Mathilda
    Hej!
    Jag har bestämt mig för att sätta igång med pluggandet och har velat fram och tillbaka.
    Min dröm är att bli socialsekreterare inom familjehem eller missbruk. Mina betyg räcker inte för socionom och ligger lite under socialpedagog på högskolan. HP provet är inte ett alternativ då jag har gjort det flera gånger men har för svårt för matten.
    Jag ska ändå försöka söka in ifall men har nu också övervägt yrkeshögskola.
    Så till mina frågor:
    Vad är skillnad mellan socialpedagog/behandlingspedagog på yrkeshögskolan?
    Har jag samma befogenheter som om jag vore en socialsekreterare eller vad skiljer sig? (Vad får/får jag inte göra)
    Är det mer värt för mig att försöka söka in till olika fristående kuster för att få ihop en beteende kandiatexampen istället för yrkeshögskola? Väger det liksom mer för arbetsgivare?
    Jg har sett att yrkeshögskolan har dessa program på 1 samt 2 år, hur kommer det sig? Lär jag mig mindre på 1 år? Får jag samma ”diplom”?
    Får jag mindre lön p.g.a yrkeshögskoleutbildning eller vad är nackdelen med att den är kortare än på högskolan?

    • Peter : ta gärna del av info på https://www.fragasyv.se/info/behandlingspedagog-socialpedagog
    • Eva : Det stämmer att de yrken "går in i varandra" och samma arbetstitel kan beskriva mycket olika arbetsuppgifter. Inte lätt att på förhand veta var man ska utbilda sig och vilka arbetsuppgifter man sedan kan få. :(

    1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Mathilda,
    jag har i en kommentar till din fråga satt in en snabblänk till info där några "liknande yrken" jämförs med varandra. Läs gärna där.

    Jag tycker det är rätt att söka till alla de utbildningar som du är intresserad av; då det ej finns nackdelar i det: det går alltid lämna ÅTERBUD till en erbjuder studieplats; och antagningsgränser kan sjunka också... av olika anledningar, ex. om flera studieplatser öppnas.

    Ang. vad man får göra på en arbetsplats och vad man får för lön - så är det väldigt olika och för det mesta är det just varje enskild arbetsgivare som bestämmer.
    Står det i en jobbannons "Kravet är socionomutbildning", t.ex då är det just en socionomutbildad de söker, men får de inte tag på någon med socionomutbildning så kommer de troligtvis ändå anställa någon i alla fall, ex. med en annan högskoleutbildning eller med en yrkeshögskoleutbildning i så fall.

    Högskoleutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar
    Allt som oftast är det så att högskoleutbildningar är längre och mer teoretiska.
    Yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska.
    Ang. lönen - så glömmer folk ofta att tänka på "förlorad arbetsinkomst", ex. jämför Socionomutbildning på 3,5 år med en yrkeshögskoleutbilnding på ett år... på YH blir du klar 2.5 år tidigare och kan börja jobba och få lön. Och, dessutom, slipper du låna pengar /lånedel från CSN/ i 2,5 extra-år... På den tiden lånar man ca 130 tusen kr. om man lånar allt man får från CSN... och det samtidigt som man har "utebliven lön" /den lönen man hade om man redan var i arbetet/.

    Det krävs alltså väldigt stor löneskillnad för att "täcka" för de summorna som man "vinner" vid en kortare utbildning och att komma snabbt ut i arbete.

     

     

    Jag vill också påpeka att "bara för" att man började på en Yrkeshögskoleutbildning, t.ex - så behöver man inte säga Nej till en högskola. Det går att läsa på högskola både samtidigt som man läser på en yrkeshögskola och efter det att man har läst på en yrkeshögskola... och tvärtom - det finns allt fler exempel nu, när folk med en avslutad högskoleutbildning söker till yrkeshögskola. En högskoleutbildning garanterar inte per automatik en anställning; man kan faktiskt gå arbetslös med en högskoleutbildning (tyvärr) och då väljer folk att söka till yrkeshögskola i så fall.

    • : Okej! Tack snälla för svar. Väldigt svårt att veta vad man ska välja, men man kanske kan gå folkhögskola och sen plugga nån kurs på högskolan så man får lite av varje. Himla svårt men bra att det liksom finns ”andra vägar in”
    • Anna : Du kan Söka massvis med olika utbildningar samtidigt och det är först när du får erbjudande om studieplatser som du behöver svara Ja eller nej till erbjuden plats. Det är inte farligt att söka många olika utbildningar samtidigt och det är inte heller någon fara i att tacka Nej till en erbjuden studieplats. Ex. till varje yrkeshögskoleutbildning söker man separat och oberoende av andra ansökningar... Och du kan därför samtidigt söka till högskola och till folkhögskolorna också. Varje folkhögskola gör också sin egen ansökan själv. Det är inom högskolor&universitet som det är Central antagning, men det är 20 alternativ man får söka - prioritera noga Inom Högskola: det du helst vill komma in på, sätt det alternativet som nr.1.

    Frågor och svar taggade med 'matematik1' (5 st.)

    • Emmy.023.567.

      Högskoleutbildning som inte kräver matte 3b?

      Hej! Har alltid haft väldigt svårt för matte och läser nu matte 3b men vill lite som ”back up” veta vilka program som inte kräver mer än matte 2a? Jag har kollat igenom flera olika program men ser enbart att det står ”grundläggande...

      Milla : : Hej,i grundläggande behörighet ingår endast matematik 1. Så, om det står endast "grundläggande behörighet" så krävs inte mer matte än matematik 1a,... Läs hela svaret
    • Elev

      Prövning matte1b?

      Hej, Jag ska börja 2an på gymnasiet efter sommarlovets slut. Men innan det ska jag göra matte prövning i matte1b eftersom jag inte klarade nationella provet tidigare. Min fråga är om krav gränsen för godkänt har desamma som det tidigare provet...

      Liselotte: : Hej Sanna!Prövningar brukar bestå av 2 delar - skriftliga och sedan muntliga. Till den muntliga delen skriver läraren och medbedömaren ihop frågorna utifrån elevens svar på den skriftliga delen av... Läs hela svaret
    • johanna

      Muntlig del av prövning i matematik 1b?

      Hej. Hur går den muntliga delen till i kursen matematik 1b? Säg att man klarat den skriftliga delen. Diskuterar man den och redovisar sina lösningar eller kommer det helt nya uppgifter att redovisa? Och följdfråga, om man misslyckas med den muntliga delen så behöver man bara göra omprov på...

      Anna: : Hej!SYV är inte mattelärare och genomför inte prövningar och vet därför endast följande: läraren skriver unika frågor till den muntliga delen för varje prövande,... Läs hela svaret
    • Ali

      Varför fick jag låg betyg på prövningen?

      Ber om hjälp!!!! Gjorde prövning i matte 1b i Göteborg. Skrev 54 poäng varav 9 poäng på A nivå och 22 på C nivå. På den muntliga fick jag bara godkänd( läraren sa att det kommer absolut inte på verka ditt betyg då de...

      Liselotte: : Hej Ali,SYV sätter inte betyg; vi har inte utbildning eller erfarenhet i betygssättningen. Det är Lärarens kompetens. Vi kan därför tyvärr inte hjälpa dig med din fråga,... Läs hela svaret
    • Corina

      Måste jag har engelska 1, 2,3, och 4 för att komma in på högskolan?

      Hej! Jag har godkänt i engelska 5 och engelska 6 måste jag ha godkänt även i engelska 1, 2, 3 och 4 samt matte 1 och 2 för att komma in på högskolan. Jag tänker komma in på Linneuniversitetet och valde några utbildningar där som till...

      Anna: : Hej Corina,gymnasiala kurser i Engelska i Sverige heter Engelska 5 och 6 samt 7. Lägre kurser i engelska ligger på grundskolenivå. Om du har godkända betyg i engelska 5... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga