Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31881 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'fysik2' (59 st.)

    • 2 Poäng
      1 Svar
      dobasloba

      Är det möjligt att läsa upp fysik 1+2 och matematik 4 i en termin?

      Hej! Jag kommer att försöka att komma in på läkarprogrammet VT25, men jag saknar behörighet för fysik 1+2 och matematik 4. Jag slutar gymnasiet ungefär mitten av maj, och jag undrade vad för möjligheter jag har att läsa in dom tre kurserna...

      Milla : : Hej,du får gärna höra med komvux i den kommunen där du är folkbokförd ang.i vilka former eller varianter som fysik1a och 2 kan läsas (på komvux i... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Wille159

      Att läsa matte 4 och fysik 2 efter gymnasiet?

      Var någonstans kan jag, och hur lång tid tar det att läsa matte 4 och fysik 2 efter gymnasiet? Bor i stockholm och är under 20 år gammal.

      Milla : : Hej,matematik 4 och fysik 2 är två kurser á 100 gymnasiala poäng var. En 100p.gymnasiekurs kan man på heltid läsa på fem veckor; alltså två sådana kurser... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      LäkareR

      Förkunskapskrav Kemi 2, Biologi 2, och Fysik 2?

      Hej! Jag ska behörighetskomplettera för att komma in på läkarprogrammet och jag läste sam/hum på gymnasiet (gick ut -99). Jag har läst Naturkunskap B. Räcker det som förkunskapskrav för Kemi 2, Biologi 2, och Fysik 2? Jag tänkte tentera...

      Milla : : Hej, blivande läkaren! :)Du kan göra prövningar i gymnasiala kurser fysik2, kemi2 och biologi2 utan att ha läst några kurser på gymnasiet, över huvudet taget (och även... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      lois

      Kan IGCSE ger mig behörighet?

      Jag har läst IGCSE och IB. Jag har sökt in till Läkarprogrammet där jag behöver ha läst fysik 2, men jag har bara läst Physics Extended på IGCSE och dock inte på IB. Min fråga är om jag har läst fysik i IGCSE, kan det ge mig...

      Milla : : Hej,du kommer få svar från Antagning.se ang.behörighetsfrågan (om du är behörig eller inte). Du kan kika på vad kursen fysik 2 (på gymnasiet) innehåller... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      caroline

      Vilken ska vara min utökad kurs?

      Hej! Jag står i valet och kvalet med vilken kurs jag ska ta utökad i och vilka som ska vara med i min ind. val. Spelar det någon roll om jag tar engelska 7 eller fysik 2 som utökad kurs? I slutändan kommer jag ändå läsa fysik 2, matte 4 och engelska...

      Peter: : Hej Caroline,för att bli Advokat, måste man i grunden vara jurist med examen från juristprogrammet som är 4.5 årigt universitetsprogram. Särskild behörighet består av historia 1b... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      elev

      Blir jag behörig till läkarprogrammet med E i fysik2 men F i fy1?

      Hejsan! Jag går andra året på natur och Fysik 1 vart en kurs som helt enkelt kom i klämm och jag fick underkänt (missade väldigt mkt). Däremot är jag säker på att jag kommer att få godkänt i fysik 2. Jag vill plugga till läkare, men jag undrar om jag blir behörig med F i fysik 1? Utifrån vad jag...

      Anna: : Hej J,du blir behörig om du får ut examensbevis och om du har godkända betyg i svenska 2,3, engelska 5 och fysik2, kemi2, biologi2 och matte4. Du kan ha F i fysik1a och... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      En student

      Fysik 2 utan nedsänkt merit?

      Hej! Jag har läst ett basår men läste allt förutom fysik 2 som behövs för att komma in på drömutbildningen som har bland annat den grundbehörigheten. Finns det något sätt jag kan läsa fysik 2 utan nedsänkt merit? /En student

      Julia: : Hej Isabella,omdöme från en folkhögskola kommer inte påverka ditt meritvärde. Och inte heller betyg satta på högskole-nivå, om du läser fysik2 inom ett basår på... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      2 Svar
      SYV

      Vad menas med kurskombination på behörighetsvisaren?

      jag har en elev som är intresserad av att gå teknikprogrammet inriktning informations- och medieteknik för att sen läsa till civilingenjör. på skolverkets behörighetsguide står olika kurskombinationer och vad som krävs utifrån dessa...

      Anna: : Hej Lovisa!Civilingenjörsprogrammen, på de svenska lärosätena: högskolor och universitet, kräver (för särskild behörighet) godkända betyg i en kombination... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      studerande

      Kan Fysik 2 och ma4 läsas utomlands?

      Hej! Jag ska bo i mitt hemland över sommaren. Där har jag tänkt läsa fysik 2 och matte 4. Jag behöver dem kurserna för ansökning till utbildning. Kan jag efter jag läst de få de tillgodoräknade i sverige eller hur funkar detta?

      Anna: : Hej Studerande!Innehåll i den svenska gymnasiekursen matematik 4 kan du se på matteboken.se/lektioner/matte-4Inom fysiken känner vi tyvärr inte ngn sida där man kan läsa kursen på... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      Agnes

      Några konsekvenser för underkänt i fysik 1 men godkänt i fysik 2?

      Hej! Jag går tek/nat-basåret. Tyvärr fick jag underkänt på fysiktentan i fysik 1. Framtida tanken är att söka läkarlinjen. Skulle bara vilja dubbelkolla om det är så att det egentligen inte spelar någon roll när jag ska söka läkarlinjen om jag har klarat fysik 1 eller inte? Dvs kommer jag...

      Anna: : Hej Agnes,om du tar studiemedel så är det önskvärt att du får godkända betyg i alla kurser som du läser under tiden du får studiemedel (från... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Fatima

      Kan man läsa fysik 2 utan att läsa fysik 1 innan?

      Hej! Jag undrar, kan man läsa fysik 2 utan att ha läsa fysik 1 innan? Det programmet jag är intresserad av att söka till kräver endast fysik 2. Så kan man göra det? Eller bygger fysik 2 mycket på fysik 1 som gör att det inte går att...

      Anna: : Hej Fatima!gymnasiekurs fysik 2 bygger på kursen fysik1a - du kan läsa om det på skolverkets hemsida (om ämnet fysik på gymnasiet). Komvux kommer inte bereda dig plats på... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      Moa

      Hur funkar det med byte från högskola till komvux?

      Hej! Jag studerar första terminen på universitet (grundlärarutbildningen). Våra 30 poäng är den här terminen uppdela på 4 delkurser värda 7,5 poäng var. Nu vill jag försöka uppnå min barndomsdröm om att jobba med...

      Anna: : Hej Moa!Fysik 2 är en gymnasiekurs á 100poäng och läses på heltid på fem veckor (eller på halvtid på 10 veckor), eller på 20 veckor i låg takt,... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Markus

      Byta programförbjudningsämne mot en annan?

      Hej ! Jag har för ett år sedan tagit studenten ur (Naturvetenskapsprogrammet), och med anledningen av många underkända ämnen så fick jag ett s.k. Studiebevis. Jag har sedan dess börjat med att komplettera upp mina betyg på Komvux så jag kan...

      Mikael: : Hej Markus!Fysik2 och Programmering1 är inte (på komvux) obligatoriska kurser. Du behöver inte ha de kurserna i ditt examensbevis från komvux. Du kommer inte ha betyget i Idrott och hälsa... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Alva

      Hur gör jag för att läsa fysik 2?

      Hej! Jag har valt natur-Sam på gymnasiet och går nu andra året. Jag har nu fått upp intresset för fysik och matematik och skulle därför vilja söka till civilingenjörsprogrammet. Problemet är att jag inte kommer läsa fysik 2 på...

      Julia: : Hej Alva,att läsa fysik 2 på heltid tar 5 veckor (man läser på heltid 20 gymnasiepoäng per vecka och kurser är på 100 poäng). Jag förstår att du tycker att det är... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Matilda

      Få behörighet till läkarprogrammet?

      Hej, jag är en tjej som tidigare har gjort en 3årig universitetsutbildning och även jobbat några år inom yrket. Har nu börjat intressera mig för läkaryrket men har desvärre inte behörigheten. Det som verkar saknas är kemi 2 och fysik 2...

      Julia: : Hej, kemi 2 och fysik 2 är 100p.kurser - så varje kurs läses på heltid på 5 veckor, om komvux i din kommun erbjuder den möjligheten. Se på komvux i din kommun om du kan anmäla... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga