Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31895 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'enskilda kurser' (6 st.)
-
Alternativ för få ut sin examen på yrkeshögskola?
Hej, Om man nu pluggar på yrkeshögskola och inte lyckas få godkänt till enstaka kurs och får därmed utbildningsbevis istället för examen. Kan man läsa upp de kurserna senare och sedan få en examen eller hur funkar det? Jag tänker att...
Hej Irish,det kan tyvärr inte garanteras att få läsa de kurser som ingick i en yrkeshögskoleutbildning - senare. Detta på grund av de kurserna inte längre ges.... Läs hela svaret -
Vilken/Vilka kurser är relevanta att läsa till ??
Läser till paralegal på yrkeshögskola och undrar om det är någon enskild kurs som hade varit bra att läsa till efter utbildningen, särskilt då jag är mest intresserad inom brott-mål om det finns kurser som hade gynnat att man hade läst efter utbildningen ?
Hej Emmy,känner tyvärr inte ngn "given" kurs som skulle rekommenderas som påbyggnad efter yh-till Paralegal. Men fråga gärna dina lärare och när du är... Läs hela svaret -
Går det att välja till fysik 2 och matte 4 som enskilda kurser?
Hejsan! Jag går just nu i 1:an på teknikprogrammet och jag är intresserad av sedan välja informations- och medieteknik i 2:an då jag är intresserad av programmering och datorer i allmämhet. Jag planerar att studera vidare till en civilingenjörs examen inom datateknik sedan efter gymnasiet....
Hej Gary!om du vill vara säker på att få läsa fysik2 och matematik4 behöver du välja inriktning Teknikvetenskap. Och som du kan se i Programplanen för TE,... Läs hela svaret -
Ansökan till enskilda kurser?
Hej! Jag kollar runt på olika utbildningar för högskolan/universitet och kom att tänka på att man kan söka till enskilda kurser istället för färdiga program. Men hur vet man att dessa kurser inte krockar med varandra (på schemat) och mer exakt hur ansöker man till såna kurser?
Hej Alice, det finns kurser som är på heltid, exempelvis 30 hp-kurs och den läses under en termin. Men den kan vara på distans eller på kvällstid eller på dagtid. Är kursen på... Läs hela svaret -
Välj och välj bort kurser helt på distans?
Om man pluggar på distans på gymnasiet. Kan man välja bara vissa kurser? Att man bara väljer just dem man själv vill ta?
Hej Matilda! Om man vill ha Examensbevis och kunna söka till eftergymnasiala utbildningar - behöver man läsa ett av gymnasiets nationella program. Ett annat alternativ är IB>> men det... Läs hela svaret -
Läsa fler fristående kurser samtidigt?
Hej! Jag tar snart studenten och är inte så sugen på att läsa ett helt program redan i höst. Går det istället att söka och läsa flera enskilda kurser på 7,5 hp samtidigt? Om möjligt: gör man sin ansökning som vanligt på antagning.se?
Hej My! Det går bra att läsa fristående kurser på högskola/universitet och max antal högskolepoäng per termin som du kan bli antagen till är 45 hp. Det motsvarar 150%... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga