Hej, Jag går (eller gick) i tredje året på gymnasiet och avslutar nu utan gymnasiekompetens. Tyvärr, har jag varit väldigt frånvarande, speciellt efter Covid-19. Utan att gå in i för mycket detalj så har jag haft en väldigt taskig uppväxt. Blev vad man kallar hemmasittare i flera år tills jag fick möjlighet att flytta ut och gå på Individuellt Alternativ för att klara av grundskolan. Med slit, lyckades jag komma in på mitt önskade gymnasium, men tappade motivationen kort därefter. Jag var 19 år gammal när jag äntligen kunde söka till gymnasium och kände mig utanför när alla andra elever, som var yngre, förvirrades över varför jag "fortfarande" gick i gymnasiet. Blev även missnöjd med utbildningen då jag inte lärde mig de färdigheterna som jag hade velat. Allt var mycket grundläggande och enkelt, mycket kändes som slöseri med tid, bara för att få betyg. De gånger då jag behövde hjälp, fick jag ingen hjälp. Under andra året fyllde jag 21 och var då officiellt vuxen. Var då tvungen att flytta ut ur ungdomslägenheten som jag hade då. Med inget annat alternativ, flyttade jag tillbaka till en våldsam miljö hos föräldrarna. Med detta, gick studiegången ner, igen. Jag försökte lösa situationen med polisen flera gånger men det gick aldrig. Vid 3;e året hade jag knappt klarat ett enda ämne från årskurs 2, samt mycket av årskurs 1. Men jag lyckades beta av väldigt många ämnen och uppgifter mot slutet av året och fick därför gå om årskurs 3, för att klara av resten - trots att jag hade fyllt 22 år vid det laget. De lärarna som jag hade kontakt med förstod sig på situationen jag hade hemma och därmed varför min prestation var som den var. Sista året började hemskt då jag inte fick skollaptop förrän efter första terminen hade gått. IT, som delar ut laptops, var förvirrad över att jag gick kvar, tror jag. Hade ingen tillgång till Schoolsoft. Jag jagade lärarna som bad mig att gå till IT. IT bad mig gå till skolkanslisten osv. osv. Inget blev gjort på den fronten och jag har inte haft koll på något inom skolan under sista årskursen. Jag har arbetat HÅRT på egen tid och jag är nästan klar med varenda uppgift som jag har kvar. Pluggade på fritiden ofta tills sent på kvällen, tills skolan stängdes för natten. Men då kom Corona att härja runt. Jag hoppades jag att skolåret skulle förlängas då studenter satt sig i hemkarantän och inte kunde komma till skolan, inklusive jag. Ville ha mer tid att klara av uppgifterna som jag inte kunde slutföra - speciellt på grund av att vi behöver utrustning som finns i gymnasiet för vårt arbete. Men det blev inget av det. Igår fick jag ett SMS från mentorn om att studenten ska vara idag. Nu sitter jag panikslagen och skakar. Det känns som att jag har misslyckat totalt. Flera år av mitt liv som jag har kastat bort. Jag önskar att jag kunde ha arbetat hårdare. Jag vet inte vad som är värst; att jag har svikit de som gav mig chansen att fortsätta plugga eller att min framtid är förstörd. Jag känner att jag vill ta slut på allt... Jag avslutar alltså gymnasiet utan gymnasiekompetens. Med mer än 100 000 SEK i CSN-lån som gick åt till hyra under mina studier. 4 slösade år och mycket ångest. Det känns som att det bara finns en utväg kvar... Men jag vill tro på att livet går vidare. Vad är nästa steg? Kan jag få kompetens på annan väg? Har gymnasiekompetens ens något värde? Jag har länge funderat på att studera utomlands. Japan är speciellt lockande och jag har hittat kurser via både EF (9 månader) och Go! Go! Nihon! (2 år) och det verkar lockande. Tror att jag skulle blomstra i en bättre miljö. Kurserna är CSN-berättigade. Men jag undrar om CSN har någon åsikt gällande att jag redan har haft studielån samt att jag inte har gymnasiekompetens. Men det är väl vanligt att man söker CSN, för högre utbildningar, efter gymnasiet också? Jag vet heller inget om vilka nivåer skolor delas in i. Räknas dessa kurser som "skolor"? I så fall, är detta gymnasie-nivå eller högre? Får man någon officiell "kompetens"? Kan jag söka till vilken skola som helst utan denna kompetens? Jag har aldrig riktigt förstått hur rangordningen i skolgången fungerar, utöver att gymnasiet var steget efter grundskolan. Under min utbildning, försökte jag få praktikplats eller arbete inom mitt önskade yrke men det blev lite av ett moment-22 över det hela då man ville att jag skulle ha erfarenhet för att jag, i tur, skulle få praktisera för att få erfarenheten. Utbildningen som jag gick I lärde aldrig ut något gällande den erfarenheten som de sökte på arbetsplatserna heller. Just nu vägrar jag att ge up men jag känner att jag behöver hjälp snabbt, för jag vet inte vart jag ska ta vägen.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Vad gör jag utan gymnasiekompetens?
1 Svar
Hej Marcus,
jag förstår att det finns anledningar till varför du inte fick gymnasieexamen, ännu.
Frågan är om du vill läsa på högre nivå, än gymnasiet (i alla fall just nu) eller om du vill jobba ett tag och kanske satsa på studier längre fram.
Du kan försöka få jobb nu (vilket jobb som helst) för att få arbetslivserfarenhet, inkomst och kanske också kunna skaffa bostad. Du kan t.ex söka jobb i hela Sverige och även i andra länder: lättare att - som svensk - få jobb inom Norden eller inom EU, än i andra länder utomlands. I så fall ska du inte kunna pendla och måste skaffa dig en annan bostad, på orten där du ska jobba. Arbetsgivare kan många gånger bistå med hjälp att lösa bostadssituationen.
Ett annat förslag: kika på alternativet - folkhögskola. Folkhögskolorna utanför stora städer brukar ha studentboende där eleverna kan bo under sin studietid. Om du vill satsa på att få fullständig behörighet inför eftergymnasiala studier, är det en Allmän kurs på en valfri folkhögskola som du ska söka till.
Komvux
Du kan söka kurser på komvux (i den kommunen där du är folkbokförd) för att försöka få ut examensbevis från komvux.
Förlängd studiegång på din gymnasieskola?
Jag gissar på att du kanske inte kan få ännu mer förlängning av din studiegång, men om du vill - fråga rektorn på din gymnasieskola om det. Nu, på grund av Covid-19, tas extralösningar i bruk och det som inte var möjligt förut, kan bli möjligt nu. Så, om du kan tänka dig vilja läsa vidare på din egen gymnasieskola, fråga rektor om den möjligheten.
Studier utomlands
Det finns väldigt många olika skolor i olika länder och de kan ha väldigt olika villkor både vad gäller behörighet och studieekonomi (jag menar om du själv behöver betala för utbildning eller inte).
ang. CSN/studiemedel: bäst är att fråga CSN om det, då det är de som fattar beslut om studiemedel. Det finns mycket information på www.csn.se och om man inte hittar svar på sin fråga, är det bäst att fråga personal som jobbar på CSN, då får man rätt svar.
Länktips
csn.se/kontakt
Framtid.se/arbetsgivare
framtid.se/studier/komvux
framtid.se/studier/folkhogskola
Frågor och svar taggade med 'hur' (6 st.)
-
Alternativa vägar till att bli Studievägledare?
Finns andra vägar till SYV yrket än de traditionella universitetsutbildningarna?
Hej,mitt yrke, SYV är (ännu) inte ett legitimationsyrke, till skillnad från t.ex yrket Lärare. Och det finns exempel att folk jobbar som SYV med en annan utbildning än examen... Läs hela svaret -
Hur kan jag göra för att få till gymnasieexamen samt behörighet?
Hej! Nu är det så att jag läser det sista året på gymnasiet på en yrkesutbildning med grundläggande högskolebehörighet som jag känner är helt fel för mig. På grund av personliga problem så har jag inte skött skolan så bra heller, jag har sammanlagt 11 st F, 2 f i Svenska 1 och 2 samt ett...
Hej Melwin! På Komvux behöver du inte läsa samma kurser som ingick i din Studieplan på gymnasiet, i alla fall inte alla de kurser. På Komvux finns det inte "program" i samma upplägg som... Läs hela svaret -
Hur skriver jag ett personligt brev?
Vi ska skriv ett personligt brev och skicka det till platsen vi vill praoa på. Men jag har svårt att börja med den. Vad ska jag tänka på? Och hur ska jag börja skriva den? Vad ska jag tänka på om jag ska skicka det till t.ex en advokatbyrå om jag vill praoa där? Hur personligt får det vara? Vart...
Hej! Personligt brev kan se ut på väldigt många olika sätt, beroende på vart och varför det ska skickas. Just i det fallet när du ska söka en prao plats, så tycker jag det räcker med ett kort brev på maximalt en A4... Läs hela svaret -
Hur skriver jag ett personligt brev?
Vi ska skriv ett personligt brev men jag har svårt att börja med den. Vad ska jag tänka på? Och hur ska jag börja skriva den? Vad ska jag tänka på om jag ska skicka det till t.ex en advokatbyrå? Hur personligt får det vara? Vart kan jag hitta exempel? MVH tannaz
Om du förklarar inom vilket ämne ni fick uppgift att skriva ett personligt brev och varför skulle du skicka brevet till advokatbyrå, blir det lättare att besvara din fråga. Mvh Milla SYV -
hur gå tillväga?
Hej det är så att min studiesituation är konstig jag har gått 1 år på ett gymnasium sen 1 år på ett annat med 3 inriktningar, genom det har jag fått gå många olika kurser och nu har jag tappat skolmotivationen helt. Har fått hög frånvaro och misstat mycket osv.Så jag jobbar nu och har tänkt att...
Hej! Tråkigt att du inte har så mycket studiemotivation kvar, inte just nu i alla fall. Men bra att du har planer på att plugga vidare sen och även söka till högskola. De alternativ som finns är: 1. söka till folkhögskola 2. söka... Läs hela svaret -
Vilken linje ska jag välja för att bli domare?
Hej! Jag är en 13-årig tjej som alltid haft som dröm att bli domare. Nu är det ju några år kvar men jag undrar fortfarande, vilken linje på gymnasiet ska jag börja på?
Hej Vilken sorts domare tänker du? En fotbollsdomare eller en domare i domstol? En domare inom idrotten ska ju kunna sin idrott mycket väl och kanske rent av ha lite ledarskapsträning bakom sig medan en... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga