2 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Sara,
    det är "huvudman" för grundskolan /oftast i praktiken Rektor på grundskolan/ som fattar beslut om att en elev får gå om åk9. Det är inte alls säkert att man kan få göra det, även om eleven vill och även vårdnadshavare är "med på det", utan det är rätt så ovanligt att en elev får gå om åk9. Det som annars händer (som regel) om eleven ej blir behörig till gymnasiets nationella program, är att eleven blir antagen till IM, ett av Introduktionsprogrammen på gymnasiet och där försöker bli behörig till gymnasiet nationella program. I första hand är det Yrkesintroduktion (om eleven är intresserad av något praktiskt yrke) eller Programinrikttat val (som är en ny utbildning från 1 juli 2019) som en obehörig elev kommer att antas, är min gissning. 
    Om IM - var god läs på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM

    Liselotte
    • : Ja, jag förstår. Men vad behöver ske för att man ska gå om nian? asså behöver man gå om ifall man har F i alla ämnen? Inte klarar av nationella proven? Får för mycket frånvaro? Vad/vilka faktorer kan avgöra om du får gå om nian?
    • Anna : Det är en PEDAGOGISK BEDÖMNING som rektor gör - i samråd med lärarna och kurator: rektor försöker komma fram till Var eleven har bättre chans att nå upp till målen och få godkända betyg i grundskolekurser (på grundskolan eller på gymnasiets IM-program); även önskemål från eleven och föräldrarna och elevens ålder kan tas in i bedömningen... men det finns också grundskolorna som "som princip" inte låter gå om utan "skickar alla elever vidare" till gymnasiet: och obehöriga "hamnar då" på IM-programmen... Det handlar, alltså, inte om Närvaro eller antal godkända betyg utan om kommunens policy och den Individuella bedömningen som rektor gör. Det är inte elevens rättighet att gå om nian, oavsett närvaro eller antal godkända/icke-godkända betyg.
    • Anna : Jag har nu även skrivit ett nytt svar, som, förhoppningsvis, förklarar hur reglerna ser ut.
    • Emma : Hej på er, jag tar upp tråden kring rätten att gå om nian. Jag ser ju att den är ett par år gammal. Jag trodde inte elever hade rätt att gå om nian, precis så som ni skriver ovan. Jag pratade nyligen med skolverkets upplysningstjänst som sa att eleven HAR rätt att gå om om hen vill det. Är det något ni också fått uppfattningen om nu på senare tid?
    • Anna : Menar du en elev som inte uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram? eller menar du alla elever som vill gå om nian, t.ex för att de vill uppnå bättre konkurrenskraft inför gymnasieval nästa år? eller vilken situation menar du, varför vill eleven gå om nian? När du pratade med skolverket, bad du om hänvisning till Var i styrdokumenten det står. Man läser text i styrdokument, sedan finns det ibland kommentarer och allmänna råd - men till syvene och sist är det den bedömningen som huvudman gör (gäller det en elev på en kommunal grundskola är det i praktiken rektor på skolan som har tolkningsföreträde, men jag tror inte det har skett någon förändring på den punkten att rektor får ej bevilja gå om nian om eleven blev behörig till ett yrkesprogram, alltså fick godkända betyg i sv,eng,matte + fem andra ämnen).
    • Emma :

      Hej. Det gäller en elev som vill gå om nian pga att han inte är behörig till yrkesprogram (relativt nyanländ). Eleven själv trycker på om att få gå om, medan vi från skolans sida är tveksamma till om det är det bästa. Så egentligen gäller frågan mer om skolan har rätt att neka eleven att gå om och istället låta eleven gå på IM? Gällande samtalet med Skolverket så hänvisade hon till kapitel 7, paragraf 15. Tack för att ni tar er tid!

    • Anna :

      Det här en tolkningsfråga: i skollagen, kap.7 §15 står det bl.a "En elev i grundskolan...  har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform." Och det kan man tolka på olika sätt***, men det måste också tas hänsyn till elevens förmåga att ev.uppnå behörighet till gymnasiet: om den pedagogiska bedömningen görs att eleven förmodligen inte kommer kunna uppnå behörighet till gymnasiet, då skulle inte en omgång hjälpa och det är i så fall bättre att satsa på yrkesintroduktion, där hen kan bli anställningsbar även utan att uppnå grundskolekompetens.
      Vad Exakt menas med "slutföra utbildningen"? Eleven som inte har nått upp till de "kunskapskrav som minst ska uppnås" är det enligt min bedömning  behörighet till yrkesprogrammen, och då borde eleven i så fall ha rätt att gå ännu 2 år på grundskolan, antingen gå om årskurserna 8 och 9 eller gå om 9-an 2 ggr.?!  Alltså, är det en tolkningsfråga, en juridisk sådan. Om ni inte kan övertala eleven och vårdhadshavare om att det är bättre för eleven att gå över till IM på gymnasiet, då råder jag er att involvera en jurist (om det är så att ni inte vill ge eleven möjlighet att gå om 9-an). Enligt hur vi tolkar skollagen (men vi är inte jurister) och enligt den praxis som vi känner till så får huvudman (i praktiken - rektor) bevilja en omgång, men det görs sällan (ofta får eleverna gå vidare till IM på gymnasiet, antingen för att de själva vill det eller för att huvudman/rektor nekar omgång pga hen gör bedömning att eleven inte har rätt att gå om).

    • Emma : Ok, tack. Svårigheten är ju att det då handlar om olika tolkningar och så, och man undrar ju vad som faktiskt gäller om eleven skulle driva detta vidare. Om eleven anser att det bästa för honom är att gå om, och skolan inte, kan hen då KRÄVA det, utifrån vad som står i skollagen? Ursäkta många frågor, men jag blir inte klok.
    • Anna : Vi blir inte riktigt kloka heller. går eleven på en kommunal grundskola? I så fall råder jag dig att ta frågan till en kommunjurist (på kommunen bör finnas anställda med juridisk kompetens, som får lusläsa Skollagen och ge svar). Det blir ju (om eleven driver frågan) en tvist mot kommunen/utbildningsförvaltningen, så de borde vara intresserade att förebygga det genom att på förhand få fram "rätt svar". Jag tror det spelar mycket stor roll om skolpersonal som känner eleven gör den pedagogiska bedömningen att eleven kommer uppnå behörighet till yrkesprogrammen om hen får gå om nian, eller inte. Om inte, då är det typ "ingen idé". Givetvis kan inte lärare och rektor se in i framtiden och garantera hur kunskapsutvecklingen blir hos eleven, men de måste göra prognos. Du kan också höra med Skolinspektionen (dit klagomål på skolorna kommer in) om de tidigare haft liknande fall och hur utfallet på dem blev. Svår fråga och vi är inte jurister. Det är en skolJuridisk fråga, man borde ha juristexamen för att lösa den.
    • Emma : Tack för all hjälp! :)
    • Anna : vi på Fråga syv är glada om våra svar blir till hjälp! Lycka till!
    Läs alla kommentarer
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej,
    ska försöka svara på din kommentar. 
    Det finns regler när eleven inte får gå om "nian": det är om eleven blir behörig till Något av gymnasiets nationella program, dvs om eleven får godkända betyg i svenska, eng, matte + fem andra, valfria, ämnen och med det uppnår 8 godkända betyg och blir behörig till yrkesprogrammen - i så fall får inte rektor fatta beslut om "omgång".
    I de fallen eleven ej blev behörig till ngt av gymnasiets program, så Får rektor fatta beslut om omgång... men det sker rätt sällan. 
    Allt fler kommuner börjar "skicka elever vidare" till gymnasiet, oavsett hur pass behöriga/obehöriga eleverna är. 
    Förklaringar är flera: det blir trångt på grundskolan om många ska gå om... elever från dagens åk8 ska ju upp i nian och så "gamla nior" också: hur ska alla få plats? Det är ju också lärarbrist, ovanpå allt...
    Sedan vill man inte att eleverna planerar för "omgång" på förhand. Man vill att eleverna gör sitt bästa och om de vet att ingen får gå om - så gör eleverna sitt bästa, tycker man... 
    Men ibland uppstår det oväntade situationer, ex. tragiska händelser eller att eleven var sjukskriven under stora delar av åk 9 - i så fall kan eleven eventuellt gå om nian, men det är inte eleven eller föräldrarna som bestämmer det (de för Önska det)... Det är rektor på grundskolan som fattar beslut om det.
    Vänigen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'audionom' (7 st.)

    • Sara

      Audionom programmet vid Örebro universitet (distans)?

      Hej jag är student och vill söka till Örebro universitet och söka till audionom programmet som är på distans och det står att kravet på fysiska närvaro 20 veckor, varav 15 veckor på studieorten och 5 veckor på campus Men...

      Milla : : Hej!Distansupplägget av Audionomprogrammet som ges "från Örebro Universitet" finns, vad jag kan se på följande studieorter: Örebro, Luleå, Umeå och... Läs hela svaret
    • Carl123

      Söka i urval BI med tidigare 2500 poäng trots ny kompleterad kurs?

      Hej! Jag har nu efter gymnasiet läst Naturkunskap 2 för att ha behörighet till audionomprogrammet. Jag undrar om jag trots denna kompleterade kurs kan söka med mina 2500 poäng från gymnasiet och därför ingå i urvalsgrupp BI?

      Milla : : Hejsan,svenska utbildningar som leder till yrket Audionom kräver, för särskild behörighet bland annat godkänt betyg i gymnasial kurs naturkunskap 2 (eller i kurser... Läs hela svaret
    • Fidan

      Från Audionom till Audiolog?

      Hej på denna hemsida https://www.framtid.se/yrke/audiolog står det att om man vill bli Audiolog man kan ta en akademisk examen från Audionom programmet + magister + forskning eller läsa till läkare och sen speciallisera sig inom hörseln. Jag har frågat...

      Mikael: : Hej, är du i första hand intresserad av att ha en ”titel” eller av att jobba med vissa saker, ha vissa specifika arbetsuppgifter och i så fall vilka? Det är flera olika yrkeskategorier som på... Läs hela svaret
    • Paulina

      Audionomprogrammet?

      Var kan man utbilda sig till audionom?

      Julia: : Hej Paulina!Audionomer utbildas i Sverige på Audionomprogrammet inom högskolan/universitet. Utbildningen är 3 år lång vid normal studietakt (om man läser på heltid, alltså). Var olika... Läs hela svaret
    • Martina

      Vidareutbildning audionom?

      Hej! Jag är intresserad av att läsa till audionom men är fundersam över utvecklingsmöjligheterna inom yrket. Har försökt söka på magister/master utbildningar för audionomer, men inte hittat några. Har ni några tips på program på avancerad nivå som passar audionomer? Det behöver inte vara inom...

      Anna: : Hej Martina, det tar några år att läsa till Audionom. Och utbildningsutbud förändras. De program på avancerad nivå som finns idag kanske inte finns om 3 år och tvärtom: helt nya... Läs hela svaret
    • Erik

      Dansk logopedutbildning?

      Hej, jag funderar på att läsa till logoped men i Sverige kräver det fyraåriga logopedprogrammet att man läst Naturkunskap 2, vilket jag ej har. I Danmark krävs det inte Naturkunskap 2 för att läsa det treåriga "Bachelor" i audiologopædi. För mig hade det i så fall varit "smidigast" att läsa i...

      Milla : : Hej Erik,det är Socialstyrelsen som fattar beslut om legitimation för personal inom Hälso- och sjukvården. Du får läsa på socialstyrelsens hemsida och också ställa frågor till... Läs hela svaret
    • Joudy

      Mer förklaring om( Områdesbehörighets A14,16 )?

      Hej, jag vill läsa Audionom och har särskild behörighet som Biologi 2,Fysik 1a, Kemi 1,Matematik 4 och Naturkunskap 2 är jag behörig eller behöver jag läsa mer ämne . Min andra fråga är vad betyder områdesbehörighets är den en ämne som man behöver att studera eller inte .Jag förstår inte vad...

      Anna: : Hej Joudy, Områdesbehörigheterna kan man se info om i Tabellen på uhr.se/globalassets/_uhr.se/studier-och-antagning/tilltrade-till-hogskolan/tabell-for-omradesbehorigheter-2015.pdf och där... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga