Mathilda
    Hej!
    Jag har bestämt mig för att sätta igång med pluggandet och har velat fram och tillbaka.
    Min dröm är att bli socialsekreterare inom familjehem eller missbruk. Mina betyg räcker inte för socionom och ligger lite under socialpedagog på högskolan. HP provet är inte ett alternativ då jag har gjort det flera gånger men har för svårt för matten.
    Jag ska ändå försöka söka in ifall men har nu också övervägt yrkeshögskola.
    Så till mina frågor:
    Vad är skillnad mellan socialpedagog/behandlingspedagog på yrkeshögskolan?
    Har jag samma befogenheter som om jag vore en socialsekreterare eller vad skiljer sig? (Vad får/får jag inte göra)
    Är det mer värt för mig att försöka söka in till olika fristående kuster för att få ihop en beteende kandiatexampen istället för yrkeshögskola? Väger det liksom mer för arbetsgivare?
    Jg har sett att yrkeshögskolan har dessa program på 1 samt 2 år, hur kommer det sig? Lär jag mig mindre på 1 år? Får jag samma ”diplom”?
    Får jag mindre lön p.g.a yrkeshögskoleutbildning eller vad är nackdelen med att den är kortare än på högskolan?

    • Peter : ta gärna del av info på https://www.fragasyv.se/info/behandlingspedagog-socialpedagog
    • Eva : Det stämmer att de yrken "går in i varandra" och samma arbetstitel kan beskriva mycket olika arbetsuppgifter. Inte lätt att på förhand veta var man ska utbilda sig och vilka arbetsuppgifter man sedan kan få. :(

    1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Mathilda,
    jag har i en kommentar till din fråga satt in en snabblänk till info där några "liknande yrken" jämförs med varandra. Läs gärna där.

    Jag tycker det är rätt att söka till alla de utbildningar som du är intresserad av; då det ej finns nackdelar i det: det går alltid lämna ÅTERBUD till en erbjuder studieplats; och antagningsgränser kan sjunka också... av olika anledningar, ex. om flera studieplatser öppnas.

    Ang. vad man får göra på en arbetsplats och vad man får för lön - så är det väldigt olika och för det mesta är det just varje enskild arbetsgivare som bestämmer.
    Står det i en jobbannons "Kravet är socionomutbildning", t.ex då är det just en socionomutbildad de söker, men får de inte tag på någon med socionomutbildning så kommer de troligtvis ändå anställa någon i alla fall, ex. med en annan högskoleutbildning eller med en yrkeshögskoleutbildning i så fall.

    Högskoleutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar
    Allt som oftast är det så att högskoleutbildningar är längre och mer teoretiska.
    Yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska.
    Ang. lönen - så glömmer folk ofta att tänka på "förlorad arbetsinkomst", ex. jämför Socionomutbildning på 3,5 år med en yrkeshögskoleutbilnding på ett år... på YH blir du klar 2.5 år tidigare och kan börja jobba och få lön. Och, dessutom, slipper du låna pengar /lånedel från CSN/ i 2,5 extra-år... På den tiden lånar man ca 130 tusen kr. om man lånar allt man får från CSN... och det samtidigt som man har "utebliven lön" /den lönen man hade om man redan var i arbetet/.

    Det krävs alltså väldigt stor löneskillnad för att "täcka" för de summorna som man "vinner" vid en kortare utbildning och att komma snabbt ut i arbete.

     

     

    Jag vill också påpeka att "bara för" att man började på en Yrkeshögskoleutbildning, t.ex - så behöver man inte säga Nej till en högskola. Det går att läsa på högskola både samtidigt som man läser på en yrkeshögskola och efter det att man har läst på en yrkeshögskola... och tvärtom - det finns allt fler exempel nu, när folk med en avslutad högskoleutbildning söker till yrkeshögskola. En högskoleutbildning garanterar inte per automatik en anställning; man kan faktiskt gå arbetslös med en högskoleutbildning (tyvärr) och då väljer folk att söka till yrkeshögskola i så fall.

    • : Okej! Tack snälla för svar. Väldigt svårt att veta vad man ska välja, men man kanske kan gå folkhögskola och sen plugga nån kurs på högskolan så man får lite av varje. Himla svårt men bra att det liksom finns ”andra vägar in”
    • Anna : Du kan Söka massvis med olika utbildningar samtidigt och det är först när du får erbjudande om studieplatser som du behöver svara Ja eller nej till erbjuden plats. Det är inte farligt att söka många olika utbildningar samtidigt och det är inte heller någon fara i att tacka Nej till en erbjuden studieplats. Ex. till varje yrkeshögskoleutbildning söker man separat och oberoende av andra ansökningar... Och du kan därför samtidigt söka till högskola och till folkhögskolorna också. Varje folkhögskola gör också sin egen ansökan själv. Det är inom högskolor&universitet som det är Central antagning, men det är 20 alternativ man får söka - prioritera noga Inom Högskola: det du helst vill komma in på, sätt det alternativet som nr.1.

    Frågor och svar taggade med 'behörighet till pilot' (2 st.)

    • mansoor

      hur kan man bli pilots?

      Hej. jag heter Mansoor och jag går vård om sorg program första år. jag vill plugga vidare när jag kommer klart gymnasiet men jag läser vård om sorg och jag fösöker att få bra betyg för att plugga vidare. min fråga är om man läser vård om sorg och försöker man att få högra betyg få man komma in...

      Daniel: : Hej Mansoor, i Sverige läser man till pilot>> på en Yrkeshögskola. I behörighetkraven ingår det också att ha godkänt betyg i Fysik 1a. Fråga på din skola om du kan läsa... Läs hela svaret
    • Lovisa

      Om man går flygtekniksgymnasie kan man bli pilot då?

      Hejsan, Jag går i klass 9 nu och ska välja gymnasie nu till vintern/våren. Min dröm är att bli pilot, jag undrar om man kan gå flygtekniks gymnasie men ändå bli pilot? Jag vill gå en linje där man ändå håller på med flygplan.

      Anna: : Hej Lovisa! Här http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium?query=&program=25&vocation= kan du se skolornas presentationer - de skolorna som erbjuder Specialprogrammet Flygteknik. Utbildning till pilot finns... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga