtidigt i snabb takt. Det är inte förbjudet att koncentrera kurserna eller "dra ut på dem" eller förlägga dem på ovanliga "sätt", t.ex kan man på grund av lärarbrist tvingas läsa Idrott och hälsa 1 under årskurs 2 eller 3 (i stället för att läsa den under årskurs 1).
Varje gymnasieskola kan antingen "välja kurserna åt eleverna" eller skapa en kort lista på de kurser som eleverna får önska att läsa; sedan blir det så att om för få elever väljer någon kurs, så kan inte den kursen starta, eller så kanske på grund av lärarbrist och/eller resursbrist så kan inte vissa kurser starta även om många elever önskar läsa de kurserna. Endast obligatoriska kurser kommer garanterat att erbjudas + Tillräckligt antal poäng inom "valbara kurser" men valet kanske skolan gör, inte eleverna. Genom att skapa "profiler" eller "varianter" kan en gymnasieskola på förhand "annonsera" att just de här kurserna kommer att läsas "som valbara" (det kan ses både som nackdel eller som fördel; nackdel - för att eleverna får egentligen inte välja ngt., men fördel på så sätt att de på förhand vet vilka kurser de kommer att läsa).
Du undrar specifikt om "företagsekonomi". Följande kurser finns på gymnasial nivå inom ämnet företagsekonomi:Kurser i Företagsekonomi 1, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen redovisning 1.
Företagsekonomi 2, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen redovisning 1.
Företagsekonomi – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 2. Kursen kan läsas flera gånger med olika innehåll.
Entreprenörskap och företagande, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 1 eller kursen entreprenörskap.
Marknadsföring, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 1 eller kursen entreprenörskap och företagande.
Redovisning 1, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen företagsekonomi 1 och kursen företagsekonomi 2.
Redovisning 2, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 2 eller kursen redovisning 1.
I ditt examensbevis från vilket som helst nationellt gymnasieprogram kan du ha "vilka som helst" kurser inom Individuellt val (200poäng), men du kan endast läsa de kurser som din gymnasieskola kan erbjuda dig att läsa. Om inte ngn lärare som kan undervisa i det aktuella ämnet finns på skolan eller om för få elever valde den kursen eller om ditt schema krockar med obligatoriska för dig kurser, ska du inte kunna läsa de kurserna även om du så gärna vill det.
Varje gymnasieskola brukar på förhand "annonsera" vilka valbara kurser som skolan har för avsikt att erbjuda men sedan kan det bli ändrat. t.ex om läraren "försvinner" eller om för få elever väljer den kursen, då kommer det inte att gå få undervisning i den.
Det är alltså endast de obligatoriska kurserna som man kan vara säker på att garanterat få läsa.
Frågor och svar taggade med 'omfattningskravet' (4 st.)
-
Hur länge behöver jag gå på folkhögskola?
Jag har läst ett år på gymnasiet, men jag fick endast 300 gymnasiepoäng. Behöver jag då gå tre år på folkhögskola eller räcker det med två eftersom jag ändå gick ett år på gymnasiet? Jag kommer ha all...
Hej!Din fråga gäller Omfattningskravet (för att kunna uppnå Studieomdöme om Grundläggande behörighet), om jag tolkar din fråga på rätt sätt.Se information... Läs hela svaret -
Vilken omfattning på examensarbete YH 15 poäng?
På en YH utbildning totalt 300 poäng är det utöver kurser förlagt 60 poäng till LIA och 15 poäng till examensarbete. Vilken omfattning bör ett examensarbete på 15 YH poäng ha? Finns det några "ram-krav" på...
Hej!15 Yh-poäng (yrkeshögskolepoäng) motsvarar, i studietid tre veckor på heltid. Alltså bör du lägga ner cirka 120 timmar på att genomföra den uppgiften... Läs hela svaret -
Hur ser omfattningskravet ut om jag studerar halvtid på allmänkurs?
Jag studerar just nu heltid på en distans allmänkurs på folkhögskola. Dock så funderar jag på att studera allmän kurs på halvtid istället och kanske börja på yrkesvux när jag kan. Ser omfattningskravet för att bli...
Hej R,var god läs information på folkhogskola.nu/om-folkhogskola/sa-funkar-folkhogskola/behorigheter/hogskolayrkeshogskola/grundlaggande-behorighet - min tolkning av reglerna... Läs hela svaret -
Gäller omfattningskravet oavslutade gymnasiestudier i hemlandet?
Hej! Ett års gymnasiestudier i hemlandet men ej avslutat gymnasieutbildning, kan det räknas som ett års gymnasieskola i omfattningskravet för grundläggande behörighet på folkhögskola?
Hej Sören! Det är en bedömning som folkhögskola gör; man kan få olika svar från olika folkhögskolor. Jag har kollat upp det med en sakkunnig expert... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga