Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32132 frågor besvarade.
Utbildning med lite lägre intagningspoäng?
8Poäng
Simon
Hej!
Jag vill verkligen börja studera igen till hösten men är tyvärr väldigt begränsad till mina betyg och högskoleprovsresultat.
Har ett HP på 0.65 och ett meritvärde på endast 13.5.
Har läst bla. upp till Eng B, Sv B och Ma B.
Kan verkligen se mig själv jobba med de mesta förutom med barn/ungdomar.
Tycker det är intressant med teknik, samhällsfrågor, entreprenörskap och "människofrågor"(personal & arbetsliv etc.)
Kan de finnas nån möjlighet att komma in på en utbildning på en Högskola med nått av dessa som inriktning?
Kollar dagligen på studera.nu men finns så mycket som man inte vet så mycket om.
Var jag studerar är inte viktigt alls.
Skulle vara super med lite tips och vägledning.
Måste finnas nått väll?
Hej Simon,
jag vill börja med det viktigaste först - Har du fått ett Slutbetyg från gymnasiet? (eller ett Samlat betygsdokument)? Varför jag tycker det är så viktigt? Jo, för att i fall du inte fick ut ett Slutbetyg - då är det bråttom. Den möjligheten försvinner i slutet av juni i år och senare kan man enbart läsa mot Gymnasieexamen vilket ställer högre krav.
Första fråga är: har du Grundläggande behörighet till högskolestudier? För att ha det måste du ha Slutbetyg (eller gymnasieexamen) med minst 90% poängen godkända.
Nästa fråga är - Särskild behörighet (olika krav för olika utbildningar).
Och i tredje hand kommer det frågan om Konkurrens - man kan konkurrera med betyg och/eller med resultatet av Högskoleprovet.
Råder dig göra om Högskoleprovet. Man brukar få högre resultat för varje nästa gång man gör HP (upp till femte gång).
Det är bra att du tittar på www.studera.nu - där alla högskoleutbildningar finns. En bra idé kan vara att titta även på separata Kurser (och inte bara program). Det är många gånger lättare att komma in på en enskild kURS. Sedan kan man bygga upp sin utbildning av separata kurser.
Ett annat alternativ är - yrkeshögskola. Hela utbudet finns på www.yhguiden.se
Det är bra att du är flexibel i fråga om utbildningsort, då har du fler alternativ.
Jag vill lägga ett gott ord för Yrkeshögskola: det är generösare behörighetskrav (och man kan ev. komma in även som obehörig); det är minst 25% LIA, lärande i arbete (praktik) och det är väldigt goda resultat i % av f d studerande som får jobb (mellan 85 och 90%) efter en yrkeshögskoleutbildning.
Jag råder dig titta in på www.yhguiden.se - just nu finns det 675 utbildningar där med start höstterminen 2015. Jag hoppas du hittar några utbildningar som du vill söka till.
Det är oberoende av varandra antagning till högskola & till en yrkeshögskola - du kan därför söka till både och - och välja sedan bland alla de alternativ som du kommer in på.
Du kan komma in på en högskoleutbildning och flera yrkeshögskoleutbildningar samtidigt.
Du är välkommen att höra av dig när du har tittat igenom utbudet av yrkeshögskoleutbildningar och glöm inte att se vad din utbildningsdokument heter - Slutbetyg eller Samlat betygsdokument (jag vill få fram om du har Grundläggande behörighet till högskolestudier).
På det sättet - att vara "låst till ett yrke" så är det ingen skillnad mot högskoleutbildningar, tycker jag.
T.ex. LÄKARE - är ju väldigt låst till att jobba som just läkare *L* :-)
Och Studie- & yrkesvägledare (som är en 3 årig högskoleutbildning) är ju också ganska "låst" till vägledning. Dock känner jag till några SYV som jobbar som Rektorer på skolorna och några andra som jobbar som utredare på försäkringskassan.
På högskolan kan man läsa separata kurser - t.ex. "Genusvetenskap" eller "Internationella relationer" som inte leder till något yrke direkt. Sedan söker man andra kurser och ser vart det "bär"... kanske går det att sätta ihop Kandidatexamen av dem. Med kandidatexamen kan man söka vidare utbildningar - t.ex. doktorandtjänst för att kunna forska eller söka jobb - men frågan är "vilket jobb skall man söka"? Det är upp till arbetsgivaren att välja vem hen vill anställa och det är inte många tjänster som beskrivs så här - "någon form av eftergymnasial utbildning", utan man söker Programmerare eller Lärare i Matematik, Svenska och Engelska.
En helt annan väg att gå är att Starta eget och bli sin egen arbetsgivare, läs t.ex. på http://www.framtid.se/profession/egen-foretagare/ och http://www.framtid.se/starta-eget-tips-fran-bazaren/
Hej Simon,
min rekommendation är att du gör högskoleprovet (som är en extra chans att komma in på en högskoleutbildning om inte betygen räcker). Du kan också genom prövningar eller genom att läsa kurser t.ex. kurser för Meritpoäng http://www.gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng-meritkurser-omradeskurser
höja dina betyg.
Med det sagt - så går vi vidare till din fråga på vilka högskoleutbildningar som det är lägre antagningsgräns och det är svårt att svara på det - då det inte finns någon (i alla fall för oss känt) sammanställning av utbildningar utifrån höga/låga antagningspoäng. Erfarenhetsmässigt vet vi att många lärarutbildningar är det ganska lätt att komma in på - bara man är behörig, så kommer man i princip in och även svåra tekniska utbildningar på t.ex. Chalmers Tekniska högskola - är det inte alls svårt att komma in på men det som händer sedan är att det är väldigt många studenter som inte blir färdiga med sina studier på Chalmers, eftersom det går fort, det krävs att vara mycket duktig eller plugga dygnet runt - och gör man inte det, hänger man inte med och "kör fast" redan innan första terminen är slut. Det kan bli många omtentor, byta program, tyvärr så blir det ofta problem med studiemedel också - att man blir återbetalningsskyldig till CSN och resultatet kan bli att man har skulder, ingen utbildning och känner att man har spenderat tid och krafter utan så mycket nytta... det är "worst case scenario" - givetvis. Jag vill inte skrämmas! *L* :-)
Jag vill bara berätta om att KOMMA IN på en högskoleutbilding är bara början. Det är väldigt stor skillnad på att läsa på gymnasiet och på högskolan. Som sagt, går det fort på högskolan; man förväntas ta väldigt stort ansvar: ingen kollar närvaro - man kan i princip skolka hela terminen om man vill men sedan blir det tentor och för att klara dem, inser man att man borde ha pluggat mycket hårt från "dag ett".
Hela utbudet av högskole/universitets utbildningar finns på www.studera.nu. Sök & jämför utbildning - väljer du i Menyn och där kan du sortera på ort, form(distans t.ex.) - kurser/program och du kan öppna "+" och där dyker det upp bl a ANTAGNINGSSTATISTIK med små röda bokstäver på en av raderna.
Det gäller alltså leta runt och titta på varje utbildning separat - vad det var för antagningspoäng vid förra antagningen.
Man kan lika gärna söka 20 alternativ (som är max vid ansökan till högskolan) och hoppas att man kommer in någonstans av de 20 alternativen.
Du kan testa kontakta Antagning.se med frågan om de har en lista på de högskoleutbildningar som hade lägst antagningspoäng (eller dem, som hade tomma platser - t.ex. dvs om man var behörig, då kom man in och ännu fler skulle få plats, men det fanns inga att ta in för det var få som sökte...).
Att det var så förra gången betyder inte att det blir så nästa gång.
Så - din fråga är i princip omöjlig att besvara med någon större säkerhet.
Som jag redan skrev ovan, är det - tyvärr - alldeles för lätt att komma in på många av lärarutbildningar.
SAMMANFATTNING:
1. leta på www.studera.nu efter passande högskoleutbildningar
2. kontakta Antagning.se
3. chansa och sök 20 alternativ nu - mellan 15 mars och 15 april
4. läs upp dina betyg på komvux
5. gör högskoleprovet nästa gång du får chansen
Frågor och svar taggade med 'påverkan på jämförelsetal' (9 st.)
Hej!
Jag har läst gymnasie- och komvuxkurser om 2350 poäng och är behörig för högskola. Om jag vill höja mitt jämförelsetal kan jag läsa en ny 100-poängs kurs och få exempelvis A i den.
När jag räknar på det mitt nya jämförelsetal då, utgår jag från snittet av mina 2450 poäng - eller - kan...
Milla : :
Hej Johan,svaret är tyvärr Nej, det går inte att göra tilläggskomplettering, alltså att räkna in en ny kurs som inte finns i ditt slutbetyg i andra fall än om... Läs hela svaret
Hej!
Jag läser ett 4e år på gymnasiet och kommer att ha läst över 2500 kurspoäng vid årets slut. Inkluderas alla kurser i meritvärdet? Eller finns det någon viss mängd poäng man räknar ihop av sina bästa betyg?
Det fjärde året läser jag till en gymnasieexamen men har även utökat min...
Julia: :
Hej!Det är tyvärr rätt komplicerat men jag ska försöka förklara så tydligt som möjligt.Examensbevis från gymnasieskolan inkluderar oftast inga U-kurser (utökade... Läs hela svaret
Hej! Har förstått att Handelshögskolan inte använder sig av meritpoäng i ansökningar. Min fråga är dock om jag kan använda kurserna från mina meritpoäng (som jag har höga betyg i) och byta bort kurser som jag har sämre betyg i.
På hemsidan står det "Tänk på att vi inte tillämpar meritpoäng...
Mikael: :
Om du redan fått ut examensbevis då är det en situation men annars är det en annorlunda situation. Om du ännu inte fått ut examensbevis kan du kanske påverka hur ditt examensbevis... Läs hela svaret
Hej! Jag har en fundering. En av kraven för att bli antagen till läkarprogrammet är att man har både grundläggande behörighet och godkända betyg i Kemi2, Fysik 2, biologi 2 och Matte 4. Jag har läst samhällsvetenskap och gick ut med giltigt...
Anna: :
Hejsan,du behöver ha godkända betyg i kurser i kemi, biologi och fysik på nivå 2 och i matematik 4. Hur du skaffar de betygen är upp till dig.Vill du läsa på komvux, så kommer... Läs hela svaret
Hej,
Jag undrar om utökade kurser på gymnasiet räknas med i betyget om det är
en meritgivande kurs. Mer specifikt läste jag kursen spanska 4 som utökad kurs, och fick ett högt betyg som jag gärna vill skall räknas med i mitt jämförelsetal. Kommer kursens betyg att räknas in i...
Anna: :
Ja, betyg i kurser som ger meritpoäng för dig med Examensbevis, räknas in i ditt jämförelsetal, även om kurser i ditt examensbevis är utökade. Du kan läsa om det på gymnasieguiden.se
Hej, det är så att jag läser ett program med de antal poäng som krävs för en gymnasieexamen, (2500 poäng). Jag skulle vilja välja till extra kurser, har redan lagt till en 100p kurs i trean, jag undrar om jag kan lägga till FLER kurser, skulle gärna vilja läsa 200 p extra. Min fråga är, är det...
Daniel: :
Hej Nadja,det är Rektor som fattar beslut om eleverna på gymnasiet får läsa extrakurser, de så kallade U-kurser (utökade). De kurser som i examensbeviset markeras som U-kurser - räknas in i... Läs hela svaret
Undrar om ett A i ett icke merit givande IV-val tex Idrott - styrketräning, ger mig ett högre jämförelse tal till att söka in på högskola än ett E i Engelska 7. Om mitt jämförelse tal redan är lågt.
Anna: :
Hej Fredrik!
Vi kan ta ett exempel. Vi säger att du har D-betyg i alla gymnasiala kurser, förutom gymnasiearbete (där man bara kan få F eller E i betyg) och förutom Idrott (styrketräning) och... Läs hela svaret
Jag har haft franska som modera språk i grundskolan men jag skulle vilja byta till tyska 1 på gymnasiet. Min fråga är då såhär: Varför ska man plugga om man ändå inte får meritpoäng för 1an och 2an av moderna språk?
Anna: :
Hej Roman!
På fyra av de högsoleförberedande programmen är det obligatoriskt att läsa Moderna språk. Och om man inte vill eller inte kan läsa Moderna språk 3, t.ex. pga... Läs hela svaret
Jag saknar ma3c och fy2 för att få behörigheten jag behöver. Frågan jag har är att ifall jag läser ett tekniskt basår på en högskola räknas det då som att jag har läst dem ämnena enskilt och kan jag ansöka till en högskola med dem ämnena?
Milla : :
Hej Daniel!
Om du får godkända betyg i gymnasiala kurser på ett naturvetenskapligt basår på högskola, så har du GODKÄNDA BETYG och har behörighet till de utbildningar där de kurserna krävs för särskild behörighet.
Du får dock... Läs hela svaret