Amir

    Hej! risken är stor för att jag får betyget F i 300 av 2500 poäng vilket innebär att det kanske inte blir en gymnasie examen, men jag har däremot gjort väldigt bra ifrån mig på högskoleprovet. Om jag har godkänt i kärnämnena plus Natur 1&2 kan jag ändå söka till exempelvis sjuksköterskeutbildning. MVH

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Amir,

    för alla svenska högskole/universitetsutbildningar är det helt nödvändigt att i grunden ha GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET. Du som är 19-20 år behöver Examensbevis från högskoleförberedande program eller från ett Yrkesprogram med godkända betyg i svenska 2,3 och engelska 6.
    Om du efter gymnasiet börjar jobba och jobbar i minst 3 år på minst halvtid kan du (om inte reglerna ändras då) bli bedömd ha grundläggande behörighet på Reell Kompetens (fram till nyligen krävdes det - ett antal gymnasiala kurser + 3-årig arbetslivserfarenhet som man har fått efter det att man har avslutat gymnasiestudierna eller i alla fall efter det när man fyllt 19 år; alltså man måste vara minst 22 år gammal, bland annat). Nu verkar det som att även andra meriter kan resultera i bedömning - se info på antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-väg (dock har jag mycket svårt att tro att en 19-åring som saknar examensbevis eller omdöme från en folkhögskola skulle bli bedömd behörig ...).
    Att du gjort bra ifrån dig på högskoleprovet är jättebra.
    Ingen kan heller förbjuda dig att SÖKA vilka utbildningar du vill, men om du söker svenska högskoleutbildningar utan examensbevis och utan att du har 3-årig arbetslivserfarenhet (och är då minst 22 år gammal) - kommer du få svar OBEHÖRIG. Ingen kommer att titta på hur högt resultat du har på högskoleprovet eller vilka betyg du har för övrigt, detta pga obehöriga deltar inte i konkurrensen om platser på högskolenivå (så är reglerna i Sverige idag...).
    Beklagar att du får ett negativt svar. Men kan tyvärr inte ge ett annat svar. Det är inte vi på Fråga SYV som bestämmer antagningsreglerna.
    Om du får ut Studiebevis (alltså ej uppfyller kraven för examensbevis) är då goda nyheter att du ej behöver vänta till 1 juli det året du fyller 20 år, utan kan börja komplettera på komvux ganska omgående efter studenten.
    Ännu en möjlighet är att söka till folkhögskolornas Allmänna kurser, där man kan, som snabbast, på ett läsår uppnå Omdöme om grundläggande behörighet (med ett sådant omdöme söker man till högskoleutbildningar i BF-urvalsgruppen).

    Hoppas mitt svar blir till hjälp!
    ANNA

    SYV-besökare SYV

    Hej,

    jag fick idag följande svar från Universitets- och hösgkolerådet:

    Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har tagit fram en rekommendation om en schablon för reell kompetens som består av vissa kurser + tre års arbetslivserfarenhet. Den finns i sidomenyn på den sida du länkar till:

    https://antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-vag/Grundlaggande-behorighet-med-vissa-kurser-och-arbete/

    Behörighet enligt den schablonen hanteras av den centrala antagningen. Det handlar enbart om grundläggande behörighet.

    Uppfyller man inte dessa krav, eller saknar vissa av de särskilda behörighetskraven, men har erfarenheter och kunskaper som man ändå anser relevanta för den utbildning man vill söka så kan man ansöka om bedömning av reell kompetens för just den utbildningen. En sådan ansökan prövas av den aktuella högskolan. Där kan vi inte säga något generellt om vad som gäller eftersom det handlar om att pröva en unik individs förutsättningar för att klara en viss specifik utbildning. Vad som är aktuellt att ta hänsyn till skiljer sig åt beroende på vilken utbildning det gäller – tänk till exempel på vad som kan krävas för en musikerutbildning, en djurskötarutbildning, en enstaka kurs i ryska eller en ingenjörsutbildning.

    Här står om hur man gör en sådan ansökan: https://antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-vag/Ansok-om-provning-av-reell-kompetens-sa-har/

    Eftersom det är högskolorna som bedömer dessa ansökningar kan jag inte uttala mig så mycket om hur den ser ut, men vem som helst kan definitivt ansöka. Utifrån min erfarenhet från att själv ha varit handläggare på högskola, så skulle jag ändå säga att sannolikheten att få sin ansökan godkänd definitivt ökar med ökande ålder. Det in sin tur beror ju på att det vanligen kräver några år att samla på sig erfarenheter av annat slag som kan ersätta formell gymnasieutbildning.

    Frågor och svar taggade med 'gymnasieekonom' (4 st.)

    • Abdullah

      Vad gör jag för att få gymnasieexamen?

      Jag har läst IB programmet när jag gick i gymnasiet. Jag fick inte diplomen och försökte läsa upp ett år. Det har jag inte klarat men har nu börjat med att läsa svenskt program genom att läsa enstaka kurser på komvux genom distans. Det jag...

      Anna: : Hej!om du vill bli en Civilekonom, behöver du läsa civilekonomprogrammet på ett av svenska lärosäten. För att  bli behörig behöver du få grundläggande... Läs hela svaret
    • Elev

      Vad skiljer ekonom och civilekonom?

      Hej! Jag funderar på att studera ekonom, men behöver läsa in matte3 och har inte meritbetyget som krävs. Kommer det vara svårt att komma in? Vad skiljer en ekonom och civilekonom? Är studierna svåra om man kommer direkt från gymnasiet?

      Anna: : Hej Linda, kika gärna på yrkespresentationerna Ekonom<< och Civilekonom<<. Civilekonom har längre utbildning. Ekonom kan man även bli på gymnasienivå -... Läs hela svaret
    • Oscar

      Kriterier för certifikerad GymEkonom?

      Tja, det står i kriterierna att man måste läst minst steg 2 i moderna språk för att bli utbildad gymnasieekonom. Jag läste Steg 1&2 på högstadiet och läste sedan steg 3 i spanska på gymnasiet och året efter pluggadejag steg 4 med fick ej godkänt i steg4. Min fråga lyder följande, räknas inte min...

      Anna: : Hej! Om du menar info här>> så står det att En av Kriterier är att man har Iäst minst t o m steg 2 i moderna språk på gymnasiet... just "Iäst"... det står... Läs hela svaret
    • Wanda

      Stor skillnad att bli diplomerad gymnasieekonom?

      Hej! Jag undrar om det gör stor skillnad att bli diplomerad gymnasieekonom? Jag undrar också vad det är man läser till som extra för att bli det? För jag håller just nu på att vela mellan olika skolor, och en av dem ger elever möjlighet att bli diplomerade gymnasieekonomer, men är det värt det...

      Lena: : Hejsan, någon väldig skillnad från att gå "vanligt" Ekonomiprogram är det nog inte. Det som är bra är att de diplomerade gymnasieekonomiutbildningarna ofta erbjuder praktik - och det tycker jag är bra. Till... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga