Alice
    Hej, min dröm är att bli läkare i framtiden och tänker verkligen kämpa för att nå mitt mål.

    Om man säger att jag skulle välja natur på gymnasiet men inte få högsta betyg i alla ämnen skulle jag behöva utbyteskomplettera, hur många kurser kan jag göra det i, alla?

    Skulle jag däremot välja att gå IB skulle jag kanske behöva tilläggskomplettera för att få den kompetens som behövs för läkarprogrammet.

    Vilket alternativ är bäst för mig? Att hamna i urvalsgrupp BI eller BII?
    Har jag möjlighet att läsa upp alla betyg jag inte är nöjd med från natur?
    Hamnar jag i urvalsgrupp BI eller BII om jag utbyteskompletterar?
    Vad skulle gynna mig mest? Att utbyteskomplettera eller tilläggskomplettera?

    1 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Alice, 
    jag vill föreslå ännu ett alternativ:
    läsa på Vård- och omsorgsprogrammet >>>- och läsa kurser för grundläggande behörighet inom VO, vilket är elevernas rättighet + ofta kan man även läsa matte 2a och 3b. Med det alternativet finns det flera fördelar:
    - du får testa på vad "vård och omsorg" går ut på;
    - du läser på gymnasiet inte fyisk, kemi, biologi och kanske inte matte 4 /fast matte 4 kanske du ändå kan läsa på gymnasiet/ - men de kurser du inte läst på gymnasiet kan du läsa på komvux eller på ett naturvetenskapligt basår; 
    - det är rimligt att anta att du direkt efter VO blir behörig till sjuksköterskeprogrammet och till många andra högskoleutbildningar, ex. till arbetsterapeutprogrammet, till röntgensjukskötereksprogrammet och till många andra högskoleutbildningar;
    - på VO blir man också behörig till ett stort antal yrkeshögskoleutbildningar, ex. till 
    https://www.yhguiden.se/utbildning/yrgo-hogre-yrkesutbildning-goteborg/apotekstekniker

    https://www.yhguiden.se/utbildning/vardyrkeshogskolan/steriltekniker-shlm

    https://www.yhguiden.se/utbildning/hermods-yrkeshogskola/tandskoterska-karlskrona

    https://www.yhguiden.se/utbildning/yrkeshogskolan-i-landskrona/halso-och-vardadministrator

    och ännu en viktig sak är att du efter VO kan jobba ett tag, t.ex ett år - samtidigt som du kompletterar med kurser för Särskild behörighet, ex i kemi, fysik och biologi... eller du kan jobba ett år först och komplettera sen. Du får, alltså, uppehåll i studier, inför den långa studievägen som läkarprogrammet innebär. Läkarprogrammet är på 5.5 år + AT-tjänstgöring på minst 18 månader, ofta på upp till 24 månader. Det är alltså minst i 7 år som man läser till läkare i Sverige.

    Ang. IB inför läkarstudier
    I Sverige erbjuds läkarprogrammet endast på svenska. Studier på IB är på engelska. det är bättre att läsa på "samma språk"; dessutom så kan det blir knepigt att höja betygen från IB. IB-betyg får ej kombineras med nationella svenska betyg... för att höja betygen från IB måste man ta "retakes", göra tester/prov just på IB-gymnasiet, vilket är många ggr svårt att genomföra - av olika anledningar /både praktiska och pga i fall man inte kan skaffa sig - på egen hand - bättre kunskaper/. 

    Ang. NA programmet
    Det ingår i inriktningen "naturvetenskap" alla de kurser som krävs för behörighet till läkarprogrammet, men i fall man "endast" får gokända betyg, eller högre än E... men lägre än A-betyg, är det extremt liten chans att man kan få läsa de kurser på komvux. Detta pga komvux måste prioritera "personer med kort tidigare utbildningsbakgrund" /detta enligt Vuxenutbildningsförordningen/. I praktiken blir det så att de som ej läste kurser, kommer in och får läsa dem, men de som redan har godkända betyg - får ej plats. Man blir hänvisad till självstudier och leta var man kan göra prövning. 
    Det blir nu allt svårare att hitta var man kan göra prövningar. Först måste man alltså på sin fritid /man får inte studiemedel för självstudier/ skaffa sig bättre kunskaper bästa man kan och sedan kanske inte hittar ens var man kan göra prövningar. Vi hör fler och fler sådana berättelser - och det är inte roligt. 
    Det blir i så fall ett realistiskt alternativ - Högskoleprovet. 
    Så, det är många ggr bättre att inte ha läst fysik, kemi, biologi och högre mattekurser på gymnasiet än att ha läst dem och fått godkända, men "låga" betyg. 
    *****
    Om jag vore i "dina skor" skulle jag definitivt tänka på att söka i första hand till VO, Vård- och omsorgsprogrammet. Får du höga betyg på VO, kan du komplettera med kurser på en folkhögskola eller naturvetenskapligt basår på högskolenivå - studier som ej påverkar det meritvärde du får på gymnasiet. Så, om du ex. får alla A-betyg på VO i alla kurser + lyckas även läsa Engelska 7 och få A betyg även i den (eng 7 ger 1.0 i merit) och ännu bättre om du på VO kunde även få A betyg i Moderna språk 3 och 4 /vilket ger 1,5 i merit/ - på så sätt skulle du få absolut högsta möjliga meritvärde som är 22,5. 
    Och genom att komplettera för särskild behörighet på högskola eller på folkhögskola /kurser som ger Behörighet men ej påverkar ditt meritvärde från gymnasiet/ - skulle du söka med högsta möjliga meritvärde. 
    Engelska 7 och Moderna språk 3 och 4 kan du i och för sig läsa även på komvux, efter gymnasiet. Men du måste helst få höga betyg i de kurserna. Dock även E betyg ger meritpoäng, men högre betyg ger fler fördelar.

    Det behöver inte vara just VO, det kan vara vilket annat program som helst... ex. FT, inriktning transport, där du kan få körkort; eller NB, inriktning djur - om du gillar djur och i princip kan tänka dig jobba med djur på ngt. sätt, ex. på sikt bli Veterinär... eller vilket annat gymnasietprogram som helst. 
    *******
    Att på gymnasiet bli behörig men med lägre betyg - kan endast gynna dig om du kan få mycket högt resultat på högskoleprovet; för att i annat fall kommer du Ej på komvux för att höja dina betyg /för att du blir mycket lågt prioriterad/. Kan du sedan ej få mycket högt resultat på högskoleprovet - blir det väldigt svårt, kanske t o m omöjligt att komma in på läkarprogrammet i Sverige. 
    Vi känner till fall då folk kämpar i många år på olika sätt... vissa lyckas till slut. Andra - får satsa på andra yrken. 
    Som tur är, finns många spännande yrken inom Hälsa- och sjukvård, även förutom Läkare. 
    Kika gärna på >>/yrken/halsa-sjukvard

    • Anna : jag tycker också att det är ett bra alternativ - att söka till VO eller till ett annat program som inte är NA-programmet.

    Frågor och svar taggade med 'akademiska poäng' (7 st.)

    • Gustav

      Antagning på universitet?

      Hej! När man läser på vissa program om behörighet osv så kan det stå såhär Urval: Betyg 50% Högskoleprov 50%. Eller, Urval: Betyg 33% Akadamiska poäng 33% Högskoleprov 33%. Vad betyder detta?

      Mikael: : Hej Gustav!det med "Akademiska poäng 33%" - står endast på utbildningar på Avancerad nivå där man för behörighet behöver ha avklarade tidigare studier på... Läs hela svaret
    • Micaela

      Hur påverkas behörigheten om jag läst 7,5 högskolepoäng?

      Jag har inte så höga betyg och fick inte heller ett jättehögt resultat på högskoleprovet och kikar nu på mina chanser att läsa separata kurser istället och bygga mitt eget program. Därför undrar jag hur mina chanser att komma in...

      Mikael: : En kurs på 7,5 hp påverkar inte chanserna att komma in på en högskoleutbildning. Till utb på grundnivå konkurrerar man med meritvärde och med HP.
    • Simon

      Nya högskolepoäng trots upprepad kurs?

      Jag har sedan tidigare läst en kurs i marknadsföring på 7.5 HP. Nu har jag bytt högskoleprogram och läser en kurs i marknadsföring och organisation på 15hp. Kommer jag att få 15 poäng till för denna kursen eller bara de poäng som tillräknas organisationsmomenten?

      Anna: : Hej Simon, vi på fråga syv kan tyvärr inte svara på just din fråga. Svaret beror på om innehåll i kurser du har läst/läser - "överlappar" varandra eller... Läs hela svaret
    • emma

      Hur räknar man in hp i det slutgiltiga examensbeviset?

      Hej! Jag har gått en 30 hp kurs i engelska och en 30 hp kurs i affärsjuridik. Nu till nästa vår kommer jag att påbörja en kandidat i ekonomi, på 180 hp. Min fråga till er är, kommer mina andra 60 hp poäng räknas in i mitt slutgiltiga examensbevis, så att det kommer stå 240 hp? Eller kommer det...

      Anna: : Hej Emma,den fråga måste du ställa till studievägledningen på det lärosäte där du ska läsa Kandidatprogrammet. Jag Tror du kommer att ta ut Kandidatexamen... Läs hela svaret
    • Ruba

      Master programmet direkt efter kandidatexamen?

      Hej, jag läser termin 5 nu och beräknar klara mitt program i juni, Jag vill ansöka till master programmet i hösten direkt i april 2019, Hur kan mina poäng räknas? Jag läser receptarie och fristående kurser samtidigt och vill ansöka till master...

      Milla : : Antagningsgruppen på Umeå universitet borde kunna se vad du läser när du ansöker till masterprogrammet ... sedan kommer dina godkända akademiska poäng registreras i LADOK när kurserna är avslutade. 
    • Sofie

      Varför kan jag inte se antagningspoäng?

      Hej, Jag kollade på bland annat antagningspoängen till kursen Rättspsykologi I i Kristianstad på sidan UHR antagningsstatistik. På Rättspsykologi I kunde man se poängen, men på Rättspsykologi II stod det APGR och inga antagningspoäng. Jag förstår inte vad detta menas med? Hur sker detta urval,...

      Peter: : Hej Sofie, menar du den här utbildninen - www.hkr.se/kurs/PS1238 Urval sker genom att jämföra hur många avklarade högskolepoäng man har. Eftersom det är en fortsättningskurs,... Läs hela svaret
    • Nur

      Urval - akademiska meriter?

      Hej, Jag har tänkt noggrant och kommit på att psykologprogrammet må vara något som passar mig, men mina betyg räcker nog inte till. Jag undrar hur akademiska meriter/poäng fungerar. Jag undrar också om det finns en chans att komma in i psykologprogrammet genom att läsa en eller flera kurser...

      Mikael: : Det går tyvärr inte att använda sig av akademiska poäng, eftersom du söker på dina Gymnasiala betyg.  Om du läser några kurser ur psykologiprogrammet måste du ändå... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga