Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31955 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'grundlärare' (10 st.)
-
Bli komvux lärare?
Hej, undrar om jag skaffar utbildning som grundlärare i fritidshem (har 2 år kvar) med undervisning i Bild och får lärarleg, kan jag då undervisa på komvux? Behöver jag läsa till några kurser? På Yrken.se står det väldigt...
Hej!Lärare som jobbar på komvux är vanligtvis utbildade Yrkeslärare, Ämneslärare med behörighet att undervisa på gymnasiet och SFI-lärare. Jag har svårt att... Läs hela svaret -
Vad krävs för en Grundlärare i F-3 för att bli behörig 4-6 lärare?
Jag undrar vad som krävs för en legitimerad F-3 lärare, för att bli behörig lärare även i årskurs 4-6? Har försökt läsa på men verkar stå lite olika överallt. Beror det exempelvis på vilket ämne man valt att...
Hej, det kan skilja sig åt mellan olika lärarhögskolorna. Det bästa för dig är att du tar kontakt med studievägledare på den... Läs hela svaret -
Från Trafiklärare till ämneslärare eller grundläggande lärare?
Jag undrar vilka kraven är när man i grunden är trafiklärare men vill komplettera så att man blir behörig lärare mot ämneslärare eller grundläggande lärare, läst mig till att det finns något som heter kompletterande pedagogisk...
Hej Peter,utbildning till lärare till och trafiklärare ligger i Sverige i olika skolformer. Yrkeshögskolepoängen kan, som regel, inte "översättas" till... Läs hela svaret -
BF LÄRLING VIDARUTBILDASIG TILL EN GRUNDLÄRARE?
Om jag vill gå i barn och fritid lärling kan jag vidareutbilda mig till en grundlärare?
Hej och tack för din fråga om att utbilda sig till grundlärare efter studier på BF!Behörighet till grundlärarprogrammen brukar beskrivas så här: Grundläggande... Läs hela svaret -
Grundlärarprogram för 4-6 - behörig att även lära ut för F-3 sen?
Hej! Om jag pluggar gundlärarutbildningen åk 4-6, kan jag då arbeta med allt mellan åk F-6? Eller måste jag då plugga för grundlärare F-3 om jag vill arbeta i de åldrarna? Tack!
Hej Hans,jag har nu pratat med en sakkunnig på Skolverket som säger att vissa kompletteringar kommer troligtvis att krävas (alltså man blir inte "behörig... Läs hela svaret -
Kan ämneslärare jobba som grundlärare?
Hej. Jag fick höra på att om man läser till ämneslärare i åk 7-9 blir man också behörig till att undervisa i åk 4-6, stämmer detta?
Hej Elissa,vad vi fick som svar när vi frågade personer som är välinsatta i lärarbehörigheter, är att gymnasielärare blir samtidigt behörig undervisa i samma ämnen... Läs hela svaret -
Vilken lärarutbildning ger mest valmöjligheter?
Jag vill gärna studera till lärare, jag tycker det verkar vara ett kul yrke. Däremot är jag väldigt kluven på vilken lärare jag vill bli. På ett sätt vill jag bli grundlärare i åk 1-3, men jag undrar om det finns möjlighet att arbeta i högre klasser då? Jag tänker att om jag studerar ämneslärare...
Hej Julia,som lärarutbildnings- och lärarlegitimationssystemet fungerar nu (mars 2020) så gäller följande:behörig gymnasielärare är behörig att undervisa i samma... Läs hela svaret -
Andra krav för att jobba som lärare i en internationell skola?
Hej! Jag är ganska bestämd på att plugga vidare till en grundlärare i åk F-3. Jag har alltid tyckt att internationella skolor är intressant så jag undrar, om man har en svensk lärarexamen, har internationella skolor annorlunda krav för att man ska kunna undervisa i dem? Jag är medveten om att...
Hej Marwa, jag tänker på UNDERVISNINGSSPRÅK, alltså på vilket språk sker undervisning på en Internationell skola? Min gissning är att det i... Läs hela svaret -
Vad ska jag bli för lärare?
Hej! Jag har länge funderat på att bli lärare, men har lite svårt o välja vilken åldersgrupp jag vill undervisa. Vad skulle du säga är dom största skillnaderna mellan att va lärare för åk 1-3 och 4-6 ?
Hej Fanny,det vi vet om yrket Lärare F-3 berättar vi på Framtid.se/yrke/lagstadielarareoch "mellanstadielärare" - är en sort Grundskolelärare.Det första jag tänker på... Läs hela svaret -
Vilket alternativ är bäst?
Hej jag har blivit både antagen till Grundlärarprogrammet och stude- och yrkesvägledarprogrammet. Jag är fortfarande osäker på vilket jag ska välja. Har hört att lönen för lärare ligger ganska lågt, har det blivit bättre med...
Hej Donna,Grattis till att du blev antagen! Och så har du Lyx-problem: att välja mellan två utbildningar som du vill gå... inte alla har sådan tur! Så, du kan verkligen skatta dig lycklig! Med... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga