Hej! Jag läser just nu B-kursen i engelska. Jag har haft lite svårt att bestämma mig för vad jag vill "bli"; har länge tänkt att jag skulle vilja jobba inom kulturvärlden men det är ju svårt, rent ut sagt... så nu har jag funderat på att bli engelska/svenskalärare på gymnasiet, för att jag gillar litteratur och att lära ut. Då funderar jag på vad jag bör läsa; jag tänker att jag skulle vilja läsa ämneskurserna separat och sedan KPU, mest för att jag är i ett läge i livet där jag inte kan eller vill knyta mig till en längre utbildning, men har inget emot att läsa strökurser för att bygga en egen kandidat, tex. Till hösten planerar jag att läsa c-kursen i engelska. Om jag skulle läsa tre terminer litteraturvetenskap också, skulle det resultera i att jag skulle kunna läsa KPU efter det? Eller ska man läsa kurser i svenska specifikt? Eller måste jag läsa master/magister för att läsa KPU? Jag undrar också vad chanserna för att lära ut på folkhögskola och högskola är efter avslutad gymnasielärarutbildning?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31955 frågor besvarade.
Vad bör jag plugga för att bli gymnasielärare?
1 Svar
Hej Linnea,
du får bäst (mest rätt) svar från studievägledare på lärarhögskolorna som utbildar till gymnasielärare i de ämnena i vilka du vill bli behörig att undervisa i.
KPU, kompletterande ped. utbildning kräver olika behörighet för gymnasie- respektive grundskolelärare. Du skriver om att du vill bli gymnasielärare i engelska och svenska och då måst du ha 120 hp i ditt "första undervisningsämne" och 90 hp i ditt andra undervisningsämne - i alla fall som jag har förstått behörighetskraven till KPU för gymnasielärare i språk.
Men du får gärna kika närmare på hur behörighetkraven beskrivs till KPU på de lärosäten där du vill läsa KPU.
Exakt vilka kurser som räknas in inom 120hp eller 90 hp - är det också bäst att fråga antingen studievägledare på KPU-programmet eller antagningsgruppen på det lärosäte där du vill läsa KPU.
Att bli Högskolelärare är svårt; mycket stor konkurrens; det är många som vill undervisa på högskolenivå (många fler än det finns plats för att anställa). Det är en fördel att ha språket som sitt modersmål - alltså det språket som man vill undervisa i på högskolenivå, men annars är andra meriter också viktiga: att man har skrivit och försvarat doktorsavhandling, alltså har läst på avancerad nivå och kommit långt inom "sitt ämne", bl.a har forskat och forsätter publicera artiklar i vetenskapliga magasin mm.
ang. yrket Folkhögskolelärare - var god se framtid.se/yrke/folkhogskolelarare
Frågor och svar taggade med 'förändring i gymnasieskolan' (2 st.)
-
Vad innebär GY25?
Alltså jag förstår inte riktigt vad GY25 innebär. Eller alltså jag förstår ju att dem kommer ändra kursplanen till ämnesplaner som i högstadiet, men jag fattar inte vilket betyg som egentligen gills. Jag hade tänkt ta natur natur och...
Hej,ämnesbetygen (i stället för kursbetygen) är tänkta att införas för de elever som börjar på gymnasiet hösten 2025. Alla detaljer är ännu inte klara i exakt hur det blir med... Läs hela svaret -
Nya programplaner för yrkesprogram?
Hej, stämmer det att det blir nya programplaner med nya kurser och stora förändringar i gymnasiets yrkesprogram? Sen när gäller de i så fall? Tack så mycket för all info ni kan ge om den saken. :) SYV
Hej!det stämmer att på 8 av gymnasieskolans 12 yrkesprogram kommer programplaner (Programstruktur) att ändras. På 7 av de yrkesprogrammet träder ändringarna i kraft från 1juli 2021,... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga