aya

    Hej, jag ska börja 3e året på gymnasiet och har icke godkänt i Fysik 1 , kemi 1 och matte 3c . Jag vill studera vidare till sjuksköterskeutbildningen , vad krävs för att jag ska komma in ? kan jag har godkänt i fysik 2 och kemi 2 och endå komma in ( tänker på att det är mer avancerat ) eller måste det vara just fysik 1 och kemi 1? Jag känner mig stressad för att jag har icke godkänt i de tre viktiga kurserna ( jag går i naturvetenskapsprogramet ) ?

    • Jelena : kan du tänka dig söka om till Vård- och omsorgsprogrammet? Du måste då gå om år1 och 2 men du kan få både kunskap inom vård och högre betyg.

    2 Svar

    Daniel SYV

    Hej Aya,
    Du behöver bli Behörig till sjuksköterskeprogrammet och sedan också ha tillräckligt höga betyg (eller tillräckligt högt resultat på högskoleprovet) för att lyckas konkurrera in dig på en plats på en högskoleutbildning. Obehöriga deltar inte i konkurrensen om utb.plats på högskola/universitet. 
    Du måste, alltså få ut Examensbevis. Man får inte ha för många F-poäng, för att man då ej uppfyller kraven för examensbevis. 
    Att få godkända betyg i fysik2 och kemi2 när man fick F i lägre/lättare kurser inom samma ämnen - brukar inte gå. Det är mycket ovanligt att få godkända betyg på det sättet som du frågar om. Men jag kan givetvis inte veta om du får det eller inte. Det är inte stor chans till det, är dock min bedömning.

    Jelenas förslag (i kommentar till din fråga) tycker jag du bör överväga.
    På VO, vård- och omsorgsprogrammet ingår alla kurser som du behöver för behörighet till sjuksköterskeprogrammet, förutom matematik 2, som på VO är en valbar kurs. Om du redan har godkänt betyg i matte 2 (antar att det är 2c i så fall), då uppfyller du redan nu krav på behörighet inom matte. Men du kan få högre betyg i matte 2a än du har i 2c och på så sätt få högre meritvärde (för konkurrens).

    Ännu en fördel i att gå VO är att du provar på jobba inom vården (15 veckor praktik ingår i alla yrkesprogram, som minst, ofta fler veckor). 
    Och ännu en fördel är att du på VO blir behörig till många Yrkeshögskoleutbildningar; alltså du kan då söka till Sjuksköterskeprogrammet och samtidigt till många olika yrkeshögskoleutbildningar där man kan utbilda sig till t.ex Specialistundersköterska (med flera olika inriktningar), till Tandsköterska >, Apotekstekniker, Steriltekniker > eller Vårdadministratör.

    Tips!
    oavsett om du väljer att fortsätta och läsa år3 på din nuvarande utb., eller om du söker om till VO-programmet >> - gör högskoleprovet
    Om du inte till sommaren 2020 blir behörig till sjuksköterskeprogrammet, efter 3 år på gymnasiet - kan du söka till komvux, eller till folkhögskolorna - eller göra prövningar. Hur lång tid det kan ta eller om det lyckas - vet vi inte nu, på förhand. 

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Aya,

    jag håller med Jelena och Daniel om att du skulle få många fördelar om du läste VO i stället... men jag tänker på din ålder, 20 år. Om du är 20 år eller under 2019 fyller 20 år, då kan det vara för sent att försöka byta till ett annat program på gymnasiet. 
    I så fall har du 2 val: antingen stanna på din nuvarande utbildning och försöka göra ditt bästa och se sen...
    eller hoppa av och söka till komvux redan nu.

    Från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år hör man till komvux. Det finns för- och nackdelar för dig i båda alternativen. 

    Fördelar i att stanna på gymnasiet
    Du har tid att mogna och utvecklas, lära dig mer utan att behöva "jaga plats på kurser" vilket man får göra på Komvux. På gymnasiet är du garanterad plats på kurserna, gratis lunch och åkkort. Sedan, om du inte blir behörig, kan du söka till komvux efter studenten. 

    Fördelar på komvux
    Du slipper läsa fysik och kemi samt högre matte-kurser; du kan göra studieplanering utifrån vilka betyg du behöver just för att komma in på sjuksköterskeprogrammet; du kan läsa Naturkunskap 2 (och skippa fysik och kemi). Du kan också försöka komma in på Vård- och omsorgspaketet på komvux och bli då både behörig till sjuksköterskeprogrammet (med examensbevis från "VO") och till de yrkeshögskoleutbidlningar som Daniel nämner i sitt svar.

    Hej igen,

    vi fick nu svar från Skolverkets Upplysningstjänst, var god läs nedan - skolverkets svar i sin helhet:

    Att ”gå om” ett år i gymnasieskolan samt byte av studieväg är två olika saker.
    Det finns ingen rättighet att som elev gå om en helt år eller läsa om kurser som man redan är godkänd på. Detta för att gymnasieskolan inte har årskurser på samma sätt som grundskolan. Lagen formulerar en rätt för eleven att gå om kurs, inte en skyldighet. En elev har dock alltid rätt att läsa om de kurser som han eller hon har fått F i.

    För att ta bort ett ämne behövs beslut om individuellt anpassat program (alternativt reducerat program). Det är rektorn som får ta ställning till om detta är möjligt, men om det görs byts kursen ifråga ut mot någon annan kurs. Detta blir dock inte aktuellt i detta fall då beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.

    En gymnasieutbildning är tänkt att läsas under tre års tid och elever som är i behov av stöd ska få det under utbildningens gång. Däremot kan en elev som får problem med studierna under gymnasietiden behöva förlänga studietiden. 

    Om en elev som läser ett nationellt program och önskar byta studieväg till nästa termin, har eleven möjlighet att byta studieväg förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven för den aktuella studievägen eleven önskar byta till. Om en elev byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, eleven gå om kurser som han eller hon tidigare fått lägst betyget E på.

    Eleven kan byta till ett annat nationellt program även om eleven hunnit fylla 20, om eleven uppfyller behörighetskraven för den studievägen. Det är huvudmannen för utbildningen som kan besluta att eleven ska få byta studieväg. Det handlar då om att eleven byter studieväg och påbörjar ett annat program men inte att eleven börjar om sina studier på det programmet.

    Källor:

    Utbildningens längd: 16 kap. 15 § skollagen 
    Förlängd undervisning: 9 kap. 7§ gymnasieförordningen

    Byte av studieväg: 7 kap. 9 § gymnasieförordningen 
    Extra anpassningar och särskilt stöd: 3 kap. 5 a-6 § skollagen

    Individuellt anpassat program: 9 kap. 4 § gymnasieförordningen

    Regelverk: https://www.skolverket.se/lag 
    Förlängd undervisning: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/smafaq/gymnasieskola-och-motsvarande

    Med vänlig hälsning

    Skolverkets upplysningstjänst 

    Frågor och svar taggade med 'diagnoser' (7 st.)

    • Wernah

      Vilka alternativ har jag när jag slutar gymnasiet?

      Hej, jag är 18 år och går mitt sista år på skolan där jag läser in grundskoleämnen. Jag läser även programmering 1. Jag undrar vilka alternativ/val jag har efter jag har slutat skolan? Jag är väldigt intresserad i programmering och har diagnoserna Autism och ADHD.

      Milla : : Hej!Yrken inom DATA/IT är i Sverige, för det mesta, icke-reglerade; det betyder att hen som anställer (arbetsgivare) får fritt bestämma vem hen anställer (med vilken utbildning... Läs hela svaret
    • Ella

      Förlängd gymnasietid?

      Jag vill väldigt gärna gå naturprogrammet för jag älskar NO-ämnena, men är rädd för att det ska bli för stressigt och att jag inte klarar av det. Har sett att man kan gå gymnasiet på 4 år istället för tre om man...

      Julia: : Hej Ella,Information om Förlängd undervisning på gymnasieskolan finns att läsa på skolverkets webbplats. Den ges i ganska "allmänna formuleringar" och jag kan inte se att det står... Läs hela svaret
    • Emma

      Kom inte in på högskola, vad gör jag nu?

      Hej, jag tog studenten i våras och sökte sen till olika högskolor men kom inte in på någon av dem. Så nu har jag ingen aning om vad jag ska göra, jag vill fortfarande plugga vidare. MEN hur gör jag för att öka min chans att komma in...

      Milla : : Hej Emma!Du nämner dyslexi och ADHD och då tänker jag på att det kanske inte alla yrken och inte alla högre studier som passar dig så bra. När man läser på... Läs hela svaret
    • Hemlig

      examen med diagnos?

      min skola låter ej elever med 250p F ta examen men om man har diagnoser, gäller det samma?

      Julia: : Hej,man kan inte ha F i vilken kurs som helst. Vissa kurser är man tvungen ha godkända betyg i, t.ex i gymnasiearbete, svenska 1, engelska 5 och matematik 1 - sedan beroende på vilket program eleven läser på,... Läs hela svaret
    • Cecilia

      Ge omdöme i svenska språket och stöd?

      Jag skulle vilja ha hjälp med svenska språket i skriftligt t.ex. i uppsatser & rubriker och muntlig t.ex. uttala svenska språket rätt och att förklara i ord. Det mesta jag behöver hjälp med är den skriftliga delen för uppsatser. Jag har ADD och Autism som diagnos, dvs att jag har väldans svårt...

      Julia: : Hej Cecilia,väldigt tråkigt att du upplever att du inte får den hjälpen och det stödet som du behöver.Om du redan har läst 3 år på ett nationellt program på... Läs hela svaret
    • Hanna

      Vad är skillnaden mellan en psykolog och socionom?

      Hej, Jag har länge funderat på vad skillnaden är mellan psykolog och socionom? Har inte båda samma arbetsuppgifter, framförallt i rådgivning? Vad gör en socionom om den jobbar i barnhem (som jag nu fått veta är vanlig arbetsplats för dem)...

      Mikael: : Hej Hanna,eng.7 ger 1.0 meritpoäng; matte 3 ger 0.5 meritpoäng, om det till "din utbildning" krävs endast matte 2, ej högre matte. Men betygen i eng7 och matte3 kommer också... Läs hela svaret
    • Stephanie

      Hänsyn under högskoleprovet?

      Jag har Aspergers syndrom, ADD, övertrötthet (20min från narkolepsi), och PTSD. Har jag rätt till hjälp under högskoleprovet? ex skriv hjälp, mindre grupp, assistent, längre tid etc. Vad är mina rättigheter/möjlighet?

      Julia: : Hej Stephanie, så vitt jag vet finns anpassade högskoleprovet för synskadade och för personer med dyslexi. Några andra anpassningar av HP känner jag tyvärr inte till. Jag ska kika runt och... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga