Alice
    Hej, min dröm är att bli läkare i framtiden och tänker verkligen kämpa för att nå mitt mål.

    Om man säger att jag skulle välja natur på gymnasiet men inte få högsta betyg i alla ämnen skulle jag behöva utbyteskomplettera, hur många kurser kan jag göra det i, alla?

    Skulle jag däremot välja att gå IB skulle jag kanske behöva tilläggskomplettera för att få den kompetens som behövs för läkarprogrammet.

    Vilket alternativ är bäst för mig? Att hamna i urvalsgrupp BI eller BII?
    Har jag möjlighet att läsa upp alla betyg jag inte är nöjd med från natur?
    Hamnar jag i urvalsgrupp BI eller BII om jag utbyteskompletterar?
    Vad skulle gynna mig mest? Att utbyteskomplettera eller tilläggskomplettera?

    1 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Alice, 
    jag vill föreslå ännu ett alternativ:
    läsa på Vård- och omsorgsprogrammet >>>- och läsa kurser för grundläggande behörighet inom VO, vilket är elevernas rättighet + ofta kan man även läsa matte 2a och 3b. Med det alternativet finns det flera fördelar:
    - du får testa på vad "vård och omsorg" går ut på;
    - du läser på gymnasiet inte fyisk, kemi, biologi och kanske inte matte 4 /fast matte 4 kanske du ändå kan läsa på gymnasiet/ - men de kurser du inte läst på gymnasiet kan du läsa på komvux eller på ett naturvetenskapligt basår; 
    - det är rimligt att anta att du direkt efter VO blir behörig till sjuksköterskeprogrammet och till många andra högskoleutbildningar, ex. till arbetsterapeutprogrammet, till röntgensjukskötereksprogrammet och till många andra högskoleutbildningar;
    - på VO blir man också behörig till ett stort antal yrkeshögskoleutbildningar, ex. till 
    https://www.yhguiden.se/utbildning/yrgo-hogre-yrkesutbildning-goteborg/apotekstekniker

    https://www.yhguiden.se/utbildning/vardyrkeshogskolan/steriltekniker-shlm

    https://www.yhguiden.se/utbildning/hermods-yrkeshogskola/tandskoterska-karlskrona

    https://www.yhguiden.se/utbildning/yrkeshogskolan-i-landskrona/halso-och-vardadministrator

    och ännu en viktig sak är att du efter VO kan jobba ett tag, t.ex ett år - samtidigt som du kompletterar med kurser för Särskild behörighet, ex i kemi, fysik och biologi... eller du kan jobba ett år först och komplettera sen. Du får, alltså, uppehåll i studier, inför den långa studievägen som läkarprogrammet innebär. Läkarprogrammet är på 5.5 år + AT-tjänstgöring på minst 18 månader, ofta på upp till 24 månader. Det är alltså minst i 7 år som man läser till läkare i Sverige.

    Ang. IB inför läkarstudier
    I Sverige erbjuds läkarprogrammet endast på svenska. Studier på IB är på engelska. det är bättre att läsa på "samma språk"; dessutom så kan det blir knepigt att höja betygen från IB. IB-betyg får ej kombineras med nationella svenska betyg... för att höja betygen från IB måste man ta "retakes", göra tester/prov just på IB-gymnasiet, vilket är många ggr svårt att genomföra - av olika anledningar /både praktiska och pga i fall man inte kan skaffa sig - på egen hand - bättre kunskaper/. 

    Ang. NA programmet
    Det ingår i inriktningen "naturvetenskap" alla de kurser som krävs för behörighet till läkarprogrammet, men i fall man "endast" får gokända betyg, eller högre än E... men lägre än A-betyg, är det extremt liten chans att man kan få läsa de kurser på komvux. Detta pga komvux måste prioritera "personer med kort tidigare utbildningsbakgrund" /detta enligt Vuxenutbildningsförordningen/. I praktiken blir det så att de som ej läste kurser, kommer in och får läsa dem, men de som redan har godkända betyg - får ej plats. Man blir hänvisad till självstudier och leta var man kan göra prövning. 
    Det blir nu allt svårare att hitta var man kan göra prövningar. Först måste man alltså på sin fritid /man får inte studiemedel för självstudier/ skaffa sig bättre kunskaper bästa man kan och sedan kanske inte hittar ens var man kan göra prövningar. Vi hör fler och fler sådana berättelser - och det är inte roligt. 
    Det blir i så fall ett realistiskt alternativ - Högskoleprovet. 
    Så, det är många ggr bättre att inte ha läst fysik, kemi, biologi och högre mattekurser på gymnasiet än att ha läst dem och fått godkända, men "låga" betyg. 
    *****
    Om jag vore i "dina skor" skulle jag definitivt tänka på att söka i första hand till VO, Vård- och omsorgsprogrammet. Får du höga betyg på VO, kan du komplettera med kurser på en folkhögskola eller naturvetenskapligt basår på högskolenivå - studier som ej påverkar det meritvärde du får på gymnasiet. Så, om du ex. får alla A-betyg på VO i alla kurser + lyckas även läsa Engelska 7 och få A betyg även i den (eng 7 ger 1.0 i merit) och ännu bättre om du på VO kunde även få A betyg i Moderna språk 3 och 4 /vilket ger 1,5 i merit/ - på så sätt skulle du få absolut högsta möjliga meritvärde som är 22,5. 
    Och genom att komplettera för särskild behörighet på högskola eller på folkhögskola /kurser som ger Behörighet men ej påverkar ditt meritvärde från gymnasiet/ - skulle du söka med högsta möjliga meritvärde. 
    Engelska 7 och Moderna språk 3 och 4 kan du i och för sig läsa även på komvux, efter gymnasiet. Men du måste helst få höga betyg i de kurserna. Dock även E betyg ger meritpoäng, men högre betyg ger fler fördelar.

    Det behöver inte vara just VO, det kan vara vilket annat program som helst... ex. FT, inriktning transport, där du kan få körkort; eller NB, inriktning djur - om du gillar djur och i princip kan tänka dig jobba med djur på ngt. sätt, ex. på sikt bli Veterinär... eller vilket annat gymnasietprogram som helst. 
    *******
    Att på gymnasiet bli behörig men med lägre betyg - kan endast gynna dig om du kan få mycket högt resultat på högskoleprovet; för att i annat fall kommer du Ej på komvux för att höja dina betyg /för att du blir mycket lågt prioriterad/. Kan du sedan ej få mycket högt resultat på högskoleprovet - blir det väldigt svårt, kanske t o m omöjligt att komma in på läkarprogrammet i Sverige. 
    Vi känner till fall då folk kämpar i många år på olika sätt... vissa lyckas till slut. Andra - får satsa på andra yrken. 
    Som tur är, finns många spännande yrken inom Hälsa- och sjukvård, även förutom Läkare. 
    Kika gärna på >>/yrken/halsa-sjukvard

    • Anna : jag tycker också att det är ett bra alternativ - att söka till VO eller till ett annat program som inte är NA-programmet.

    Frågor och svar taggade med 'audionom' (7 st.)

    • Sara

      Audionom programmet vid Örebro universitet (distans)?

      Hej jag är student och vill söka till Örebro universitet och söka till audionom programmet som är på distans och det står att kravet på fysiska närvaro 20 veckor, varav 15 veckor på studieorten och 5 veckor på campus Men...

      Milla : : Hej!Distansupplägget av Audionomprogrammet som ges "från Örebro Universitet" finns, vad jag kan se på följande studieorter: Örebro, Luleå, Umeå och... Läs hela svaret
    • Carl123

      Söka i urval BI med tidigare 2500 poäng trots ny kompleterad kurs?

      Hej! Jag har nu efter gymnasiet läst Naturkunskap 2 för att ha behörighet till audionomprogrammet. Jag undrar om jag trots denna kompleterade kurs kan söka med mina 2500 poäng från gymnasiet och därför ingå i urvalsgrupp BI?

      Milla : : Hejsan,svenska utbildningar som leder till yrket Audionom kräver, för särskild behörighet bland annat godkänt betyg i gymnasial kurs naturkunskap 2 (eller i kurser... Läs hela svaret
    • Fidan

      Från Audionom till Audiolog?

      Hej på denna hemsida https://www.framtid.se/yrke/audiolog står det att om man vill bli Audiolog man kan ta en akademisk examen från Audionom programmet + magister + forskning eller läsa till läkare och sen speciallisera sig inom hörseln. Jag har frågat...

      Mikael: : Hej, är du i första hand intresserad av att ha en ”titel” eller av att jobba med vissa saker, ha vissa specifika arbetsuppgifter och i så fall vilka? Det är flera olika yrkeskategorier som på... Läs hela svaret
    • Paulina

      Audionomprogrammet?

      Var kan man utbilda sig till audionom?

      Julia: : Hej Paulina!Audionomer utbildas i Sverige på Audionomprogrammet inom högskolan/universitet. Utbildningen är 3 år lång vid normal studietakt (om man läser på heltid, alltså). Var olika... Läs hela svaret
    • Martina

      Vidareutbildning audionom?

      Hej! Jag är intresserad av att läsa till audionom men är fundersam över utvecklingsmöjligheterna inom yrket. Har försökt söka på magister/master utbildningar för audionomer, men inte hittat några. Har ni några tips på program på avancerad nivå som passar audionomer? Det behöver inte vara inom...

      Anna: : Hej Martina, det tar några år att läsa till Audionom. Och utbildningsutbud förändras. De program på avancerad nivå som finns idag kanske inte finns om 3 år och tvärtom: helt nya... Läs hela svaret
    • Erik

      Dansk logopedutbildning?

      Hej, jag funderar på att läsa till logoped men i Sverige kräver det fyraåriga logopedprogrammet att man läst Naturkunskap 2, vilket jag ej har. I Danmark krävs det inte Naturkunskap 2 för att läsa det treåriga "Bachelor" i audiologopædi. För mig hade det i så fall varit "smidigast" att läsa i...

      Milla : : Hej Erik,det är Socialstyrelsen som fattar beslut om legitimation för personal inom Hälso- och sjukvården. Du får läsa på socialstyrelsens hemsida och också ställa frågor till... Läs hela svaret
    • Joudy

      Mer förklaring om( Områdesbehörighets A14,16 )?

      Hej, jag vill läsa Audionom och har särskild behörighet som Biologi 2,Fysik 1a, Kemi 1,Matematik 4 och Naturkunskap 2 är jag behörig eller behöver jag läsa mer ämne . Min andra fråga är vad betyder områdesbehörighets är den en ämne som man behöver att studera eller inte .Jag förstår inte vad...

      Anna: : Hej Joudy, Områdesbehörigheterna kan man se info om i Tabellen på uhr.se/globalassets/_uhr.se/studier-och-antagning/tilltrade-till-hogskolan/tabell-for-omradesbehorigheter-2015.pdf och där... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga