Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32043 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'söka jobb med utländsk utbildning' (6 st.)
-
läsa fristående kurser för att bli redovisningsekonom ?
Hej ! Jag har kandidat i företagsekonomi från Kuwait och jag vill jobba som redovisningsekonom. Har gått från mellanstadiet till universitetet utomlands. vill helst inte gå någon yrkesutbildning då jag redan har en utbildning och jag har...
Hej Yasmine,i Sverige kan man få jobbet som Redovisningsekonom med diverse olika utbildningar "i bagaget". Arbetsgivaren avgör vilken utbildning hen accepterar som relevant och... Läs hela svaret -
Jobb som undersköterska med utländsk sjuksköterskeutbildning?
Hej! Jag har en utländsk sjuksköterskeutbildning och har jobbat som sjuksköterska i 4 år i Botswana. Jag kom i februari 2017 till min man i Sverige och har läst SFI som jag blir klar med nu. Jag har validerat min utbildning med socialstyrelsen som godkänt den...
Det är arbetsgivare som bestämmer vem som får jobba som undersköterska, eftersom ingen legitimation krävs. Det är bra att börja med praktik om du ej... Läs hela svaret -
Utländsk utbildning?
Hej! Jag har en fråga angående utländska utbildningar som jag inte hittar ett riktigt svar på. Frågan är om jag nu, låt oss säga har läst läkarutbildningen i Bulgarien(dit jag tänkt gå) och vill komma tillbaka till Sverige och jobba här hur fungerar det då? Som jag har förstått så går det till...
Hejsan, Läkare >> är i Sverige ett "Iegitimationsyrke" och det betyder att man ej får utöva yrket eller kalla sig för "läkare" utan legitimationen från Socialstyrelsen. Bulgarien är sedan... Läs hela svaret -
Hur en utländsk Idrottslärare kan fortsätta här?
Hur en person med utländsk idrottslärare intyg kan fortsätta i Sverige?
Hej Pershia. vill personen jobba som lärare i Sverige eller vill hen göra ngt. helt annat? Om hen vill jobba som lärare i Sverige, så finns information på Skolverkets... Läs hela svaret -
Kan ja jobba med det examen jag har i mitt hemland fast här i Sverige?
Hej Jag har ett examen som "food technology inom agriculture" i mitt hemland. Jag undrar om det finns ett yrke inom det jag har examen i som jag kan jobba med här i Sverige?
Hej Narin! Se om http://www.yhguiden.se/utbildning/frans-schartaus-handelsinstitut/food-beverage-management liknar den utbildning som du har från hemlandet. Se annars på... Läs hela svaret -
Utländsk socionom!?
Hej, Jag har erfarenhet och kunskaper som socialarbetare och vill veta hur kan jag använda mina kompetenser i Sverige. Även om jag har fått min utbildning bedömd av högskolerådet och den räknas som socionomutbildning har jag försökt hitta jobb eller praktik men misslyckades. Jag har också...
Hejsan! Bra att du har varit i kontakt med Arbetsförmedlingen, men är du inskriven som arbetssökande i deras register? Om du blir inskriven i minst 18 månader, blir du Långtidsarbetslös och kommer att PRIORITERAS på ett helt annat sätt... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga