Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31982 frågor besvarade.

    Vad krävs för att gå om nian?

    2 Svar

    2 Poäng
    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Sara,
    det är "huvudman" för grundskolan /oftast i praktiken Rektor på grundskolan/ som fattar beslut om att en elev får gå om åk9. Det är inte alls säkert att man kan få göra det, även om eleven vill och även vårdnadshavare är "med på det", utan det är rätt så ovanligt att en elev får gå om åk9. Det som annars händer (som regel) om eleven ej blir behörig till gymnasiets nationella program, är att eleven blir antagen till IM, ett av Introduktionsprogrammen på gymnasiet och där försöker bli behörig till gymnasiet nationella program. I första hand är det Yrkesintroduktion (om eleven är intresserad av något praktiskt yrke) eller Programinrikttat val (som är en ny utbildning från 1 juli 2019) som en obehörig elev kommer att antas, är min gissning. 
    Om IM - var god läs på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM

    Liselotte
    • : Ja, jag förstår. Men vad behöver ske för att man ska gå om nian? asså behöver man gå om ifall man har F i alla ämnen? Inte klarar av nationella proven? Får för mycket frånvaro? Vad/vilka faktorer kan avgöra om du får gå om nian?
    • Anna : Det är en PEDAGOGISK BEDÖMNING som rektor gör - i samråd med lärarna och kurator: rektor försöker komma fram till Var eleven har bättre chans att nå upp till målen och få godkända betyg i grundskolekurser (på grundskolan eller på gymnasiets IM-program); även önskemål från eleven och föräldrarna och elevens ålder kan tas in i bedömningen... men det finns också grundskolorna som "som princip" inte låter gå om utan "skickar alla elever vidare" till gymnasiet: och obehöriga "hamnar då" på IM-programmen... Det handlar, alltså, inte om Närvaro eller antal godkända betyg utan om kommunens policy och den Individuella bedömningen som rektor gör. Det är inte elevens rättighet att gå om nian, oavsett närvaro eller antal godkända/icke-godkända betyg.
    • Anna : Jag har nu även skrivit ett nytt svar, som, förhoppningsvis, förklarar hur reglerna ser ut.
    • Emma : Hej på er, jag tar upp tråden kring rätten att gå om nian. Jag ser ju att den är ett par år gammal. Jag trodde inte elever hade rätt att gå om nian, precis så som ni skriver ovan. Jag pratade nyligen med skolverkets upplysningstjänst som sa att eleven HAR rätt att gå om om hen vill det. Är det något ni också fått uppfattningen om nu på senare tid?
    • Anna : Menar du en elev som inte uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram? eller menar du alla elever som vill gå om nian, t.ex för att de vill uppnå bättre konkurrenskraft inför gymnasieval nästa år? eller vilken situation menar du, varför vill eleven gå om nian? När du pratade med skolverket, bad du om hänvisning till Var i styrdokumenten det står. Man läser text i styrdokument, sedan finns det ibland kommentarer och allmänna råd - men till syvene och sist är det den bedömningen som huvudman gör (gäller det en elev på en kommunal grundskola är det i praktiken rektor på skolan som har tolkningsföreträde, men jag tror inte det har skett någon förändring på den punkten att rektor får ej bevilja gå om nian om eleven blev behörig till ett yrkesprogram, alltså fick godkända betyg i sv,eng,matte + fem andra ämnen).
    • Emma :

      Hej. Det gäller en elev som vill gå om nian pga att han inte är behörig till yrkesprogram (relativt nyanländ). Eleven själv trycker på om att få gå om, medan vi från skolans sida är tveksamma till om det är det bästa. Så egentligen gäller frågan mer om skolan har rätt att neka eleven att gå om och istället låta eleven gå på IM? Gällande samtalet med Skolverket så hänvisade hon till kapitel 7, paragraf 15. Tack för att ni tar er tid!
    • Anna :

      Det här en tolkningsfråga: i skollagen, kap.7 §15 står det bl.a "En elev i grundskolan...  har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform." Och det kan man tolka på olika sätt***, men det måste också tas hänsyn till elevens förmåga att ev.uppnå behörighet till gymnasiet: om den pedagogiska bedömningen görs att eleven förmodligen inte kommer kunna uppnå behörighet till gymnasiet, då skulle inte en omgång hjälpa och det är i så fall bättre att satsa på yrkesintroduktion, där hen kan bli anställningsbar även utan att uppnå grundskolekompetens.
      Vad Exakt menas med "slutföra utbildningen"? Eleven som inte har nått upp till de "kunskapskrav som minst ska uppnås" är det enligt min bedömning  behörighet till yrkesprogrammen, och då borde eleven i så fall ha rätt att gå ännu 2 år på grundskolan, antingen gå om årskurserna 8 och 9 eller gå om 9-an 2 ggr.?!  Alltså, är det en tolkningsfråga, en juridisk sådan. Om ni inte kan övertala eleven och vårdhadshavare om att det är bättre för eleven att gå över till IM på gymnasiet, då råder jag er att involvera en jurist (om det är så att ni inte vill ge eleven möjlighet att gå om 9-an). Enligt hur vi tolkar skollagen (men vi är inte jurister) och enligt den praxis som vi känner till så får huvudman (i praktiken - rektor) bevilja en omgång, men det görs sällan (ofta får eleverna gå vidare till IM på gymnasiet, antingen för att de själva vill det eller för att huvudman/rektor nekar omgång pga hen gör bedömning att eleven inte har rätt att gå om).
    • Emma : Ok, tack. Svårigheten är ju att det då handlar om olika tolkningar och så, och man undrar ju vad som faktiskt gäller om eleven skulle driva detta vidare. Om eleven anser att det bästa för honom är att gå om, och skolan inte, kan hen då KRÄVA det, utifrån vad som står i skollagen? Ursäkta många frågor, men jag blir inte klok.
    • Anna : Vi blir inte riktigt kloka heller. går eleven på en kommunal grundskola? I så fall råder jag dig att ta frågan till en kommunjurist (på kommunen bör finnas anställda med juridisk kompetens, som får lusläsa Skollagen och ge svar). Det blir ju (om eleven driver frågan) en tvist mot kommunen/utbildningsförvaltningen, så de borde vara intresserade att förebygga det genom att på förhand få fram "rätt svar". Jag tror det spelar mycket stor roll om skolpersonal som känner eleven gör den pedagogiska bedömningen att eleven kommer uppnå behörighet till yrkesprogrammen om hen får gå om nian, eller inte. Om inte, då är det typ "ingen idé". Givetvis kan inte lärare och rektor se in i framtiden och garantera hur kunskapsutvecklingen blir hos eleven, men de måste göra prognos. Du kan också höra med Skolinspektionen (dit klagomål på skolorna kommer in) om de tidigare haft liknande fall och hur utfallet på dem blev. Svår fråga och vi är inte jurister. Det är en skolJuridisk fråga, man borde ha juristexamen för att lösa den.
    • Emma : Tack för all hjälp! :)
    • Anna : vi på Fråga syv är glada om våra svar blir till hjälp! Lycka till!
    Läs alla kommentarer
    Logga in
    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej,
    ska försöka svara på din kommentar. 
    Det finns regler när eleven inte får gå om "nian": det är om eleven blir behörig till Något av gymnasiets nationella program, dvs om eleven får godkända betyg i svenska, eng, matte + fem andra, valfria, ämnen och med det uppnår 8 godkända betyg och blir behörig till yrkesprogrammen - i så fall får inte rektor fatta beslut om "omgång".
    I de fallen eleven ej blev behörig till ngt av gymnasiets program, så Får rektor fatta beslut om omgång... men det sker rätt sällan. 
    Allt fler kommuner börjar "skicka elever vidare" till gymnasiet, oavsett hur pass behöriga/obehöriga eleverna är. 
    Förklaringar är flera: det blir trångt på grundskolan om många ska gå om... elever från dagens åk8 ska ju upp i nian och så "gamla nior" också: hur ska alla få plats? Det är ju också lärarbrist, ovanpå allt...
    Sedan vill man inte att eleverna planerar för "omgång" på förhand. Man vill att eleverna gör sitt bästa och om de vet att ingen får gå om - så gör eleverna sitt bästa, tycker man... 
    Men ibland uppstår det oväntade situationer, ex. tragiska händelser eller att eleven var sjukskriven under stora delar av åk 9 - i så fall kan eleven eventuellt gå om nian, men det är inte eleven eller föräldrarna som bestämmer det (de för Önska det)... Det är rektor på grundskolan som fattar beslut om det.
    Vänigen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'grundnivå' (10 st.)

    • 1 Poäng
      1 Svar
      Student

      Vart finns examinationsrätt?

      Jag läser fristående kurser och planerar att kunna ta ut en kandidat inom byggteknik. Vilka lärosäten har examinationsrätt i det ämnet? Försökt leta men hittar ingen bra info angående det…

      Milla : : Hej!att ett lärosäte i grunden har examinationsrätt inom ett visst kunskapsområde betyder inte att det lärosäte också alltid använder sig av den rätten. Hos UKÄ bör du... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      19 år

      Kan man ta två kandidatexamen inom 180 hp?

      Hej! Jag funderar på att läsa 90 hp i svenska och 90 hp i engelska och därmed få ut en kandidatexamen i båda ämnen, och undrar om det går? Om jag väljer att läsa svenska under utbildningens första 90 hp, kan jag ta en kandidatexamen i ämnet då eller måste jag vänta tills jag har läst 90 hp i...

      Anna: : Hej,inom kandidatexamen måste även en kandidatkurs ingå. Totalt måste man ha 180 högskolepoäng (av dem 90 hp inom sitt huvudämne) för att kunna ta ut kandidatexamen men... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      F

      Skillnad mellan kandidatprogram i företagsekonomi?

      Hej. Jag undrar om det finns någon skillnad mellan kandidatprogrammet i företagsekonomi som ges i Stockholm och det som ges via Uppsala? Det står nämligen på Stockholms universitet att utbildningen leder till Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomi som...

      Julia: : Hej Frida, om en utbildning heter Kandidatprogrammet, då ger den utbildningen kandidatexamen. Annars så behöver inte en 3-årg utbildning (ett program) på högskolenivå... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Filippa

      Skillnaden på nivå och successiv fördjupning?

      Hej, Jag bifogar med här en kursplan som jag undrar över vad "Nivå" och "Successiv fördjupning" innebär? Är det någon skillnad mellan dem? Klicka in på "kursplan" i länken:...

      Julia: : Hej!råder dig vända dig till de ansvariga för utbildningen på det lärosäte där utbildningen ges. Känner inte till några "generella" svar på din... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Yesenia

      Studera på grundnivå med CSN efter 40 veckor?

      Hej! Jag undrar vad som gäller för studenter med utländsk gymnasieutbildning som vill komplettera i Sverige för att bli behörig för universitetsstudier här i Sverige? Jag har studerat 40 veckor svenska på grundnivå och sedan svenska som andraspråk 1-3. Men nu när jag ska komplettera min...

      Anna: : Hej!Det är en fråga du måste ta med CSN. och CSN agerar utifrån de fastställda regler. Be om att CSN gör ett undantag, förklara som du gör här och nu.En... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Ali

      enstaka kurser på högskola?

      Hej! Om man läser enstaka kurser på högskolan kan det underlätta eller öka chansen till att bli antagen till ett specifikt program på högskolan?

      Mikael: : Om du menar till utbildningar på grundnivå, som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, socionom mm så är svar Nej.Master- och magisterprogram, som är högskoleprogram... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Anderas

      Finans utbildning?

      Hejsan! Jag har jätte svårt att hitta en högskoleutbildning för mig. Jag är väldigt intresserad av ekonomi och finans; och skulle vilja gå någon utbildning inom finans men den utbildning vill att jag ska ha gått någon annan utbildning...

      Anna: : hejsan, länk du skickade till är till Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå = år 4 och 5 på högskolenivå.Innan man kan komma in på år4 ska man ha läst... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Emina

      Hur bör man lägga ihop program och kurser?

      Låt oss säga att jag hittar ett program på 1 år som ger 60 hp, sedan ett annat på 1 år o sen kanske en kurs. Min fråga är hur lönsamt eller smart är det att lägga ihop utbildningarna på detta vis? Är det bättre att...

      Liselotte: : Hej Emina, På grundnivå finns nog inga program som är på 1 år. Det vanligaste är att program på grundnivå är på 3 år (2åriga program på... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      a.

      behöver jag välja något utav dem eller inte?

      Hej! Jag har tänkt söka till receptarieprogrammet på hemsidan antagning.se men jag undrar ifall man behöver välja grundnivå? Eller jag undrar ifall man behöver välja avancerad nivå? Eller ingen utav dem? d.v.s varken välja avancerad eller grundnivå,så kanske det är?. Tänkte ni på...

      Milla : : Om du är 18 år, så tror jag inte du redan har kandidatexamen från högskola/universitet och Avancerad nivå är magister och masterprogram som kräver att man sedan innan... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      a.

      avancerad /grundnivå?

      Hej jag ska söka till universitetet snart men jag undrar en sak jag märkte på hemsidan när man söker. jag undrar ska jag välja avancerad eller grundnivå eller (ingenting) utav dem? Jag som person tror att man inte ska välja avancerad nivå eller grundnivå.Utan man söker bara till programmet...

      Julia: : Hej A, avancerad nivå på högskolor/universitet i Sverige är magister eller masterprogram som för behörighet kräver att man har kandidatexamen, som motsvarar minst 3 års studier på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga