Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.
Vad utgår högstadieelever från när de väljer till gymnasiet?
5Poäng
Linn
Hej!
Jag går Studie-och yrkesvägledarprogrammet och håller för tillfället på med en uppgift där jag gärna skulle vilja ha lite mer kött på benen då det kommer till vad högstadieelever frågar efter då de söker till gymnasiet? Helt enkelt, vad baserar de sina val på?
Jag har också en fundering då det kommer till popularitet kring gymnasielinjer.. Finns det några linjer som är avsevärt mer/mindre populära?
Så roligt att du blir en av kollegorna snart! Välkommen in i gänget - som en av Sveriges SYV-ar! :)
Du ställer mycket intressant och viktig fråga - vad eleverna baserar sina val på.
Det är givetvis olika från elev till elev och också varjerar mycket i olika delar av Sverige: t.ex i Norrland väljer eleverna i större utsträckning till Yrkesprogrammen, medan de i andra delar av Sverige - väljer mer till de Högskoleförberedande program.
Vissa elever (ca en fjärde del och minst en femtedel) blir inte behöriga till gymnasiets nationella program och kan bara läsa på IM, introduktionsprogrammen>>
De resterande som är majoritet (minst tre fjärde delar av elever) är behöriga till de Nationella programmen och av dem väljer ca 26% till yrkesprogram (och den siffran som Skolforskare uppger borde vara 42%, dvs det är för få som söker till de yrkesprogrammen men i Norrland är situationen bättre än i södra Sverige - varför det är så kanske du kan forska på... du kan kanske blir Skolforskare>> för det behövs mer kunskap och mer försåelse för varför eleverna väljer så som de gör).
Man kan begära statistik från de olika Antagningskanslierna>> och där kan du se vad elever söker för program, men inte varför de söker just så som de gör.
Den erfarenhet som vi på Fråga SYV har (tre år och ca 8 000 besvarade frågor) - säger följande:
En del elever vill bli Läkare>>, Tandläkare>> och Veterinärer>> och ibland har de F betyg i matte och blir inte behöriga till de nationella programmen över huvudet taget, men om de lyckas få E i matte, söker de och ofta också kommer in på NA, inriktning "naturvetenskap", vilket blir oftast för svårt att läsa och det blir avhopp eller i bästa falla E-betyg i så pass många kurser att de får Examensbevis>>, men kommer inte in på Läkarprogrammet på högksola/universitet. Och sedan vill de kanske läsa på komvux till Undersköterska>>, men komvux tar inte in pga de redan har gymnasiekompetens. Det är väldigt tråkigt när det blir så - att eleverna ej kommer in på "sina" högskoleutbildningar (eller ändrar sig och inte vill in på högskola längre, utan vill bli Bagare>> eller Elektriker>>) men det är ofta, tyvärr, inte möjligt. En "återvänds gränd" för de ungdomar som känns också som misslyckande för samhället i stort!
En del elever uppger att de känner press från föräldrarna, som säger att de måste bli Advokater>> eller högskoleutbildade Ekonomer>>, men självaste eleven vill kanske bli Bilmekaniker>>
Det skulle vara mycket intressant om man i gymnasievalet hade också en "kolumn": uppge varför du söker just den gymnasial utbildning.
Påverkande faktorer vid elevens gymnasieval är:
- elevens egna intressen
- tryck från samhället, föräldrarna och kompisar
- vilja att ha hög lön (ganska ofta får vi frågor om vad man bör utbilda sig till för att få arbete med hög lön)
- vilja att ha "alla dörrar öppna" ("breda" utbildningar efterfrågas)
- en del elever vill få jobb så fort som möjligt och de väljer i stor utsträckning de yrkesprogrammen.
Sedan är det också så att det är långt ifrån "färdig" när eleven kom in på gymnasiet. Minst 20% av de som påbörjar gymnasiet - byter program och ofta går om åk1, dvs deras gymnasial utbildning blir 4 år lång (och ibland längre - t o m finns det fall då eleverna läser sammanlagt 6 år på gymnasiet). Ibland är sjukdom (t.ex depression och ångest) orsaken till att eleven hoppar av gymnasiet, gör studieuppghåll eller byter program.
Jag känner inte till var det finns statistik på hur stor % av ungdomar som tar gymnasieexamen från samma program som de påbörjade för 3 år sedan, dvs läser så som det är "tänkt" - på ett program och i bara 3 år. Uppskattningsvis skulle jag säga - kanske ca 60%... det är bara min gissning. Du får gärna höra av dig om du hittar statistik om det.
Sammanfattning: utifrån de frågor som vi får här på Fråga SYV är vår uppfattning att de gymnasieprogram som är mest populära är Naturvetenskapsprogrammet (inriktning Naturvetenskap), Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomi (alla inriktningar på SA och EK). De minst populära är några yrkesprogram, som t.ex VVS-programmet>> och Industritekniska>> (förklaring som vi har fått är t.ex "vill inte bli en vanlig knegare").
Hoppas mitt svar blir till hjälp! Återkom gärna om nya frågor dyker upp! Och vi är också mycket tacksamma för tips om bra hemsidor och intressanta saker inom Studie- och yrkesvägledning!
Du kan skriva dem som en ny fråga eller som inlägg i Forumet - här>>
Bästa hälsningar och lycka till med dina studier, blivande kollega! :)
Hej jag är student och vill söka till Örebro universitet och söka till audionom programmet som är på distans och det står att kravet på fysiska närvaro 20 veckor, varav 15 veckor på studieorten och 5 veckor på campus Men...
Milla : :
Hej!Distansupplägget av Audionomprogrammet som ges "från Örebro Universitet" finns, vad jag kan se på följande studieorter: Örebro, Luleå, Umeå och... Läs hela svaret
Hej! Jag har nu efter gymnasiet läst Naturkunskap 2 för att ha behörighet till audionomprogrammet. Jag undrar om jag trots denna kompleterade kurs kan söka med mina 2500 poäng från gymnasiet och därför ingå i urvalsgrupp BI?
Milla : :
Hejsan,svenska utbildningar som leder till yrket Audionom kräver, för särskild behörighet bland annat godkänt betyg i gymnasial kurs naturkunskap 2 (eller i kurser... Läs hela svaret
Hej på denna hemsida https://www.framtid.se/yrke/audiolog står det att om man vill bli Audiolog man kan ta en akademisk examen från Audionom programmet + magister + forskning eller läsa till läkare och sen speciallisera sig inom hörseln. Jag har frågat...
Mikael: :
Hej, är du i första hand intresserad av att ha en ”titel” eller av att jobba med vissa saker, ha vissa specifika arbetsuppgifter och i så fall vilka? Det är flera olika yrkeskategorier som på... Läs hela svaret
Julia: :
Hej Paulina!Audionomer utbildas i Sverige på Audionomprogrammet inom högskolan/universitet. Utbildningen är 3 år lång vid normal studietakt (om man läser på heltid, alltså). Var olika... Läs hela svaret
Hej!
Jag är intresserad av att läsa till audionom men är fundersam över utvecklingsmöjligheterna inom yrket. Har försökt söka på magister/master utbildningar för audionomer, men inte hittat några. Har ni några tips på program på avancerad nivå som passar audionomer? Det behöver inte vara inom...
Anna: :
Hej Martina,
det tar några år att läsa till Audionom. Och utbildningsutbud förändras. De program på avancerad nivå som finns idag kanske inte finns om 3 år och tvärtom: helt nya... Läs hela svaret
Hej, jag funderar på att läsa till logoped men i Sverige kräver det fyraåriga logopedprogrammet att man läst Naturkunskap 2, vilket jag ej har. I Danmark krävs det inte Naturkunskap 2 för att läsa det treåriga "Bachelor" i audiologopædi. För mig hade det i så fall varit "smidigast" att läsa i...
Milla : :
Hej Erik,det är Socialstyrelsen som fattar beslut om legitimation för personal inom Hälso- och sjukvården. Du får läsa på socialstyrelsens hemsida och också ställa frågor till... Läs hela svaret
Hej, jag vill läsa Audionom och har särskild behörighet som Biologi 2,Fysik 1a, Kemi 1,Matematik 4 och Naturkunskap 2 är jag behörig eller behöver jag läsa mer ämne . Min andra fråga är vad betyder områdesbehörighets är den en ämne som man behöver att studera eller inte .Jag förstår inte vad...
Anna: :
Hej Joudy,
Områdesbehörigheterna kan man se info om i Tabellen på uhr.se/globalassets/_uhr.se/studier-och-antagning/tilltrade-till-hogskolan/tabell-for-omradesbehorigheter-2015.pdf
och där... Läs hela svaret
