Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31956 frågor besvarade.
studera till läkare utomlands?
2 Svar
Hej Felicia,
Om vi börjar från... "slutet" :) dvs att få jobba som Läkare! Vill du jobba i Sverige eller i ett annat land? Det är ganska viktigt att veta.
Det är nämligen bättre att gå läkarutbildning i det landet man vill arbeta som läkare. Och det är bättre att gå gymnasial utbildning i det landet man vill läsa till läkare.
Jag kommer att utöka mitt svar till dig inom kort.
Hälsningar
Mikael SYV
Inom populära yrken som t.ex Iäkare uppstår det konkurrens om utbiIdningsplatser. Konkurrera kan man med betyg och med resultatet av Högskoleprovet. Sedan finns det också ibland att söka till Alternativt urval>>, som t.ex Karolinska Institutet brukar ha. Men det är frivilligt för högskolor/universitet ha "alternativt urval" och det vi därför inte om ngt. annat sätt än på betyg & på högskolprovet>> kommer att finnas...
Dina intressen och yrkesval kan också ändras "på vägen". Det kan hända att du om ett par år kommer på att du vill bli Hälsoutveckare>>, Musikterapeut>> eller Perfusionist>>
Om du även mot slutet av gymnasiet är fast beslutet av att bli läkare, kan du komma in genom resultatet av högskoleprovet (om man är duktig, borde man få högt på HP, är tanken).
I Sverige är Läkare ett av de så kallade legitimationsyrken>> men så behöver det inte vara i andra länder. Varje land kan sjäva bestämma "hur de vill ha sina läkare"... :)
Att man i Sverige behöver legitimation, gör att läkare med utländsk utbildning kan inte bara räkna med att få jobba som läkare i Sverige. Socialstyrelsen tittar på deras utbildning och kan bestämma att de behöver komplettera på olika sätt - med kurser och/eller med praktik. Hur mycket man behöver komplettera, vet man först när man fick beslut från Socialstyrelsen. Det är alltid en viss "risk" att gå utbildning utomlands om det handlar om ett legitimationsyrke.
Ett annat "problem" är att du kan inte utomlands läsa med undervisningsspråk Svenska, man läser ofta på engelska, som inte är modersmål för dig, och det är därför svårare att läsa. Det är kanske lättare att komma in utomlands, men svårare att läsa och sedan uppstår det fördröjningar och problem när man ansöker om legitimationen i Sverige.
Vill man läsa på eftergymnasial nivå utomlands, rekommenderar vi i första hand IB-programmet. Studier på IB är svårare än på Naturvetenskapsprogrammet och det av 2 anledningar: undervisningsspråk Engelska + att man läser tuffare kurser än på NA, bl a matte på IB är mer omfattande och svårare än på NA.
Å andra sidan, finns det fördelar med IB och också det på flera sätt: undervisningsspråk engelska förbereder för studier på engelska i framtiden; tuffare kurser förbereder också till svårare studier + personal (bl a SYV) på IB kan hjälpa till med ansökan till utländska universitet.
Du har fortfarande mycket tid kvar innan du ska väIja till gymnasiet. Det är bra att du är ute i god tid.
Men just nu tycker jag att du kan kika på många olika yrken på www.framtid.se och se m du eventuellt kan "bredda dig" lite och inte endast sikta på Läkare, utan att du kan tänka även på andra alternativ, andra yrken. T.ex om du vill jobba med att ta fram nya läkemedel, kanske yrken som Kemist>> eller BMA>> kan bli av intresse för dig!
Läs så mycket matte du kan. För repetition och självstudier rekommenderar vi www.matteboken.se
Om det är så att du vet att du vill jobba inom Vården (förhoppningsvis kan du bli Läkare, men annars med ngt. annat med inom Hälsa- och sjukvård) - då är det kanske bäst att gå VO-programmet>> VO ger stor valmöjlighet och många dörrar öppnas: t.ex kan man jobba ett år efter gymnasiet och komplettera på komvux sen. Man kan bli Specialistundersköterska, Tandsköterska eller Medicinsk sekreterare på en yrkeshögskola. Man kan på VO bli behörig till Sjuksköterskeprogrammet, och direkt efter gymnasiet komma in på utbildning till Sjuksköterska, och senare utbilda sig till Specialistsjuksköterska eller till Barnmorska, t.ex...många olika möjligheter öppnas via VO. Och det är ingenting som säger att man ej kan bli läkare efter VO. Under studier på VO ingår det minst 15 veckor praktik och man får testa jobba inom vården och se om det verkligen passar dig. Om man läser som lärling>>, är man på arbetsplatsen ganska mycket och dessutom har rätt till lärlingsersättning (man får nästan dubbla sin "inkomst" under gymnasietiden) + att man kan få sommarjobb och extrajobb redan på gymnasiet. På så sätt skaffar man sig arbetslivserfarenhet + inkomst. Och läkare kan man fortfarande bli... sen. :)
Hej Felicia,
om du är intresserad av vård och omsorg, att jobba mer människors hälsa - då är Vård- och omsorgsprogrammet ett mycket bra val. Det är inte alls omöjligt att på sikt bli även läkare efter vård- och omsorgsprogrammet. Men du kommer också att ha många andra alternativ - både på kort och på lång sikt.
Jag tycker du kan boka en "prova-på dag" både på Naturvetenskapsprogrammet & på Vård- och omsorgsprogrammet och sedan kan du jämföra hur det kändes att gå på de två programmen.
Som tur är, så finns det många andra spännande yrken inom hälsa- och sjukvård, än bara läkare. Man kan bli dietist, audionom, fysioterapeut eller specialistsjuksköterska alternativt röntgensjuksköterska eller skolsköterska, bara för att ta några exempel.
Alla som vill bli läkare, blir tyvärr inte det. Jag vet inte om just du kan bli läkare. Det är mycket möjligt att du kan bli det. Vägen är dock mycket lång och man måste vara duktig, målmedveten, ha tålamod och vara envis men även realistisk: om det visar sig att det inte går så bra på vägen mot läkaryrket är det bra att kunna tänka om och välja en annan väg och ett annat yrke.
Hoppas mitt svar blir på något sätt till hjälp för dig!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'högskolekurs' (7 st.)
-
Hur många dagar i veckan har man lektion?
Hej, Hur många dagar i veckan brukar man ha lektion om man läser en 7.5 högskolekurs? Det gäller om Distanslektion på halvfart.
Hej, kan tyvärr inte svara på din fråga. Läser man en högskolekurs på halvfart, ska man ägna cirka 20 timmar i veckan för sina studier och detta inklusive lektionstid,... Läs hela svaret -
Får jag poäng för kursen affärsjuridik i högskola?
jag har läst affärjuridik i gymnasiet får jag ändå påäng om jag löser samma kurs igen i högskola
Hej Sara,även om kurer på gymnasiet och på högskolenivå kan ha samma namn, så har de inte samma innehåll. Högskole/universitetskurserna ligger på... Läs hela svaret -
Omregistrera sig på gamla kurser pga spärr?
Hej, Om man blivit spärrad på universitetet pga en tenta finns det då möjlighet att omregistrera sig på den kursen man inte klarat av? Detta för att kunna börja nästa termin, då ett studieuppehåll inte ger garanterad plats?
Hej Donna,du måste få svar på den institutionen där kursen ges. Vi på FRåGA SYV kan inte svara på den typen av frågor, bl.a pga det kan vara olika på olika... Läs hela svaret -
Ändras mitt meritvärde?
Hej! Jag undrar om mitt meritvärde kommer att ändras om jag läser naturkunskap 2 på komvux? Jag har tidigare bara läst naturkunskap 1. Kommer den att räknas med om jag söker till en utbildningen där jag inte behöver den kursen? Jag läser nu även en kurs på universitet kommer den kursen att...
hej Alexandra, jag gissar på att du har Examensbevis från gymnasiet. Om du inte behöver naturkunskap 2 (dvs om inte den kursen ingår i Särskild behörighet till den utbildning på... Läs hela svaret -
Påverkas min urvalsgrupp om jag har tidigare hp?
Hej hej! Jag har sökt en fristående högskolekurs inom grafisk design på 7,5 hp till våren, mest för att prova på det "på skoj" (men också lära mig mer inom det, såklart). Jag vill sedan börja studera ett program till hösten 2017, troligtvis civilingenjör i maskinteknik. Jag undrar därför...
Hejsan, Brendan gav dig rätt svar (se kommentarer till din fråga). I det fallet som du beskriver påverkar inte dina studier på en högskolekurs - dina möjligheter att... Läs hela svaret -
Urvalsgrupp efter Teknisk Basår?
Hej! Jag har läst Teknisk Basår år 2015 på KTH Campus i Stockholm. Jag har gamla betygssystemet (G, VG, MVG). Vilken urvalsgrupp hamnar jag i efter det? Då mina betyg under basåret inte är de bästa skulle ju det optimala vara att betygen under basåret inte påverkar mitt...
Hej Sophie! betygen i de kurser som du läste på högskola, påverkar inte ditt meritvärde (som räknas ut på dina gymnasiala betyg). Dock prövas du i BII (kompletteringsgruppen), eftersom du kompletterade för behörighet efter gymnasiet. -
Vad betyder områdesbehörighet 5/A5 ?
Jag skulle vilja söka in till vissa högskolekurser, enskilda och då står det på fliken förkunskapskrav områdesbehörighet 5/A5 inom parantes men jag har ingen aning om vad det betyder, kan någon hjälpa mig?
Hejsan, här får du en länk till alla områdesbehörigheter - så kan du lättare utläsa vilka förkunskaper du behöver. Eftersom du har betyg från gamla gymnasiesystemet så ska du kolla under områdesbehörigheter som inte har... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga