Jag har en liten fundering. Om man nu går i gymnasiet (naturvetenskap) och har F i flera ämnen men kommer att läsa just de ämnena man har F på om man väljer att ta ett tekniskt/vetenskapligt efter gymnasiet, blir man antagen till basåret då? Vad behöver man för behörighet för att komma in på tekniskt basår? Är tacksam för ett utökat svar.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31912 frågor besvarade.
Vad är det som gäller?
Jag har en liten fundering. Om man nu går i gymnasiet (naturvetenskap) och har F i flera ämnen men kommer att läsa just de ämnena man har F på om man väljer att ta ett tekniskt/vetenskapligt efter gymnasiet, blir man antagen till basåret då? Vad behöver man för behörighet för att komma in på tekniskt basår? Är tacksam för ett utökat svar.
2 Svar
Hej Privat, tekniska basår kan finnas inom olika skolformer. Vad vill du bli på sikt? Vilket yrke är du intresserad av?
Vi fick nyss svar - var god läs det nedan:
"Hej,
Behörighetskravet till basåret är grundläggande behörighet samt någon av kurserna Ma 2a, 2b, 2c eller motsvarande. Vid urvalet kollar man alltså inte på vad studenten har läst för program på gymnasiet eller om hen har läst kurser i biologi, fysik, kemi tidigaret. Basåret är dock i första hand tänkt för studenter som har gjort ett felaktigt val i unga år eller efter avslutade gymnasiestudier har kommit på att naturvetenskap kanske är något för dem trots allt.
Som jag tolkar det så har den här studenten betyget F i flera kurser så frågan är då om hen uppfyller vårt behörighetskrav. Studenter som söker till basåret och har underkänt betyg i de naturvetenskapliga ämnena från gymnasiet bör fundera över varför man inte klarat dessa på gymnasiet. Om det är för att man har svårt för dessa kurser så kanske inte basåret är att rekommendera eftersom man läser flera svåra kurser på kort tid. Om man däremot har tappat motivationen så kan det kan fungera bättre, men det är oerhört viktigt att motivationen är på topp under det här året. Annars finns risken att det blir ett år med mestadels underkända kurser.
Om studenten har för avsikt att läsa in behörighet till Biomedicinprogrammet skall hen vara medveten om att det krävs studier på 150 % under två av 4 läsperioder. Under de två andra läsperioderna är det studier på 100 %.
Jag såg också en kommentar om att ni skrivit att det var konstigt att det var så pass låg meritpoäng till biomedicininriktningen HT17 och jag vill ge en förklaring till detta. På vår hemsida står det att det var 10 platser till biomedicininriktningen HT17, men det är en felaktig uppgift. Egentligen antog vi 19 studenter i urval 2 och vi hade ett planeringstal på 17 (vi gör ett överintag), vilket gör att meritpoängen blev lägre än vad den brukar vara. HT16 antog vi 12 studenter i urval 2 och hade planeringstalet 10, och då krävdes högre meritpoäng för att antas till basåret (BF=4,0, BI=21, BIEX=18,98, BII=ingen antagen, HP=1,25). På hemsidan står det att det finns 9 platser till biomedicininriktningen HT18 och jag skulle vilja säga att man skall ta den siffran med en nypa salt. Anledningen är att antalet platser bestäms av fakultetens kansli i juni 2018 och därför kan antalet platser bli både fler och färre. Redan under sommaren 2017 poängterade vi (dvs basårets administration) för fakulteten att de hade angett felaktiga uppgifter om antalet platser till basårets inriktningar på hemsidan, men fick inget gehör för detta och nu har de mest troligt lagt in felaktiga uppgifter igen. Vi som jobbar med basårets skulle föredra att det inte angavs någon siffra eller att det stod att antalet bestäms i juni.
Hälsningar
studieadministratör basåret
Med vänliga hälsningar / Best regards,
Infocenter Umeå universitet
+46-90-786 50 00
www.infocenter.umu.se/ ".
Hej Privat,
precis som Julia har svarat, så finns det Tekniska basår inom olika skolformer - högskola/universitet, Komvux och folkhögskolor.
Jag är inte säker på vad din fråga går ut på?
Vad är det du undrar över?
Om du vill komma på ett tekniskt basår på högskolenivå, dvs på en högskola eller på ett universitet, då behöver du uppnå Grundläggande behörighet, få examensbevis från gymnasiet med godkända betyg i svenska 2, 3 och engelska 6 och med godkänt betyg i lägst matematik 2 /helst i matematik 3/. På så sätt blir du BEHÖRIG till det tekniska basåret på högskolenivå, men sedan Konkurrerar du om plats med ditt meritvärde (jämförelsetal + eventuella meritppoäng).
Om jag förstår dig rätt och du vet att du har F i flera kurser på gymnasiet och kommer inte uppnå kraven för Examensbevis, blir du inte behörig till någon utbildning på högskola/universitet, inklusive tekniska basår.
Och om du på kovux kompletterar upp till examensbevis från Naturvetenskapsprogrammet, varför söka till det tekniska basåret i så fall ? Du blir ju behörig till många tekniska utbildningar med examensbeviset från NA-programmet, även utan att läsa på ett tekniskt basår.
*******
Tekniska basår kan också finnas inom Komvux och på folkhögskolorna; det är gymnasiala kurser som är sammansatta till heltidsutbildningar. Inom Komvux prioriterar man personer med kort tidigare utbildning, dvs ju kortare tid du gick i skolan och ju sämre betyg du har, desto lättare kommer du in på komvux. Det är alltså, precis motsatta "antagningsprinciper" gentemot högskoleutbildningar, där man ska ha så höga betyg som möligt för att komma in.
____
Vad folkhögskolorna anbeträffar, så bestämmer varje folkhögskola själv vem de tar in på sina utbildningar, inklusive de basår som finns på folkhögskolorna.
Ett tekniskt basår är en Förberedande utbildning inför en annan utbildning... vill du läsa mot Civilingenjör>>>? eller vad för yrke siktar du på?
antagningsgräns från antagning till hösten 2017 är rätt låg, konstigt nog. Med tanke på att det är så få platser som erbjuds, är jag förvånad att man kunde komma in med endast lite högre än alla B-betyg i alla kurser; alla B-betyg i alla kurser ger jämförelsetal på 17.5 men om man har max i merit, då kunde man ha nästan alla C-betyg /ett A-betyg och resten C + max i merit gav plats på basåret/. HP resultat på 1.15 är också lägre än jag hade förväntat mig (med tanke på att det är så få utbildningsplatser som erbjuds).
Frågor och svar taggade med 'prognos för yrken' (8 st.)
-
Inköpare/Upphandlare?
Hej, Jag är antagen till en yh-utbildning som inköpare/upphandlare och jag har några frågor angående jobbet. •Hur ser tillgängligheten för jobb ut i hela Sverige samt Uppsala & Gävle regionen(min region) eller är de flesta jobben...
Hejsan,yrkeshögskoleutbildningar inom Inköp och Upphandling brukar vara i lite drygt 2 år; t.ex utbildning/affarshogskolan/inkoepare-upphandlare är på 415 yrkeshögskolepoäng - alltså läses... Läs hela svaret -
Hur svårt är det egentligen att få ett jobb som personalvetare?
Hej! Jag har läst lite på nätet och blir helt förvirrad av alla motsatta påståenden. Så jag undrar hur svårt är det egentligen att få ett jobb med en personalvetarkandidatexamen, mer specifikt i Stockholm län men även över...
Svaret från Vägdelaren ser bra ut, tycker jag, men det stämmer inte att det endast är 3 annonsen för Personalvetare. Jag har hittat 148 annonser för Stockholms... Läs hela svaret -
Hur ser arbetsmarknaden ut för dietister?
Hej, som rubriken lyder! Har kollat runt och läst på att det finns stor men också liten konkurrens på dietister. Vilket stämmer egentligen? Behöver man ha några egenskaper för att kunna arbeta som dietist? Kan man välja att arbeta med barn...
Hejsan,det vi vet om yrket Dietist, uppger vi på Framtid.se/yrke/dietist och vad vi fick uppgifter om från de källor som vi bedömer som pålitliga så är det "liten konkurrens om... Läs hela svaret -
Systemvetenskap eller ekonomi?
Hej, jag har länge varit intresserad av ekonomi och företagande. Fram till nyligen var jag säker på att jag vill plugga ekonomie kandidat på universitetet, men nu lutar det mot systemvetenskap. Som jag har förstått det är systemvetenskap nära...
Hej Carl; du ställer några olika frågor och jag ska försöka svara på dem. Ang. magister och masterprogramDet är utbildningar på avancerad nivå och man måste ta... Läs hela svaret -
Är det lättast att få jobb som ekonom, jurist eller systemvetare?
Är det som det ser ut just nu, och på fem års sikt enligt prognoser lättast att få jobb som ekonom, jurist eller systemvetare? Kan någon av dessa yrkens arbetsmarknad försämras av datoriseringen/automatiseringen till viss del enligt prognos?
Hej felicia, för ekonomer och jurister - är det balans på den svenska arbetsmarknaden; för systemutvecklare - goda möjligheter på arbetsmarknaden. Av de tre... Läs hela svaret -
Jobba innan specialistutbildning och framtidsutsikter psykologyrket?
Hej, jag har två frågor. Undrar om man måste jobba något mellan lärarutbildningen och seciallärarutbildningen? Alltså om jag först måste läsa en lärarutbildning, sedan jobba som lärare x antal år och efter det kan...
Hej Alba,idag krävs det för behörighet till speciallärarprogrammen följande:grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen,... Läs hela svaret -
Folkhälsovetare om 3 år?
Hej Jag är 22 år, har börjat att läsa till folkhälsovetare, så länge tycker jag att programmet är väldigt roligt att läsa men ibland för jag typ en ångestattack med tanken typ vad om jag inte hittar ett jobb efter examen om 3 år när jag är klar med utbildningen, för att det står ju ”svårt att...
Prognoser kan slå fel. Och även om det blir svårt att hitta jobb, kommer ju några att hitta, så varför inte du i så fall? Så, jag tycker definitivt inte man ska hoppa av utbildningen som man gillar! -
Industridesigner?
jag undrar om arbetsmarknader för industridesigner.
Hej Beheshta! En industridesigner http://www.framtid.se/yrke/industridesigner är oftast en del i produktutvecklingsteamet & samverkar med andra kompetenser. Hen arbetar med att utveckla nya produkter, tjänster, processer & miljöer. En... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga