Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31976 frågor besvarade.
Vad utgår högstadieelever från när de väljer till gymnasiet?
5Poäng
Linn
Hej!
Jag går Studie-och yrkesvägledarprogrammet och håller för tillfället på med en uppgift där jag gärna skulle vilja ha lite mer kött på benen då det kommer till vad högstadieelever frågar efter då de söker till gymnasiet? Helt enkelt, vad baserar de sina val på?
Jag har också en fundering då det kommer till popularitet kring gymnasielinjer.. Finns det några linjer som är avsevärt mer/mindre populära?
Så roligt att du blir en av kollegorna snart! Välkommen in i gänget - som en av Sveriges SYV-ar! :)
Du ställer mycket intressant och viktig fråga - vad eleverna baserar sina val på.
Det är givetvis olika från elev till elev och också varjerar mycket i olika delar av Sverige: t.ex i Norrland väljer eleverna i större utsträckning till Yrkesprogrammen, medan de i andra delar av Sverige - väljer mer till de Högskoleförberedande program.
Vissa elever (ca en fjärde del och minst en femtedel) blir inte behöriga till gymnasiets nationella program och kan bara läsa på IM, introduktionsprogrammen>>
De resterande som är majoritet (minst tre fjärde delar av elever) är behöriga till de Nationella programmen och av dem väljer ca 26% till yrkesprogram (och den siffran som Skolforskare uppger borde vara 42%, dvs det är för få som söker till de yrkesprogrammen men i Norrland är situationen bättre än i södra Sverige - varför det är så kanske du kan forska på... du kan kanske blir Skolforskare>> för det behövs mer kunskap och mer försåelse för varför eleverna väljer så som de gör).
Man kan begära statistik från de olika Antagningskanslierna>> och där kan du se vad elever söker för program, men inte varför de söker just så som de gör.
Den erfarenhet som vi på Fråga SYV har (tre år och ca 8 000 besvarade frågor) - säger följande:
En del elever vill bli Läkare>>, Tandläkare>> och Veterinärer>> och ibland har de F betyg i matte och blir inte behöriga till de nationella programmen över huvudet taget, men om de lyckas få E i matte, söker de och ofta också kommer in på NA, inriktning "naturvetenskap", vilket blir oftast för svårt att läsa och det blir avhopp eller i bästa falla E-betyg i så pass många kurser att de får Examensbevis>>, men kommer inte in på Läkarprogrammet på högksola/universitet. Och sedan vill de kanske läsa på komvux till Undersköterska>>, men komvux tar inte in pga de redan har gymnasiekompetens. Det är väldigt tråkigt när det blir så - att eleverna ej kommer in på "sina" högskoleutbildningar (eller ändrar sig och inte vill in på högskola längre, utan vill bli Bagare>> eller Elektriker>>) men det är ofta, tyvärr, inte möjligt. En "återvänds gränd" för de ungdomar som känns också som misslyckande för samhället i stort!
En del elever uppger att de känner press från föräldrarna, som säger att de måste bli Advokater>> eller högskoleutbildade Ekonomer>>, men självaste eleven vill kanske bli Bilmekaniker>>
Det skulle vara mycket intressant om man i gymnasievalet hade också en "kolumn": uppge varför du söker just den gymnasial utbildning.
Påverkande faktorer vid elevens gymnasieval är:
- elevens egna intressen
- tryck från samhället, föräldrarna och kompisar
- vilja att ha hög lön (ganska ofta får vi frågor om vad man bör utbilda sig till för att få arbete med hög lön)
- vilja att ha "alla dörrar öppna" ("breda" utbildningar efterfrågas)
- en del elever vill få jobb så fort som möjligt och de väljer i stor utsträckning de yrkesprogrammen.
Sedan är det också så att det är långt ifrån "färdig" när eleven kom in på gymnasiet. Minst 20% av de som påbörjar gymnasiet - byter program och ofta går om åk1, dvs deras gymnasial utbildning blir 4 år lång (och ibland längre - t o m finns det fall då eleverna läser sammanlagt 6 år på gymnasiet). Ibland är sjukdom (t.ex depression och ångest) orsaken till att eleven hoppar av gymnasiet, gör studieuppghåll eller byter program.
Jag känner inte till var det finns statistik på hur stor % av ungdomar som tar gymnasieexamen från samma program som de påbörjade för 3 år sedan, dvs läser så som det är "tänkt" - på ett program och i bara 3 år. Uppskattningsvis skulle jag säga - kanske ca 60%... det är bara min gissning. Du får gärna höra av dig om du hittar statistik om det.
Sammanfattning: utifrån de frågor som vi får här på Fråga SYV är vår uppfattning att de gymnasieprogram som är mest populära är Naturvetenskapsprogrammet (inriktning Naturvetenskap), Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomi (alla inriktningar på SA och EK). De minst populära är några yrkesprogram, som t.ex VVS-programmet>> och Industritekniska>> (förklaring som vi har fått är t.ex "vill inte bli en vanlig knegare").
Hoppas mitt svar blir till hjälp! Återkom gärna om nya frågor dyker upp! Och vi är också mycket tacksamma för tips om bra hemsidor och intressanta saker inom Studie- och yrkesvägledning!
Du kan skriva dem som en ny fråga eller som inlägg i Forumet - här>>
Bästa hälsningar och lycka till med dina studier, blivande kollega! :)
Hej, Hur många dagar i veckan brukar man ha lektion om man läser en 7.5 högskolekurs? Det gäller om Distanslektion på halvfart.
Milla : :
Hej, kan tyvärr inte svara på din fråga. Läser man en högskolekurs på halvfart, ska man ägna cirka 20 timmar i veckan för sina studier och detta inklusive lektionstid,... Läs hela svaret
jag har läst affärjuridik i gymnasiet får jag ändå påäng om jag löser samma kurs igen i högskola
Milla : :
Hej Sara,även om kurer på gymnasiet och på högskolenivå kan ha samma namn, så har de inte samma innehåll. Högskole/universitetskurserna ligger på... Läs hela svaret
Hej, Om man blivit spärrad på universitetet pga en tenta finns det då möjlighet att omregistrera sig på den kursen man inte klarat av? Detta för att kunna börja nästa termin, då ett studieuppehåll inte ger garanterad plats?
Julia: :
Hej Donna,du måste få svar på den institutionen där kursen ges. Vi på FRåGA SYV kan inte svara på den typen av frågor, bl.a pga det kan vara olika på olika... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar om mitt meritvärde kommer att ändras om jag läser naturkunskap 2 på komvux? Jag har tidigare bara läst naturkunskap 1. Kommer den att räknas med om jag söker till en utbildningen där jag inte behöver den kursen?
Jag läser nu även en kurs på universitet kommer den kursen att...
Anna: :
hej Alexandra, jag gissar på att du har Examensbevis från gymnasiet. Om du inte behöver naturkunskap 2 (dvs om inte den kursen ingår i Särskild behörighet till den utbildning på... Läs hela svaret
Hej hej!
Jag har sökt en fristående högskolekurs inom grafisk design på 7,5 hp till våren, mest för att prova på det "på skoj" (men också lära mig mer inom det, såklart). Jag vill sedan börja studera ett program till hösten 2017, troligtvis civilingenjör i maskinteknik.
Jag undrar därför...
Anna: :
Hejsan,
Brendan gav dig rätt svar (se kommentarer till din fråga).
I det fallet som du beskriver påverkar inte dina studier på en högskolekurs - dina möjligheter att... Läs hela svaret
Hej!
Jag har läst Teknisk Basår år 2015 på KTH Campus i Stockholm.
Jag har gamla betygssystemet (G, VG, MVG).
Vilken urvalsgrupp hamnar jag i efter det?
Då mina betyg under basåret inte är de bästa skulle ju det optimala vara att betygen under basåret inte påverkar mitt...
Milla : :
Hej Sophie!
betygen i de kurser som du läste på högskola, påverkar inte ditt meritvärde (som räknas ut på dina gymnasiala betyg).
Dock prövas du i BII (kompletteringsgruppen), eftersom du kompletterade för behörighet efter gymnasiet.
Jag skulle vilja söka in till vissa högskolekurser, enskilda och då står det på fliken förkunskapskrav områdesbehörighet 5/A5 inom parantes men jag har ingen aning om vad det betyder, kan någon hjälpa mig?
Lena: :
Hejsan, här får du en länk till alla områdesbehörigheter - så kan du lättare utläsa vilka förkunskaper du behöver. Eftersom du har betyg från gamla gymnasiesystemet så ska du kolla under områdesbehörigheter som inte har... Läs hela svaret