Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32138 frågor besvarade.
Utökade kurser på gymnasiet?
3Poäng
Ida
Hej!
Jag har en fråga angående läsandet av utökade kurser på gymnasiet som jag hoppades att jag skulle kunna få svar på.
Just nu går jag första året på naturvetenskapsprogrammet, och till tvåan skulle jag vilja läsa utökade kurser. När jag går ut mitt första år ska jag ha tentat av Engelska 5, 6 och 7 vilket innebär att det, plus mitt intresse, borde ge mig möjlighet att läsa mer.
Dock har jag hört att på gymnasiet räknas inte icke-meritgivande, eller kurser som krävs för den linje som sökes till högskola/universitet, in i jämförelsetalet, och jag undrar ifall detta stämmer? På grundskolan om man läste ett extra ämne, som vissa av mina klasskompisar som läste sitt modersmål utöver den vanliga undervisningen, fick man ta bort det sämsta betyget man hade när man sökte till gymnasiet.
Hej Ida, det är stor skillnad på hur "konkurrens-siffran" räknas ut när man söker till Gymnasiet och när man söker till Högskola/universitet. Du läser nu på NA, du uppger inte vilken inriktning... men se på Programplanen för NA>>>.
Och längst ner ser du Programstruktur för NA:
Utökat svar
Du behöver få ut ditt Examensbevis. I Examensbeviset är de kurser som inte ryms i programmets 2500 poäng blir markerade med "U" som betydet "utökad kurs". U-kurser räknas in endast i 2 fall - om en U-kurs krävs för särskild behörighet till just den högskoleutbildning som du söker just då eller - om en U-kurs ger dig Meritpoäng>>>.
Alla gymnasiegemensamma och programgemensamma samt kurser för en av inriktningar är Obligatoriska; GA, gymnasiearbete är också en obligatorisk kurs; betyg i GA räknas dock inte in. Sedan måste det finnas rätt ANTAL POÄNG Individ.val och Programfördjupningar. Egentligen är tanken att eleverna läser exakt så mycket som de måste läsa, inte mer. Men ibland får inte kurserna plats inom programmets 2500 p. eller om det är en särbegåvad /extraduktig elev/ eller en elev som byter program och läser på gymnasiet under längre tid än 3 år... Hur som helst så det som är viktigt är VILKA KURSER SOM I EXAMENSBEVISET BLIR MARKERADE SOM U-KURSER. Detta bör egentligen bestämmas på förhand och framgå av elevens Individuella studieplan, som SYV på skolan skriver (i samråd med eleven).
Utökat svar
Läsa U-kurser är ett Undantag och det är rektor som bestämmer. Du ska inte kunna byta ut någon av de obligatoriska kurser, dvs alla gymnasiegemensamma, programgemensamma + alla kurser inom En av inriktningar MÅSTE TVUNGET vara "vanliga", ej U-kurser och kommer att räknas in. Däremot är det, teoretiskt sett, möjligt (och vi vet att det på vissa gymnasieskolor görs - för att hjälpa elever få högre Meritvärde) att byta plats på kurser inom Individ.val och U-kurser; och kurser inom Programfördjupningar, om möjligt - och U-kurser.
Exempel: Eleven har A betyg i eng 7 och E betyg i modersmål. Modersmål läste eleven som Individ.val och eng 7 som en U-kurs. Eftersom eng 7 kommer hur som helst räknas in, pga U-kurser som ger meritpoäng räknas in i jämförelsetal, kan man byta plats och skriva in Modersmål som en U-kurs, och betyget i modersmål kommer i så fall inte räknas i (detta pga Modersmål ger inte meritpoäng och brukar inte krävas som särskild behörighet till någon högskoleutbildning... möjligtvis kan den krävas om man vill läsa utb. Modersmålslärare... ). Egentligen är tanken att man läser endast 2500 poäng och exakt uppfyller kraven för examensbevis>>>. Man har då tid att fördjupa sig i sina kurser och risken är mindre att överanstränga sig. Men om man ändå kommer att ha U-kurser i sitt examensbevis, är då tanken att man läser dem endast för att man är väldigt intresserad och vill ha mer kunskap, eller om de krävs för behörighet men ej får plats inom programmets 2500 p. och man skriver in i elevens Individ.studieplan - på förhand - innan kursen påbörjas - om det är en U-kurs eller en vanlig kurs... och man bör alltså inte sedan byta pga eleven fick högre eller lägre betyg på kurserna... så är "tanken". Men vi vet, som sagt, att det förekommer att ändringar i studieplaner görs retroaktivt och examensbevis utfärdas på så sätt att eleven får så högt meritvärde som möjligt (i alla fall är det så på vissa gymnasieskolor) - och så finns det andra som över huvudet taget ej låter elever läsa U-kurser eller som håller sig mycket strikt till reglerna och ej byter plats på kurser i efterhand.
Hej syv! Jag går mitt tredje år på gymnasiet och tänker läsa vidare. Jag är inresserad av biologi, kemi och hur människans kropp fungerar. Min fråga är vad är skillnaden egentligen mellan en farmakolog och farmacuet. Är farmakologi...
Anna: :
Hej Razan,Farmaceut - är ett samlingsnamn för apotekare och receptarier, som båda i Sverige är legitimationsyrken (strikta krav på utbildning ställs för att kunna... Läs hela svaret
Hej ! jag undrar vad är skillnaden mellan Farrmakologi och apotekare ? Vilken är bättre för framtid dvs vilken har mer som framtidsyrke ?
Milla : :
Hej Marina,
Farmakologi är det läkemedelslära, som bl a studerar hur substanser interagerar med levande organismer för att åstadkomma en funktionsändring,... Läs hela svaret
Hej igen! Jag undrar vem farmakologens arbetsutgivare är. Eller någon som har med yrket att göra. Vem är det som anställer en farmakolog?
Daniel: :
Hej Stina,
kliniska farmakologer kan få anställning på Universitetssjukhusen, t.ex på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Andra tänkbara arbetsgivare är... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar vad en farmakolog har för utrusning under en vanlig arbetsdag? Vad har en farmakolog för kläder på sig eller är det helt valfritt vad man ska bära?
Anna: :
Hej Stina,
eftersom Farmakolog är ett samlingsnamn och man kan jobba på olika ställen så kan det variera mycket.
Det är viktiga och intressanta frågor du ställer, men som... Läs hela svaret
Hej igen! Jag undrar hur en vanlig arbetsdag ser ut för en farmakolog? Vad gör en farmakolog en helt vanlig dag på jobbet? Tack i förhand!
Milla : :
Hej Stina!
Se t.ex intervju med en forskare i klinisk farmakologi -här >>>> är snabblänk till Karolinska institutets hemsida där intervjun är publicerad.
Det är en... Läs hela svaret
Hej! Just nu i i skolan arbetar vi med olika yrken. Jag har valt att arbeta med farmakologi. En sak jag undrar är hur många farmakologer vi har i Sverige. Är det många som utbildar sig och vill jobba som farmakolog här i Sverige?
Milla : :
Hej Stina,
jag ska försöka hitta svar på din fråga och återkommer. Kika så länge på yrkesbeskrivningar yrke/farmakolog>> och... Läs hela svaret
Hej, hur kan en som har läst klart kemiingenjör-tillämpad bioteknik programmet jobba på apoteket? vilka kurser krävs att man ha läst ? Får man läsa kurserna med apotekarestudenter t.ex på Göteborgs universitet? Går det bra om man bara läser allmän farmakologi 7,5hp?
Anna: :
hej Dena!
På apoteket är det apotekare, receptarier och farmaceuter som arbetar.
Om det inte finns möjlighet att få tag på behöriga sådana, kan arbetsgivare anställa personer med andra utbildningar. Det är... Läs hela svaret
hej
jag funderar på att välja utbildningen biomedicinsk analytiker vid karolinska som ger både en yrkesexamen och en medicine kandidatexamen (kandidatexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap). Det som jag undrar om är kan jag läsa vidare en master i farmakologi och bli en farmakolog?
Milla : :
Hej David!
Jag råder dig att läsa på http://www.framtid.se/profession/farmakolog/
där det bl a förklaras hur man kan bli Farmakolog (många farmakologer har läkar- eller apotekare-... Läs hela svaret
Jag vill läsa till en farmakolog, patolog eller läkare men vilka konsekvenser blir det utav att man börjar natur med profil management eller bio medicin?
Vilka fördelar och nackdelar har man jämfört om man valde vanligt natur utan något specifikt profil ämne?
Hur påverkar profil de yrken man...
: :
Hej!
Ja det var många frågor du hade jag ska försöka besvara samtliga.
Olika utbildningar har olika krav för att vara behörig (rätten att söka).
Samtliga utbildningar du nämnde har höga... Läs hela svaret