2 Svar

    Daniel SYV

    Hej Nellie,

    På Mittuniversitetet är kursen på Distans Med obligatoriska träffar; fem träffar 3 dagar åt gången;

    på Linnéuniversitetet - verkar den vara "bunden", dvs man ska följa den traditionella undervisningen.Det är i alla fall vad jag kan avläsa från info på kursernas hemsidor.
    Kurser är lika stora - 30 högskolepoäng, som motsvarar heltidsstudier under en termin.

    Om du exempelvis vill läsa fortsättningskurser i Bild och/eller bildpedagogik för att t.ex kunna sätta in dem i kandidatexamen eller för att "toppa" med KPU, kompletterande pedagogisk utbildning och bli bildlärare, är det bra att planera läsa minst 3 kurser på samma lärosäte... dvs antingen A, B och C kurser eller I, II och III kurser - på Samma lärosäte; detta för att A kurs och I-kurs kan ev "överlappa" B och II-kurser på olika sätt. Sammanlagt borde A;B och C kurser (90 hp) ge samma kunskaper och samma behörighet som I, II och III kurser, som också sammanlagt är på 90 hp, dvs motsvarar tre terminers studier på heltid, men "sinsemellan" kan gränserna gå på lite olika ställen, dvs man kan läsa lite olika "avsnitt" inom de två olika uppsättningar av kurser.
    Ta också gärna kontakt med studievägledare som jobbar just på de institutuiner där kurserna ges. Om du får veta ngt. ovanligt/intressant - får du gärna höra av dig till oss! vi vill också lära oss mer! :)

    Hoppas mitt svar blir till hjälp!

    D:

    • : S om jag har förstått det rätt så kan jag utbilda mig till bildlärare inom båda ämnena om jag läsa KPU efter kurserna? Men vilka årskurser gäller det för?
    • Anna : KPU - kompletterande pedagogisk utbildning är tänkt att lära dig att lära ut kunskaper som du skaffat dig sedan innan; KPU kan vara riktad mot gymnasielärare eller mot grundskolelärare och det är inte samma utbildning, utan Många olika utbildningar; vilka behörighetskraven som KPU kommer att ställa framöver - vet inte vi här på Fråga SYV. Lärarutbildningen är under "översyn"; förändringar kan inträffa ... och rätt stora förändringar och inom ganska kort ... det är säkrare att söka till Ämneslärprogrammet.
    • Anna : jag har nu även skrivit ett Nytt svar till dig. Hoppas det förklarar en del och blir till hjälp!
    Anna SYV på FrågaSYV

    Svar på din kommentar:
    Det är säkrare att söka till Ämneslärarprogrammet.
    Om man vill chansa och läsa de ämnena först som man sedan vill undervisa i - då får man givetvis göra så... men då chansar man;
    för det första så prioriteras de sökande till KPU som ska kunna bli behöriga lärare i Flera ämnen, inte endast i ett ämne.
    Gymnasielärare brukar bli behöriga i 2 ämnen; och grundskolelärare - i 3 ämnen.
    Om man vill bli behörig lärare i endast Ett ämne - så är det inte alls säkert man kommer in på KPU; blir det konkurrens om KPU-platserna, då tas de som blir behöriga i flera ämnen in före dem som kan endast bli behöriga i ett ämne.
    Vilka KPU och var de kommer att erbjudas och vilka behörighetskrav de kommer att ställa  -  kan inte vi lova dig på förhand.
    Gissningsvis /eller som det brukar oftast vara  och som det är just nu/ så - för att bli behörig lärare på gymnasiet, brukar man läsa 120 högskolepoäng (motsvarande 4 terminer på heltid) i sitt Huvudämne ohc 90 hp /motsvarande 3 terminer på heltid/ i sitt biämne och sedan KPU, om man hittar var KPU för just de 2 ämnen erbjuds och om man kommer in... då blir man behörig gymnasiet (och samtidigt också grundskole-)lärare i de 2 ämnena.

    • : Jo men om man nu väljer att gå denna kurs i Sundsvall, men inte vill bli lärare utan kommer på om några år att jag vill bli bildlärare o väljer läsa en kpu kurs. Vilka årskurser kan man läsa isådanafall eftersom det står förskola och skola?
    • Anna : "Skola" omfattar grund- och gymnasieskola och även komvux, folkhögskolor och Didaktik (undervisningsmetodik)läser man i så fall Efteråt - efter det att man har skaffat sig tillräckligt antal högskolepoäng inom sina blivande undervisningsämnen. det är samma kurser i Undervisningsämnen man läser, oavsett om man senare ska bli grundskole- eller gymnasielärare.

    Frågor och svar taggade med 'grundläggande behörigheter' (6 st.)

    • Noor

      Gymnasiearbetet?

      Hej Jag har fått F på gymnasiearbetet och jag undrar om man kan söka till högskola utomlands och i det landet där jag vill söka i har inte krav på gymnasiearbetet. Kan då komma in även om man har f i det?

      Anna: : Hej Noor,olika länder kan ha olika krav på behörighet. Fråga den skolan där du vill läsa.I Sverige får du inte ut examensbevis från gymnasiet eller från komvux om du inte (bland annat) får godkänt betyg på gymnasiearbetet.
    • Mia

      Multipliceras med 1,15? Var finner jag den information?

      Har gymnasiebetyg från 1995. Ämnena hade då följande exempel: Hotell & Restaurang Företagsekonomi A - 30 poäng Näringslära A - 30 poäng Varmkök - Grundkurs - 90 poäng Osv... Har nu fått till mig att följande...

      Mikael: : Hej Mia,om din fråga gäller ansökan till högskolestudier med avgångsbetyg från gymnasiet året 1995, så finns information om vad som gäller på... Läs hela svaret
    • Faduma

      Utländska yrkesexamen?

      Hej. Jag har en väninna som har utländska yrkesexamen och hon vill bli behörig till högskolan. Hon har kompletterat svenska 3 och engelska 6. Hon vill söka till socionom utbildningen. Vad ska hon göra?

      Julia: : Hej,jag råder ansöka om bedömning av hennes utbildning hos UHR - universitets-och högskolerådet.Hon kan också boka tid med SYV på komvux i den kommunen där hon är folkbokförd.... Läs hela svaret
    • sara

      Går el och energiprogrammet och vill läsa vidare?

      Hej jag går på praktiska gymnasiet inom el och energi, alltså jag går på lärlingsprogram och jag vill läsa vidare. Jag går i andra året nu min skola har ingen inriktningar och jag vill specialisera och bredda mig ytterligare inom programmet jag vill fördjupa och jag vill välja automation som...

      Anna: : Hej Sara,om du inte är beredd att försöka byta till en annan skola, måste du acceptera att du kanske inte kan läsa alla de kurser som du önskar... Ingen skola kan erbjuda alla... Läs hela svaret
    • Laura

      Grundläggande behörighet för högskola?

      Hej! Jag hade Matematik 1b i gymnasiet men fick ett F i den kursen. För grundläggande behörighet på högskola står det att jag behöver Matematik A. Går det då med Matematik 1a? (Jag gör då en prövning på Komvux.) Eller behöver jag göra en prövning i Matematik 1b för att jag hade det i mitt...

      Julia: : Hej Laura, för Grundläggande behörighet behöver du få ut EXAMENSBEVIS. I examensbeviset är godkänt betyg i matematik 1 ett av kraven. "Matematik A" som du nämner i din... Läs hela svaret
    • Martin

      Frågor angående nya regler för kompletterande 2020?

      Hej, jag har tre frågor ang. vad som gäller efter 2020. (Jag har fullständigt betyg från gymnasiet som jag gick ut 2012 ((har de äldre betygssystemet om det spelar roll)) och pluggar just nu en kurs på högskola.) * Om jag vill söka en ny...

      Anna: : Hej Martin, jag svarar på din sista fråga först: du kan läsa två olika halvtidsutbildningar på högskolenivå och t o m mer... Antagning.se kan anta... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga