Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32109 frågor besvarade.
Tips på frågeställningar?
4 Svar
Ordet "terror" kommer från latin och betydet "rädsla, fruktan" och definitionen av Terrorism som fenomen är att "skapa skräck för att uppnå ideologiska mål".
Undet Franska revolutionen år 1789 fick begreppet sina "rötter" och bred etablering samt kom in (som låneord) i många andra språk.
Vill du skriva om Terrorismens historia? eller om nutiden?
Terror har historiskt använts som metod i politisk kamp både av höger- och vänsterextremister.
Terrorismens historia - hur och när "det hela" började... - kan man t.ex inrikta sitt gymnasiearbete på.
Nätverkens byggande inom terrorism - hur funkar rekrytering av nya "medlemmar"? - kan man också skriva gymnasiearbete om.
Annars kan man välja ett visst land och/eller ett visst "åratal" - som t.ex:
"Terrorism efter år 2000 i USA" - och beskriva vad som hände under den perioden i just det landet och analysera varför det hände, samt uppge vilka slutsatser som drogs och vilka åtgärder som föreslogs och kom till stånd för att bekämpa terrorism.
Terrorism i ett psykologiskt perspektiv - kan man skriva om.
Terrorism: självmordsuppdrag - hur tänker man som är beredd att ge sitt liv för ... vad?
***
Ovan finner du lite "lösa tankar" kring ämnet. Kika också gärna på www.framtid.se/yrke/terrorexpert och om du vill kan du kanske skriva om yrken som "jobbar med..." eller snarare mot terrorism.
Man kan också inrikta sitt gymnasiearbete på "Rekryterare" och deras metoder, dvs personer som rekryterar till terrornätverk - hur gör de?
Här kommer några tankar kring frågeställningar från en psykolog:
- Kan vem som helst radikaliseras?
- Vilka skydds- och riskfaktorer (sociala, demografiska, psykologiska) gör att vissa är mer utsatta än andra?
- Politisk och religiös terrorism - likheter och skillnader?
Det kan också vara intressant att rikta in sig på en terrorgrupp och skriva om gruppens ideologi och historik. Förslag på grupper att analyser är: Islamiska staten, FARC gerillan, Jabhat Al-Nusrah, Boko haram eller the Order.
Vi fick svar från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet som lyder:
Man kan t ex skriva sina gymnasiearbeten om något mål eller delmål till de Globala Hållbarhetsmålen,
och med vilka styrmedel man ska kunna lösa någon av alla de olika utmaningarna.
http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/
http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/julkalender
Hej!
Vi har nu fått svar från en sakkunnig i det aktuella ämnet. Hen föreslår några frågeställningar som du eventuellt kan använda:
1. Vilka samband finns mellan organiserad brottslighet och terrorism som våldsyttring?
2. Hur har terrorism definierats över tid? Finns det skillnader före/efter 11/9-2001?
3. Kan vissa definitioner av terrorism vara kontraproduktiva genom att faktiskt ge näring åt terroristorganisationer?
4. Vilka konsekvenser har kriget mot terrorn haft? Har terrorismen minskat sedan 11/9-2001?
5. Hur skiljer sig olika terroristorganisationer (Irgun/Etzel, Daesh/ISIL, Hamas, Boko Haram, ETA, IRA, Aum Shinrikyo, PKK, etc.) åt?
6. Hur kommer det sig att vissa terroristorganisationer (Hamas, Hezbollah) har ett stort folkligt stöd i områden som de verkar i?
*********************
OBS! du måste få temat för ditt gymnasiearbete godkänt av din handledare för gymnasiearbete på din gymnasieskola. I annat fall riskerar du att få underkänt i kursen och utan godkänt betyg i gymnasiearbete uppfyller man inte kraven för examensbevis.
En av de sakkunniga som vi har tillfrågat, svarar så här:
Nationella samordnaren arbetar för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (VBE), vilket inte är samma sak som terrorism. VBE är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Våldet kan innefatta terrorism, men inte nödvändigtvis.
Terror, å andra sidan, är alltså en särskild taktik/metod för att uppnå ett politiskt eller ideologiskt mål. Det finns ingen entydig definition på terrorism, men ofta innefattar det attacker mot civila mål eller ”icke-stridande” i kombination med ett politiskt syfte. Vissa går så långt som Rosalyn Higgins, f.d. domare i internationella brottmålsdomstolen, och menar att terrorism är endast ett sätt att beskriva aktiviteter man generellt inte tycker om eller godkänner. Hur terrorism definieras och vad som klassas som terrorism är med andra ord högst politiskt och inom forskningen flitigt omdebatterat.
Mot den bakgrunden faller terrorism inte riktigt inom ramen för Nationella samordnarens ansvarsområden. Det är Säkerhetspolisen som ansvarar för att förhindra och avvärja terrorattacker i Sverige, och samverkar med Nationella Operativa Avdelningen (NOA), Samverkansrådet mot terrorism, och Nationellt Centrum för Terrorhotsbedömning (NCT).
Vidare läsning och kontakt:
- Säkerhetspolisens hemsida
- Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
- Försvarshögskolan (FHS) – har ett Centrum för Asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) där bl.a. Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp är verksamma
- Hamdi Hassan är sakkunnig expert på Utrikesdepartementet
- Justitiedepartementet ansvarar för Sveriges strategi mot terrorism
- Radicalisation Awareness Network (RAN) finns på EU-nivå och har oerhört mycket information
- Även Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) kan ha intressant läsning.
Avdelningschef på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor hälsar följande:
"Vår myndighet funderar en hel del kring vad samhället kan göra för att förebygga att unga personer känner sig attraherade av de (förenklade) budskap och "sanningar" som de olika formerna av våldsbejakande extremism står för. Vi har tagit fram material på det temat, men det finns också andra, både i Sverige och utomlands, som har kompletterande kunskap och perspektiv. (Förutom vårt material skulle jag rekommendera att ni länkar till nationella samordnaren mot våldsbejakande extremisms hemsida.) Utifrån detta skulle exempel på frågor att utgå från kunna vara:
Vad gör staten och kommuner för att förebygga våldsbejakande extremism?
Varför attraheras vissa personer av våldsbejakande extremism?
Hur kan kommuner göra för att involvera unga i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism?
Vad finns det för likheter och skillnader i hur länder i Europa försöker förebygga terrorism? Varför finns dessa olikheter?
Hur kan kommuner involvera civilsamhället i arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism?
Vad kan EU göra för att förebygga våldsbejakande extremism?
På vilket sätt hotas vårt samhälle av terrorism?
Till sist:
Jämför två kommuners arbete med att förebygga våldsbejakande extremism utifrån hur de involverar unga och/eller civilsamhället.
Med förhoppning om att frågorna kan tjäna som inspiration!"
Hej! Ännu ett förslag som förhoppningsvis kan vara till någon sort hjälp för dig:
att du tittar på den nationella samordnaren mot extermism hemsida, där finns mycket information som kan ge uppslag till några idéer och teman för gymnasiearbete tror jag. https://www.google.se/#q=nationella+samordnaren+mot+v%C3%A5ldsbejakande+extremism
Förra året tog Socialstyrelsen fram ett stödmaterial riktat till Socialtjänsten som kan vara bra att titta på och som eventuellt kan ge upphov till några idéer:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-5-2
Frågor och svar taggade med 'högskolekurs' (7 st.)
-
Hur många dagar i veckan har man lektion?
Hej, Hur många dagar i veckan brukar man ha lektion om man läser en 7.5 högskolekurs? Det gäller om Distanslektion på halvfart.
Hej, kan tyvärr inte svara på din fråga. Läser man en högskolekurs på halvfart, ska man ägna cirka 20 timmar i veckan för sina studier och detta inklusive lektionstid,... Läs hela svaret -
Får jag poäng för kursen affärsjuridik i högskola?
jag har läst affärjuridik i gymnasiet får jag ändå påäng om jag löser samma kurs igen i högskola
Hej Sara,även om kurer på gymnasiet och på högskolenivå kan ha samma namn, så har de inte samma innehåll. Högskole/universitetskurserna ligger på... Läs hela svaret -
Omregistrera sig på gamla kurser pga spärr?
Hej, Om man blivit spärrad på universitetet pga en tenta finns det då möjlighet att omregistrera sig på den kursen man inte klarat av? Detta för att kunna börja nästa termin, då ett studieuppehåll inte ger garanterad plats?
Hej Donna,du måste få svar på den institutionen där kursen ges. Vi på FRåGA SYV kan inte svara på den typen av frågor, bl.a pga det kan vara olika på olika... Läs hela svaret -
Ändras mitt meritvärde?
Hej! Jag undrar om mitt meritvärde kommer att ändras om jag läser naturkunskap 2 på komvux? Jag har tidigare bara läst naturkunskap 1. Kommer den att räknas med om jag söker till en utbildningen där jag inte behöver den kursen? Jag läser nu även en kurs på universitet kommer den kursen att...
hej Alexandra, jag gissar på att du har Examensbevis från gymnasiet. Om du inte behöver naturkunskap 2 (dvs om inte den kursen ingår i Särskild behörighet till den utbildning på... Läs hela svaret -
Påverkas min urvalsgrupp om jag har tidigare hp?
Hej hej! Jag har sökt en fristående högskolekurs inom grafisk design på 7,5 hp till våren, mest för att prova på det "på skoj" (men också lära mig mer inom det, såklart). Jag vill sedan börja studera ett program till hösten 2017, troligtvis civilingenjör i maskinteknik. Jag undrar därför...
Hejsan, Brendan gav dig rätt svar (se kommentarer till din fråga). I det fallet som du beskriver påverkar inte dina studier på en högskolekurs - dina möjligheter att... Läs hela svaret -
Urvalsgrupp efter Teknisk Basår?
Hej! Jag har läst Teknisk Basår år 2015 på KTH Campus i Stockholm. Jag har gamla betygssystemet (G, VG, MVG). Vilken urvalsgrupp hamnar jag i efter det? Då mina betyg under basåret inte är de bästa skulle ju det optimala vara att betygen under basåret inte påverkar mitt...
Hej Sophie! betygen i de kurser som du läste på högskola, påverkar inte ditt meritvärde (som räknas ut på dina gymnasiala betyg). Dock prövas du i BII (kompletteringsgruppen), eftersom du kompletterade för behörighet efter gymnasiet. -
Vad betyder områdesbehörighet 5/A5 ?
Jag skulle vilja söka in till vissa högskolekurser, enskilda och då står det på fliken förkunskapskrav områdesbehörighet 5/A5 inom parantes men jag har ingen aning om vad det betyder, kan någon hjälpa mig?
Hejsan, här får du en länk till alla områdesbehörigheter - så kan du lättare utläsa vilka förkunskaper du behöver. Eftersom du har betyg från gamla gymnasiesystemet så ska du kolla under områdesbehörigheter som inte har... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga