2 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Sara,
    det är "huvudman" för grundskolan /oftast i praktiken Rektor på grundskolan/ som fattar beslut om att en elev får gå om åk9. Det är inte alls säkert att man kan få göra det, även om eleven vill och även vårdnadshavare är "med på det", utan det är rätt så ovanligt att en elev får gå om åk9. Det som annars händer (som regel) om eleven ej blir behörig till gymnasiets nationella program, är att eleven blir antagen till IM, ett av Introduktionsprogrammen på gymnasiet och där försöker bli behörig till gymnasiet nationella program. I första hand är det Yrkesintroduktion (om eleven är intresserad av något praktiskt yrke) eller Programinrikttat val (som är en ny utbildning från 1 juli 2019) som en obehörig elev kommer att antas, är min gissning. 
    Om IM - var god läs på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM

    Liselotte
    • : Ja, jag förstår. Men vad behöver ske för att man ska gå om nian? asså behöver man gå om ifall man har F i alla ämnen? Inte klarar av nationella proven? Får för mycket frånvaro? Vad/vilka faktorer kan avgöra om du får gå om nian?
    • Anna : Det är en PEDAGOGISK BEDÖMNING som rektor gör - i samråd med lärarna och kurator: rektor försöker komma fram till Var eleven har bättre chans att nå upp till målen och få godkända betyg i grundskolekurser (på grundskolan eller på gymnasiets IM-program); även önskemål från eleven och föräldrarna och elevens ålder kan tas in i bedömningen... men det finns också grundskolorna som "som princip" inte låter gå om utan "skickar alla elever vidare" till gymnasiet: och obehöriga "hamnar då" på IM-programmen... Det handlar, alltså, inte om Närvaro eller antal godkända betyg utan om kommunens policy och den Individuella bedömningen som rektor gör. Det är inte elevens rättighet att gå om nian, oavsett närvaro eller antal godkända/icke-godkända betyg.
    • Anna : Jag har nu även skrivit ett nytt svar, som, förhoppningsvis, förklarar hur reglerna ser ut.
    • Emma : Hej på er, jag tar upp tråden kring rätten att gå om nian. Jag ser ju att den är ett par år gammal. Jag trodde inte elever hade rätt att gå om nian, precis så som ni skriver ovan. Jag pratade nyligen med skolverkets upplysningstjänst som sa att eleven HAR rätt att gå om om hen vill det. Är det något ni också fått uppfattningen om nu på senare tid?
    • Anna : Menar du en elev som inte uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram? eller menar du alla elever som vill gå om nian, t.ex för att de vill uppnå bättre konkurrenskraft inför gymnasieval nästa år? eller vilken situation menar du, varför vill eleven gå om nian? När du pratade med skolverket, bad du om hänvisning till Var i styrdokumenten det står. Man läser text i styrdokument, sedan finns det ibland kommentarer och allmänna råd - men till syvene och sist är det den bedömningen som huvudman gör (gäller det en elev på en kommunal grundskola är det i praktiken rektor på skolan som har tolkningsföreträde, men jag tror inte det har skett någon förändring på den punkten att rektor får ej bevilja gå om nian om eleven blev behörig till ett yrkesprogram, alltså fick godkända betyg i sv,eng,matte + fem andra ämnen).
    • Emma :

      Hej. Det gäller en elev som vill gå om nian pga att han inte är behörig till yrkesprogram (relativt nyanländ). Eleven själv trycker på om att få gå om, medan vi från skolans sida är tveksamma till om det är det bästa. Så egentligen gäller frågan mer om skolan har rätt att neka eleven att gå om och istället låta eleven gå på IM? Gällande samtalet med Skolverket så hänvisade hon till kapitel 7, paragraf 15. Tack för att ni tar er tid!

    • Anna :

      Det här en tolkningsfråga: i skollagen, kap.7 §15 står det bl.a "En elev i grundskolan...  har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform." Och det kan man tolka på olika sätt***, men det måste också tas hänsyn till elevens förmåga att ev.uppnå behörighet till gymnasiet: om den pedagogiska bedömningen görs att eleven förmodligen inte kommer kunna uppnå behörighet till gymnasiet, då skulle inte en omgång hjälpa och det är i så fall bättre att satsa på yrkesintroduktion, där hen kan bli anställningsbar även utan att uppnå grundskolekompetens.
      Vad Exakt menas med "slutföra utbildningen"? Eleven som inte har nått upp till de "kunskapskrav som minst ska uppnås" är det enligt min bedömning  behörighet till yrkesprogrammen, och då borde eleven i så fall ha rätt att gå ännu 2 år på grundskolan, antingen gå om årskurserna 8 och 9 eller gå om 9-an 2 ggr.?!  Alltså, är det en tolkningsfråga, en juridisk sådan. Om ni inte kan övertala eleven och vårdhadshavare om att det är bättre för eleven att gå över till IM på gymnasiet, då råder jag er att involvera en jurist (om det är så att ni inte vill ge eleven möjlighet att gå om 9-an). Enligt hur vi tolkar skollagen (men vi är inte jurister) och enligt den praxis som vi känner till så får huvudman (i praktiken - rektor) bevilja en omgång, men det görs sällan (ofta får eleverna gå vidare till IM på gymnasiet, antingen för att de själva vill det eller för att huvudman/rektor nekar omgång pga hen gör bedömning att eleven inte har rätt att gå om).

    • Emma : Ok, tack. Svårigheten är ju att det då handlar om olika tolkningar och så, och man undrar ju vad som faktiskt gäller om eleven skulle driva detta vidare. Om eleven anser att det bästa för honom är att gå om, och skolan inte, kan hen då KRÄVA det, utifrån vad som står i skollagen? Ursäkta många frågor, men jag blir inte klok.
    • Anna : Vi blir inte riktigt kloka heller. går eleven på en kommunal grundskola? I så fall råder jag dig att ta frågan till en kommunjurist (på kommunen bör finnas anställda med juridisk kompetens, som får lusläsa Skollagen och ge svar). Det blir ju (om eleven driver frågan) en tvist mot kommunen/utbildningsförvaltningen, så de borde vara intresserade att förebygga det genom att på förhand få fram "rätt svar". Jag tror det spelar mycket stor roll om skolpersonal som känner eleven gör den pedagogiska bedömningen att eleven kommer uppnå behörighet till yrkesprogrammen om hen får gå om nian, eller inte. Om inte, då är det typ "ingen idé". Givetvis kan inte lärare och rektor se in i framtiden och garantera hur kunskapsutvecklingen blir hos eleven, men de måste göra prognos. Du kan också höra med Skolinspektionen (dit klagomål på skolorna kommer in) om de tidigare haft liknande fall och hur utfallet på dem blev. Svår fråga och vi är inte jurister. Det är en skolJuridisk fråga, man borde ha juristexamen för att lösa den.
    • Emma : Tack för all hjälp! :)
    • Anna : vi på Fråga syv är glada om våra svar blir till hjälp! Lycka till!
    Läs alla kommentarer
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej,
    ska försöka svara på din kommentar. 
    Det finns regler när eleven inte får gå om "nian": det är om eleven blir behörig till Något av gymnasiets nationella program, dvs om eleven får godkända betyg i svenska, eng, matte + fem andra, valfria, ämnen och med det uppnår 8 godkända betyg och blir behörig till yrkesprogrammen - i så fall får inte rektor fatta beslut om "omgång".
    I de fallen eleven ej blev behörig till ngt av gymnasiets program, så Får rektor fatta beslut om omgång... men det sker rätt sällan. 
    Allt fler kommuner börjar "skicka elever vidare" till gymnasiet, oavsett hur pass behöriga/obehöriga eleverna är. 
    Förklaringar är flera: det blir trångt på grundskolan om många ska gå om... elever från dagens åk8 ska ju upp i nian och så "gamla nior" också: hur ska alla få plats? Det är ju också lärarbrist, ovanpå allt...
    Sedan vill man inte att eleverna planerar för "omgång" på förhand. Man vill att eleverna gör sitt bästa och om de vet att ingen får gå om - så gör eleverna sitt bästa, tycker man... 
    Men ibland uppstår det oväntade situationer, ex. tragiska händelser eller att eleven var sjukskriven under stora delar av åk 9 - i så fall kan eleven eventuellt gå om nian, men det är inte eleven eller föräldrarna som bestämmer det (de för Önska det)... Det är rektor på grundskolan som fattar beslut om det.
    Vänigen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'diagnoser' (7 st.)

    • Wernah

      Vilka alternativ har jag när jag slutar gymnasiet?

      Hej, jag är 18 år och går mitt sista år på skolan där jag läser in grundskoleämnen. Jag läser även programmering 1. Jag undrar vilka alternativ/val jag har efter jag har slutat skolan? Jag är väldigt intresserad i programmering och har diagnoserna Autism och ADHD.

      Milla : : Hej!Yrken inom DATA/IT är i Sverige, för det mesta, icke-reglerade; det betyder att hen som anställer (arbetsgivare) får fritt bestämma vem hen anställer (med vilken utbildning... Läs hela svaret
    • Ella

      Förlängd gymnasietid?

      Jag vill väldigt gärna gå naturprogrammet för jag älskar NO-ämnena, men är rädd för att det ska bli för stressigt och att jag inte klarar av det. Har sett att man kan gå gymnasiet på 4 år istället för tre om man...

      Julia: : Hej Ella,Information om Förlängd undervisning på gymnasieskolan finns att läsa på skolverkets webbplats. Den ges i ganska "allmänna formuleringar" och jag kan inte se att det står... Läs hela svaret
    • Emma

      Kom inte in på högskola, vad gör jag nu?

      Hej, jag tog studenten i våras och sökte sen till olika högskolor men kom inte in på någon av dem. Så nu har jag ingen aning om vad jag ska göra, jag vill fortfarande plugga vidare. MEN hur gör jag för att öka min chans att komma in...

      Milla : : Hej Emma!Du nämner dyslexi och ADHD och då tänker jag på att det kanske inte alla yrken och inte alla högre studier som passar dig så bra. När man läser på... Läs hela svaret
    • Hemlig

      examen med diagnos?

      min skola låter ej elever med 250p F ta examen men om man har diagnoser, gäller det samma?

      Julia: : Hej,man kan inte ha F i vilken kurs som helst. Vissa kurser är man tvungen ha godkända betyg i, t.ex i gymnasiearbete, svenska 1, engelska 5 och matematik 1 - sedan beroende på vilket program eleven läser på,... Läs hela svaret
    • Cecilia

      Ge omdöme i svenska språket och stöd?

      Jag skulle vilja ha hjälp med svenska språket i skriftligt t.ex. i uppsatser & rubriker och muntlig t.ex. uttala svenska språket rätt och att förklara i ord. Det mesta jag behöver hjälp med är den skriftliga delen för uppsatser. Jag har ADD och Autism som diagnos, dvs att jag har väldans svårt...

      Julia: : Hej Cecilia,väldigt tråkigt att du upplever att du inte får den hjälpen och det stödet som du behöver.Om du redan har läst 3 år på ett nationellt program på... Läs hela svaret
    • Hanna

      Vad är skillnaden mellan en psykolog och socionom?

      Hej, Jag har länge funderat på vad skillnaden är mellan psykolog och socionom? Har inte båda samma arbetsuppgifter, framförallt i rådgivning? Vad gör en socionom om den jobbar i barnhem (som jag nu fått veta är vanlig arbetsplats för dem)...

      Mikael: : Hej Hanna,eng.7 ger 1.0 meritpoäng; matte 3 ger 0.5 meritpoäng, om det till "din utbildning" krävs endast matte 2, ej högre matte. Men betygen i eng7 och matte3 kommer också... Läs hela svaret
    • Stephanie

      Hänsyn under högskoleprovet?

      Jag har Aspergers syndrom, ADD, övertrötthet (20min från narkolepsi), och PTSD. Har jag rätt till hjälp under högskoleprovet? ex skriv hjälp, mindre grupp, assistent, längre tid etc. Vad är mina rättigheter/möjlighet?

      Julia: : Hej Stephanie, så vitt jag vet finns anpassade högskoleprovet för synskadade och för personer med dyslexi. Några andra anpassningar av HP känner jag tyvärr inte till. Jag ska kika runt och... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga