Hej! Jag skulle vilja bli både gymnasielärare i engelska och sjuksjöterska men man får endast studielån för 6.5 år och gymnaiselärare är 5.5 år och sjuksköterska 3 år. Finns det möjlighet att plugga båda samtidigt? Eller plugga typ 150% under 6 års tid? För att få båda. Eller kan jag plugga sjuksköterke programmet på snabbare takt. Jag är van att plugga 20-30 timmar utöver vanlig skoltid i veckan så plugg tror jag inte är ett problem. Vad tänker du? Allternativt om jag kan typ ta ut mindre CSN och jobba vid sidan av? Jag vet nämligen inte om jag faktiskt vill bli sjuksköterska men jag skulle verkligen verkligen vilja lära mig det och ha den kunskapen. Mitt största problem är att CSN inte räker till.... Skulle jag kunna bli sjuksköterska och sedan lägga til KPU och engelska? Alltså att jag blir lärare i engelska och vård och omsorgs ämnena? Förlåt för många frågor i en, men vet inte hur jag ska göra.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32182 frågor besvarade.
Sjuksjöterska och lärare?
1 Svar
Hej,
jag undrar var du hämtade information om hur länge man kan få studiemedel för studier på eftergymnasial nivå? På www.csn.se står det att man kan, som längst, få studiemedel för studier på eftergymnasial nivå i 240 veckor, vilket motsvarar 6 läsår (och inte alls 6.5 som du skriver i din fråga). Se information på csn.se/fragor-och-svar/hur-manga-veckor-kan-jag-fa-studiemedel/antal-veckor-med-studiemedel och du kan också själv kontakta CSN och fråga om det.
Jag tycker att din plan eller dina karriärmål blir svåra att uppnå och detta inte endast på grund av att studiemedelsveckorna ej kommer att räcka till... Det är också så att jobbet som Skolsköterska är väldigt svårt att få. Väldigt många legitimerade sjuksköterskor vill jobba på skolorna (ofta för att slippa den stora stressen som ssk-jobbet inkluderar om man jobbar på t.ex ett sjukhus och för att jobba "kontorstider" som man gör på skolorna till skillnad från sjukhus där man även måste jobba nattetid och på helgerna). När en ledig tjänst som skolsköterska utannonseras brukar väldigt många (tusentals) ansökningar inkomma på en tjänst och om tjänsten är på heltid, och vi säger att du fick den tjänsten, då jobbar du heltid som skolsköterska (och när ska du i så fall undervisa i engelska eller i vårdämnena?). Du får gärna kika på framtid.se/yrke/skolskoterska där du också ser att endast ssk-programmet (en 3årig utbildning) räcker inte utan för att bli skolsköterska behöver du först utbilda dig till legitimerad sjuksköterska, därefter specialistutbildning med inriktning barn och ungdom, distriktssköterska eller skolsköterska. Specialistsjuksköterskeprogram - Skolsköterskeutbildning som man går efter det att man får legitimation som skolsköterska, omfattar 60 högskolepoäng = ett års studier på heltid eller 2 år på halvtid. Och Specialistutbildning till Distriktssköterska omfattar 75 högskolepoäng, det tar ännu längre tid att utbilda sig men sedan kan det ju inte garanteras att kunna få jobb som Skolsköterska på grund av stor konkurrens om de jobben.
Vad gäller undervisa i vårdämnena på gymnasiet, då behöver man utbilda sig till Yrkeslärare. Det gör man på yrkeslärarprogrammet och för att bli behörig behöver man jobba som undersköterska i några år och skaffa sig bred erfarenhet (helst jobba på olika ställen med varierande arbetsuppgifter); bedömning om vem som är behörig till yrkeslärarprogrammet görs av en särskild expertgrupp och när man frågar om vilka kriterier som gäller för urval till yrkeslärarprogrammet så svarar de att det är "omfattande och breda kunskaper inom det yrket som man vill bli lärare inför" och på VO på gymnasiet läser man mot Undersköterska (så examen från sjuksköterskeprogrammet ger inte behörighet för att komma in på yrkeslärarprogrammet). Du får gärna kika på framtid.se/yrke/yrkeslarare
Det är tråkigt att behöva ett ett sådant svar: "det går inte"... och jag är inte säkert på att det inte alls går men det kommer ta lång tid (väldigt lång tid). Gymnasielärare i engelska kan du kanske bli på 3,5 år (om det är endast ett ämne som du vill bli behörig till) -- det går inte att på förhand garantera att komma in på KPU, kompletterande pedagogiskt utbildning, om man ska ha endast ett undervisningsämne men du kan också ha tur, så du kan fundera över att läsa 120 högskolepoäng (fyra terminer på heltid) engelska på universitetsnivå och sedan se om det finns KPU att söka till (det kan man inte på förhand veta var det kommer att erbjudas eller ens OM det kommer att finnas KPU att söka till när det blir, för dig, dags...). Men har man tur, så kan man "den vägen" (2 års universitetsstudier i engelska + 3 terminer KPU) bli behörig gymnasielärare i engelska på endast 3,5 år.
Men sedan behöver du ju också (om du följer din plan) läsa 3 år på ssk-programmet och sedan minst ännu ett år mot yrke skolsköterska. Och det krävs också minst ett års yrkeserfarenhet som sjuksköterska för att bli behörig till skolsköterskeprogrammt. Sedan görs urval (om det blir fler sökande än platser på skolsköterskeutb.) Så, även om man är behörig så kan det bli så att man ej kommer in. Utbildar man sig till sjuksköterska, ska man vara beredd att jobba som sjuksköterska på sjukhuset eller på vårdcentralen (för att det går på förhand garantera att kunna komma in på någon påbyggnadsutbildning).
Att samtidigt läsa sjuksköterskeprogrammet + även mot att bli gymnasielärare anser jag som mer eller mindre omöjligt. Sjuksköterskeprogrammet ges i Sverige endast på heltid. Ämneslärarprogrammen ges också på heltid. Heltidsstudier motsvarar studieinsats på 40 timmar per vecka; skulle man läsa "två heltider" ska man ägna 80 timmar per vecka åt studier vilket är orimligt mycket. Dessutom kommer föreläsningar, seminarier, praktik och annat där man måste vara fysik närvarande krocka på de två utbildningar... och du kan ju inte klona dig. Så, mitt svar blir att jag tror tyvärr inte på att den plan och de mål du ställer framför dig är realistiska (tyvärr... suck).
Frågor och svar taggade med 'högskolenivå' (9 st.)
-
Vad är en icke-programmärkt examen och hur ser folk på en sådan?
Och vad avgör att man får en programmärkt eller icke-programmärkt examen?
Hej E,om din fråga gäller högskolestudier, då vill jag be dig kika på svaret som KTH ger på frågan:... Läs hela svaret -
Hur ser kurser på universitetet ut?
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret -
Hur bestämmer man vad man ska läsa?
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret -
Naturvetenskapligt basår?
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret -
Skillnaden på sociologi 1 & 2?
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret -
Hur fungerar det?
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret -
Hur stora språkkunskaper krävs för diplomatprogrammet?
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Hej L, diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret -
Skillnad på beteendeutbildning på grundnivå och magisterutbildning?
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Hej Elin, magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen. Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret -
Vilka behörigheter ger ekonomiprogammet?
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå? Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en? Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga