2 Svar

    Daniel SYV

    Hej Nellie,

    På Mittuniversitetet är kursen på Distans Med obligatoriska träffar; fem träffar 3 dagar åt gången;

    på Linnéuniversitetet - verkar den vara "bunden", dvs man ska följa den traditionella undervisningen.Det är i alla fall vad jag kan avläsa från info på kursernas hemsidor.
    Kurser är lika stora - 30 högskolepoäng, som motsvarar heltidsstudier under en termin.

    Om du exempelvis vill läsa fortsättningskurser i Bild och/eller bildpedagogik för att t.ex kunna sätta in dem i kandidatexamen eller för att "toppa" med KPU, kompletterande pedagogisk utbildning och bli bildlärare, är det bra att planera läsa minst 3 kurser på samma lärosäte... dvs antingen A, B och C kurser eller I, II och III kurser - på Samma lärosäte; detta för att A kurs och I-kurs kan ev "överlappa" B och II-kurser på olika sätt. Sammanlagt borde A;B och C kurser (90 hp) ge samma kunskaper och samma behörighet som I, II och III kurser, som också sammanlagt är på 90 hp, dvs motsvarar tre terminers studier på heltid, men "sinsemellan" kan gränserna gå på lite olika ställen, dvs man kan läsa lite olika "avsnitt" inom de två olika uppsättningar av kurser.
    Ta också gärna kontakt med studievägledare som jobbar just på de institutuiner där kurserna ges. Om du får veta ngt. ovanligt/intressant - får du gärna höra av dig till oss! vi vill också lära oss mer! :)

    Hoppas mitt svar blir till hjälp!

    D:

    • : S om jag har förstått det rätt så kan jag utbilda mig till bildlärare inom båda ämnena om jag läsa KPU efter kurserna? Men vilka årskurser gäller det för?
    • Anna : KPU - kompletterande pedagogisk utbildning är tänkt att lära dig att lära ut kunskaper som du skaffat dig sedan innan; KPU kan vara riktad mot gymnasielärare eller mot grundskolelärare och det är inte samma utbildning, utan Många olika utbildningar; vilka behörighetskraven som KPU kommer att ställa framöver - vet inte vi här på Fråga SYV. Lärarutbildningen är under "översyn"; förändringar kan inträffa ... och rätt stora förändringar och inom ganska kort ... det är säkrare att söka till Ämneslärprogrammet.
    • Anna : jag har nu även skrivit ett Nytt svar till dig. Hoppas det förklarar en del och blir till hjälp!
    Anna SYV på FrågaSYV

    Svar på din kommentar:
    Det är säkrare att söka till Ämneslärarprogrammet.
    Om man vill chansa och läsa de ämnena först som man sedan vill undervisa i - då får man givetvis göra så... men då chansar man;
    för det första så prioriteras de sökande till KPU som ska kunna bli behöriga lärare i Flera ämnen, inte endast i ett ämne.
    Gymnasielärare brukar bli behöriga i 2 ämnen; och grundskolelärare - i 3 ämnen.
    Om man vill bli behörig lärare i endast Ett ämne - så är det inte alls säkert man kommer in på KPU; blir det konkurrens om KPU-platserna, då tas de som blir behöriga i flera ämnen in före dem som kan endast bli behöriga i ett ämne.
    Vilka KPU och var de kommer att erbjudas och vilka behörighetskrav de kommer att ställa  -  kan inte vi lova dig på förhand.
    Gissningsvis /eller som det brukar oftast vara  och som det är just nu/ så - för att bli behörig lärare på gymnasiet, brukar man läsa 120 högskolepoäng (motsvarande 4 terminer på heltid) i sitt Huvudämne ohc 90 hp /motsvarande 3 terminer på heltid/ i sitt biämne och sedan KPU, om man hittar var KPU för just de 2 ämnen erbjuds och om man kommer in... då blir man behörig gymnasiet (och samtidigt också grundskole-)lärare i de 2 ämnena.

    • : Jo men om man nu väljer att gå denna kurs i Sundsvall, men inte vill bli lärare utan kommer på om några år att jag vill bli bildlärare o väljer läsa en kpu kurs. Vilka årskurser kan man läsa isådanafall eftersom det står förskola och skola?
    • Anna : "Skola" omfattar grund- och gymnasieskola och även komvux, folkhögskolor och Didaktik (undervisningsmetodik)läser man i så fall Efteråt - efter det att man har skaffat sig tillräckligt antal högskolepoäng inom sina blivande undervisningsämnen. det är samma kurser i Undervisningsämnen man läser, oavsett om man senare ska bli grundskole- eller gymnasielärare.

    Frågor och svar taggade med 'musikproducent' (3 st.)

    • Kricke

      Karriärutveckling efter 45?

      Jag har jobbat i musikbranschen som frilans i 25 år och är nu drygt 45 år gammal. Väldigt varierat jobb inom alla delar av branschen, mest på scenen. Det har gått väldigt bra men nu känner jag att jag vill vidare. Jag är intresserad av att...

      Milla : : Hejsan,de yrken/jobben som du är intresserad av är i Sverige icke-reglerade; det betyder att arbetsgivare får anställa vem de själva tycker passar, med eller utan vilken utbildning som helst; det gör... Läs hela svaret
    • Jenny

      Vad gör en musikproducent? Och behöver man vara bra på teknik för det?

      Jag velat bli tolk jättelänge för att jag älskar språk och kultur och sådant, men musik är en sån stor del av mig. Tänkte inte ens tanken på att jobba med musik eftersom att jag inte kan sjunga eller spela instrument, så vad skulle man gå en musikutbildning för då liksom? Men nu är det som att...

      Liselotte: : Hej Jenny, "Musikproducent" finns inte i listan på yrken som Arbetsförmedlingen har på sin hemsida. Det ordet används för att beskriva ganska varierande arbetsuppgifter. T.ex. man... Läs hela svaret
    • Tiffany

      Måste jag gå musiklinjen för att plugga vidare till musikproducent?

      Hejsan! Jag är en tjej som brinner för musik. Jag är lite inne på att välja estetiska - musik på gymnasiet. Problemet är just det att jag kan inte spela något instrument, och kan inte heller sjunga särskilt bra utan jag vill jobba med att producera och hjälpa artister att nå framgång. I...

      Lena: : Hejsan, roligt att du brinner för musik! Det finns de gymnasier som har Estet med inriktning musikproduktion. Kolla i ditt samverkansområde vilka skolor som kan ha denna profil. Fråga din... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga