Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31938 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'AU-urvalsgrupp' (6 st.)
-
Måste jag ta ma5, fr4 & eng7 för att gå läkarlinjen (gräns >22,0)??
Hej! Jag går i åk 1 på naturveteskapsprogrammet, och jag vill bli läkare och helst plugga till det på Karolinska institutet eller Uppsala universitet. Jag har nu valt individuellt val inför åk 1, och då valde jag Bioteknik, som ju ger 100...
Hej!antagningsgränserna kan gå upp och ner; de bestäms ju inte på förhand utan uppstår i konkurrensen om studieplatserna och kan ses först i efterhand,... Läs hela svaret -
Jag vill bli läkare?
Hej ! Jag går natur samhäll år 3 och nu har jag tagit beslut om att jag vill bli läkare! Jag vet att det kommer vara svårt och att jag behöver ha höga betyg på nästan allt, men tyvärr så har jag inte så goda betyg jag har...
Hej,det viktigaste är att du blir BEHÖRIG. Du måste få Examensbevis (från gymnasiet eller från komvux) + ha godkända betyg i fysik2, kem2, biologi2 och matematik4. Detta på grund av att... Läs hela svaret -
Spelar ordning roll i chanserna att komma in på universitetsvalen?
Jag vet att man rangordnar valen efter vilka man helst vill gå på. Men om jag inte kommer in på mitt första hands val, får jag sämre chanser att komma in på mitt andra hands val då än om jag hade satt det som första hands val?
SVAR PÅ DIN FRÅGA ÄR: NEJ. Om du inte kommer in på ditt första hands val, har du exakt samma chans att komma in på ditt andrahands - så funkar... Läs hela svaret -
Kommer jag kunna komma in på juristprogrammet?
Hej! Jag är en nittonårig tjej som tar studenten nu till sommaren. Min stora mål är att komma in på juristprogrammet i Lund redan nu i höst. Mina betyg ligger möjligtvis på gränsen till att komma in (20,49). Jag undrar därför om det...
Hej,gör ansökan även till andra orter (om du - i värsta hand - kan tänka dig läsa på andra lärosäten än just Lunds universitet). Hur högt... Läs hela svaret -
Hur hanteras en ansökan enligt reell kompetens?
Hej! Om man har en examen från yrkeshögskola, kan detta räknas in i en ansökan till universitetet när söker med reell kompetens? Eller utgår de från att man till exempel saknar matte 2 i särskild behörighet och kommer då se på...
Hej Josefin!"reell kompetens" vid ansökan till universitet handlar om att påvisa att man har grundläggande behörighet även om man inte har fullständiga gymnasiala betyg.... Läs hela svaret -
läkare trots stora brister i matte, hur gör jag?
hej. det är så att jag går mitt sista år på gymnasiet och känner att jag redan mår dåligt över min prestation under åren. är dessutom väldigt fylld av ångest och känner att jag, på något sätt, är vilse. matte har alltid varit mitt svagaste ämne, både i låg och hög stadiet och även nu i...
Hej Jasmin, Det kan, förutom betyg och högskoleprovet, också finnas möjighet att söka i AU-urvaIsgruppen>>, men det är inte alltid AU-urval finns - det bestämmer... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga